Lynne Viola: The Unknown Gulag : the lost world of Stalin’s special settlements. Oxford univ. press, 2007. 278 s.
Ett av kommunismens värsta brott var elimineringen av de s.k. kulakerna, storbönderna, som inte alls behövde vara särskilt ”stora”, som, när de vägrade lämna sina jordbruk till de statliga kolchoserna, deporterades till Sibirien. Cirka 500.000 män, kvinnor och barn från kulakfamiljerna avled av svält, sjukdomar och straffarbete i Sibiriens bistra klimat. Stalin följde traditionen från tsardömets hemliga polis, de stora fängelsesamhällena i Sibirien, den s.k. ”Gulagarkipelagen”, skulle kartläggas av Alexander Solzjenitsyn (som själv vistades där 1945-1953) i två tjocka romaner. Den kanadensiska historikern Lynne Viola har forskat i nyöppnade arkiv i Moskva för att undersöka omfattningen av deporteringarna, som också drabbade balter, ukrainare, vitryssar, och andra icke-ryska folkslag i de sovjetiska delrepublikerna. Hon beräknar att 2,5 miljoner människor vistades där i början på 1950-talet, att över 10 miljoner fanns där på 1930-talet, och att dödssiffran 1930-1956 var cirka 1,5 miljoner människor.
Nick Salvatore: Eugene V. Debs : citizen and socialist. University of Illinois press, 2007. 437 s. : ill.
Eugene V. Debs: Walls and bars. Kessinger publ., 2007. 248 s.
Den amerikanske advokaten Eugene Victor Debs (1855-1936) var en av USA:s mest kända socialistiska agitatorer. Professor Nick Salvatores biografi utkom 1982, nu i en andra upplaga med ett nyskrivet förord. Han följer Debs från barndomen i Indiana, hur han grundade det amerikanska socialistpartiet, och deltog som dess representant i fem presidentval. Hela sitt liv ägnade han sig åt att försvara fackförbundsledare och vänsterpolitiker i olika domstolar i USA, själv tillbringade han flera år i amerikanska fängelser. Det han såg där skildrar han själv i boken Walls and bars, som utkom efter hans död, 1937. Inte minst var Debs en förkämpe för medborgerliga fri- och rättigheter, som de amerikanska delstaterna konsekvent bröt mot i sina försök att stoppa fackförbundsledare och vänsterpolitiker att framträda offentligt.
University of Illinois press publicerar sedan många år en serie ”The Working class in American history”, med över 100 titlar, för ett register se www.press.uillinois.edu. Det amerikanska förlaget Kessinger publishers har specialiserat sig på att ge ut klassiska verk i faksimil, se adressen www.kessinger.net.
Walter Kempowski: Das Echolot. Fuga furiosa : ein kollektives Tagebuch. Bd 1-4. btb, 1999. 3.510 s. : ill.
Walter Kempowski: Culpa : notizen zum ”Echolot”. Knaus, 2005. 382 s. : ill.
Den tyske författaren Walter Kempowski har under en lång följd av år samlat tyska dagböcker från 1940-talet. 1993 började han publicera utdrag från dessa dagböcker, från soldater, vanliga människor, nazipolitiker, både i och utanför Tyskland, ja från alla slags tyskar, höga som låga. Projektet har han kallat Ekolodet, ”Das Echolot”. De föreliggande fyra ”kollektiva dagböckerna” skildrar januari och februari 1945, när andra världskriget gick mot sitt slut. De omfattar sammanlagt ca 3.500 sidor text, om allt från vardagliga saker som skolgång och hembestyr, rapporter från krigsfronten, koncentrationslägren, till de diskussioner som fördes på allra högsta politiska nivå. På samma sätt har han tidigare i dagboksform skildrat anfallet på Sovjetunionen, Operation Barbarossa, 22 juni 1941, månaderna januari och februari 1943, och krigsslutet i volymen ”Abgesang”. I volymen ”Culpa” resonerar han kring det livslånga projektet tillsammans med sin medhjälpare Simone Neteler. Ordet ”culpa” (skuld) kommer av ett uttalande som Kempowski gjorde när han startade hela projektet. Han kände att han genom att publicera dessa dagböcker avbetalade en ”skuld” inför de människor som ”utvalts till döden”. Han hade då sett ett klassfotografi, där alla som dött i kriget, nästan hela skolklassen, överkryssats med ett kors.
Uprising in East Germany 1953. Ed. by Christian F. Ostermann. Central European University press, 2001. 453 s.
Susan G. och Ronald Shapiro: The Curtain rises : Oral histories of the fall of communism in Eastern Europe. McFarland, 2004. 231 s.
Det första stora upproret mot den sovjetiska ockupationen i Östeuropa var gatudemontrationerna i Östberlin 16-17 juni 1953. Upproret kom efter krav på markant högre produktionsnivåer i den östtyska industrin, och slogs ner med hjälp av sovjetisk militär. I en rapportserie kallad National security archive cold war readers, med centrum i Budapest, presenteras en rad dokument från junidagarna 1953 som visar på samarbetet mellan den östtyska regimen och Moskva. I samma serie har även publicerats böcker om upproret i Ungern 1956, och Pragvåren 1968. I kommande volymer kommer dokument att presenteras som speglar kommunismens sista tid i Polen, Ungern och Tjeckoslovakien, 1986-1990.
Det amerikanska paret Susan och Ronald Shapiro har i sin bok om kommunismens sammanbrott i Europa intervjuat ”vanliga medborgare” i Tjeckien, Litauen, Makedonien, Ungern och Rumänen. De redovisar vardagssysslor, tankar om fred och frihet, politisk aktivitet och oro i samband med kommunistregimernas fall i respektive länder kring 1990
Abdullah Ocalan: Prison writings : the roots of civilisation. Transl. by Klaus Happel. Pluto press, 2007. 320 s.
Den kurdiske PKK-ledaren Abdullah Öcalan greps av turkisk militär i februari 1999 i Nairobi, i en aktion tillsammans med CIA och den israeliska underättelsetjänsten Mossad. Öcalan hade åtalats i sin frånvaro för statsterrorism, och ledde sedan 15 år det mest radikala arbetarpartiet i Kurdistan, misstänkt för en rad attentat över hela Europa, bland annat i Sverige. Öcalan dömdes till döden, men efter påtryckningar omvandlades straffet till livstidsfängelse. När han sökte benådning vid domstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg, bifogade han sin ansökan en lång essä om det historiska förtrycket i Kurdistan. Han lever idag under svåra förhållanden på fängelseön Imrali i isoleringscell.
Sin tid i fängelset har han bl.a. ägnat åt att skriva ner kurdernas och irakiernas historia från de gamla sumererna i Mesopotamien och fram till kolonialismen på 1900-talet. Hans marxistiska analys av situationen i Irak, där han även ägnar islam en grundlig genomgång, har överraskat hans kritiker. ”This is the first truly postcolonial history of Mesopotamia. A controversial, intellectually stimulating work”, skriver antropologiprofessorn Randall H. McGuire.
Ali Hajighasemi: The Transformation of the Swedish welfare system: fact or fiction? : globalisation, institutions and welfare state change in a Social democratic regime. Södertörn academic studies 22. 2004. 292 s.
Författaren, född i Iran och med en doktorsexamen från Storbritannien, har granskat den s.k. ”svenska modellen”, och den påstådda ”välfärdsstatens död” i Sverige. Han kommer till överraskande resultat, som pekar på att retoriken om nedrustningen av den svenska välfärden inte stämmer. I jämförelse med andra länder har Sverige fortfarande ett högt mått av generell välfärd, som inte verkar ha minskat i betydelse trots påståenden om motsatsen. Däremot menar författaren, har den svenska välfärdsstaten ”anpassat” sig till den ökade globaliseringen i världen, och medlemskapet i EU. Vi har gått från en socialdemokratisk välfärdsmodell, till en snarast socialliberal, i överensstämmelse med övriga Europa. Gemensamt med EU är en stadigt åldrande befolkning, och en minskning av antalet anställda inom sjukvården och äldreomsorgen med 100.000 under 1990-talet. Antalet sjuka över en längre period än 30 dagar har tredubblats sedan 1980, antalet anställda inom industrin har minskat kraftigt under samma period. Den offentliga sektorns utgifter har fördubblats 1960-1998, skattetrycket har fördubblats under samma period. Arbetslösheten har minskat betydligt sedan 1990-talet, BNP ökat stadigt, och inflationen har varit låg.
Författaren bygger bl.a. på intervjuer med personer som Stig Malm, Rudolf Meidner, Sven Olsson-Hort, och Widar Andersson.