Christoph Klessmann: Arbeiter im ”Arbeiterstaat” DDR : deutsche Traditionen, sowjetisches Modell, westdeutsches Magnetfeld (1945 bis 1971). Dietz, 891 s. : ill.
Ett av vårt biblioteks specialområden är den kommunistiska folkrepubliken DDR, Östtyskland i dagligt tal. Landet som inte längre finns, existerade mellan 1945-1990, och ARAB:s bibliotek har en stor mängd litteratur, varav mycket på tyska, om och från forna DDR.
Den tyske historikern, professor Christoph Klessmann, har i denna magistrala bok, rikt illustrerad, samlat många års forskning kring ”Die ersten Arbeiter- und Bauern-Staat auf deutschem Boden”. Här speglar han kollisionen mellan tysk tradition, industri och kultur, som anpassades till ett sovjetiskt enpartisystem, och som ständigt fann sig stå i skuggan, och i en tävling med, den västtyska storebrodern.
Efter Stalins död 1953 utbröt stora demonstrationer och strejker i Östtyskland, beroende på ekonomiska problem och en stagnerande levnadsstandard. Följden blev en stor utflyttning till Vässtyskland, något som avstannade i och med Berlinmurens uppbyggnad 1961. Därefter följde en stark ekonomisk tillväxt, samtidigt som förföljelsen av kritiker och oliktänkande tilltog.
I boken skildras den politiska och ekonomiska utvecklingen, samtidigt som stor vikt läggs vid de vanliga arbetarnas liv: kultur, sport, levnadsförhållanden, fritid. Det rika illustrationsmaterialet visar tydligt på den mytbildning som de ledande i DDR ville förmedla: bibliotek och litteraturcirklar, en välmående landsbygd, en rik och varierande fritid, industriell tillväxt och modernitet, stora satsningar på idrott, och ett kulturliv där till exempel en grupp dansare uppklädda som gruvarbetare med hjälm och slagborr, uppför en ”socialistisk balett”.
Christian Widholm: Iscensättandet av solskensolympiaden : dagspressens konstruktion av föreställda gemenskaper vid Stockholmsolympiaden. h:ström, 279 s. : ill.
”Solskensolympiaden” i Stockholm, den hittills enda på svensk botten förutom den s.k. ”ryttarolympiaden” 1956, har beskrivits som det första verkligt stora massmedievenemanget i Sverige. Inte bara svenska journalister, inte minst från de många arbetartidningarna, fanns tillstädes, men också en stor mängd representanter från internationell press. Hur evenemanget skildrades i den samtida dagspressen analyseras i en avhandling av historikern vid Södertörns och Lunds universitet, Christian Widholm.
En av hans utgångspunkter är den ”nationella gemenskap” som tidningspressen ville förmedla. Den är tidstypisk för den nationella yra som genomsyrade alla europeiska länder, och var en bidragande orsak till första världskrigets utbrott. Här ingick skildrandet i text och bild av manlig styrka, kvinnlig fägring och feminitet, den vita rasens överlägsenhet, den överdrivna eskapismen i skådespelets klang och jubelföreställningar, och en förment opolitiskhet som ville skyla över alla motsättningar mellan kön, ras och klass, som var ett viktigt inslag i idrottsrörelsen vid denna tid. Sportreferaten från olympiaden 1912 för vidare till dagens förment objektiva sportjournalistik, och vår förutfattade mening om vad ”svenskhet” egentligen är. Avhandlingen är rikt illustrerad och genomför otaliga bildanalyser av pressfotografier från den olympiska sommaren 1912, bara två år före världskrigets utbrott.
No pasaran! : Spanska inbördeskriget och uppgörelsen med fascismen. Utgiven av Svenska Spanienfrivilligas vänner, redaktörer: Richard Jändel, Patrik Helgeson, Nils Weijdegård. Nixon. 263 s. : ill.
Boken om spanska inbördeskriget och de ca 500 frivilliga svenskar som kämpade på regeringssidan, skulle ursprungligen utkommit till 70-årsjubileet av krigets utbrott 2006. Något försenad finns den nu att läsa, med bidrag av författare och forskare som Håkan Blomqvist, Jésus Gónzalez de Miguel, Ove Allansson, Kerstin Gustafsson Figueroa, Stefan Dalin, Folke Olsson och Örjan Svedberg. Boken skildrar också nästan fyrtio år av förtryck, från falangisternas seger 1939, till Francos död 1975. Den skildrar också utförligt de olika internationella brigaderna i regeringssidans armé, till vilka hörde den svenska brigaden Georg Branting. Historikern Håkan Blomqvist påpekar att om falangisterna vann inbördeskriget, så blev det i stora drag ”förlorarna” som skrev historien, för ovanlighetens skull.
De svenska spanienfrivilligas kamratförening nedlades officiellt 1994, då de sista veteranerna fått spanskt hedersmedborgarskap. Den siste av dessa, Karl Staf, avled 2008, 93 år gammal.
Marco Smedberg: Vietnamkrigen 1880-1980. Historiska media. 361 s. : ill.
Vietnamkännaren och -resenären Marco Smedberg har i bokförlaget Historiska medias militärhistoriska serie utgivit den första boken på svenska om det hundra år långa ”Vietnamkriget”, från fransmännens kolonialkrig som inleddes med militära provokationer i Tonkinbukten, och till USA:s kapitulationen och fredsöverenskommelsen i Paris 1973. Handlingen förs sedan fram till 1980, med kriget i Kambodja och de vietnamesisk-kinesiska gränsstriderna. Därmed ges ett större perspektiv på den långa militärkonflikten i Indokina, där även Laos, Kambodja, Burma och Malaysia under perioder varit indraget. Författaren kan konstatera att när man idag reser i Indokina har mycket blivit bättre efter hundra års krig. Men spåren av krigen finns kvar, och kommer att finnas kvar under oöverskådlig framtid.
Omvänt bistånd : från den fattiga till den rika världen. Utgiven av Vänsterns internationella forum. Nixon. 173 s.
Vänsterpartiets internationella forum vill i denna bok rikta ljuset på det ”bistånd” som de s.k. u-länderna ger till den rika västvärlden i form av billig arbetskraft, råvaror och billiga fabriksprodukter. Samtidigt behandlas miljöförstöringen, som är en följd av västvärldens utsugning av de fattiga länderna i syd. Här nämns den s.k. etanolen som ett alternativ till olja och bensin, och de konsekvenser det för med sig för bl.a. Brasiliens regnskogar. Här publiceras också den bolivianske presidenten Evo Morales brev till EU med kritik av EU:s hårda invandringsregler. Han påminner om att när europeerna själva emigrerade till USA och Sydamerika på 1800-talet, så öppnades dörrarna frikostigt för de europeiska invandrarna. Bland författarna märks Kalle Larsson, Eva Björklund, Diana Mulinari och Justina Ines Cima. Björklund skriver bland annat om ALBA, ett alternativt amerikanskt projekt för mellanfolkligt samarbete mellan Nord-, Mellan- och Sydamerika. Norska stortingsledamoten Ågot Valle skriver om hur Norge gått i bräschen för kravet på att u-ländernas utlandsskulder ska avskrivas.
Bo Rönngren, Malte Segerdahl och Martin Viredius: Arbetets pris : kampen mot social dumpning inom transportsektorn. Nordiska transportarbetarefederationen. 204 s.
Transportsektorn har under många varit utsatt för s.k. ”social dumpning”. Det innebär i första hand att produktion av varor och tjänster flyttas till låglöneländer där fackliga rättigheter inte iakttas. Det inkluderar ofta frånvaron av regler mot barnarbete och slavarbete och diskriminering vad gäller ras och kön, och man följer inte heller ILO:s miniminormer vad gäller arbetstid, förhandlingsrätt, minimilöner och dräglig arbetsmiljö.
Inom transportsektorn är det främst inom sjöfart man använder sig av social dumpning, men också inom fiskeindustrin, civilflyget, hamnarbete, lastbilstrafik, lager och speditionsarbete. Författarna kommenterar den s.k. nordiska arbetsmarknadsmodellen, EU:s inre marknad och lagstiftning på området och EU-domstolens roll. Det internationella fackliga arbetet har periodvis varit framgångsrikt vad gäller sympatiaktioner och blockader, men hotas i framtiden av ökad globalisering och konkurrens från låglöneländer både inom och utanför EU. Även klimatfrågan och transporterna kommenteras av författarna, liksom ekonomisk brottslighet och de s.k. bemanningsföretagen.