Storstrejken 1909 var den första stora konflikten mellan LO och SAF. När arbetarna inte gick med på sänkta löner under den rådande lågkonjunkturen svarade arbetsgivarna med storlockout. Här följer en presentation av olika typer av material som finns från och om storstrejken.
Kort kronologi
1898
LO bildas.
1902
Rösträttsstrejk med oklar effekt ger impuls till organisering på arbetsgivarsidan.
SAF bildas.
1905
SAF:s cirkulär av den 17 februari om ”arbetets frihet” – arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet.
1906
Decemberkompromissen: LO accepterar SAF:s § 23 om arbetets frihet, SAF accepterar arbetarnas rätt att organisera sig.
1908
Högkonjunktur förbyts i lågkonjunktur. Osålda lager och arbetsbrist gav arbetsgivarna fördelar framför arbetstagarna. Avtal på sommaren – en vändpunkt till nackdel för arbetarorganisationerna.
LO-ledningen backade inför de upprepade lockouthoten, till ökande irritation bland arbetarna. Ungsocialisterna utesluts definitivt ur SAP och börjar verka för att fackföreningsrörelsen löskopplas från partiet. De är dessutom emot parlamentarism och för generalstrejk och handling.
Både LO och SAP tappar medlemmar på grund av ungsocialistiskt missnöje och lågkonjunktur. (SAP t. ex. −44.000 medlemmar mellan juli 1908 och juli 1909.)
1909
- 14 juli: »Hjalmar von Sydows bukett«: ett antal pågående konflikter slås samman – krav ställs på uppgörelse över hela fältet, annars jättelockout från den 26 augusti.
- 19 juli: LO:s representantskap samlas och fattar beslut om storstrejk från 4 augusti.
- 26 juli (måndag): Lockouten träder i kraft, storstrejksproklamation börjar spridas i extrablad på gatorna.
- 4 augusti (måndag): Storstrejken börjar, arbetsnedläggelse.
- 9 augusti: Typografförbundet (ej LO-förbund) ansluter sig till storstrejken.
- 30 augusti: Konselj, regeringen beslutar sig för att inte göra något ingripande för medling i striden. ”Strejken har vänt sin udd direkt mot samhället”.
- 1 september: förlikningsmannaförslag om »rationell klyvning« av konflikten undertecknat – konflikten avslutas för arbetsgivare utanför SAF.
- 6 september: arbetare vid icke-SAF-företag återgår till arbetet.
1910
Formell uppgörelse vid SAF-företagen. Vid det laget har strejken runnit ut i sanden.
Litteratur från och om Storstrejken 1909
I vår bibliotekskatalog finns artiklar, böcker, broschyrer samt annat material om storstrejken 1909.
Kort om samtida litteratur
När Typografförbundet gått med i strejken och gett sitt klartecken började utgivningen av Svaret : meddelanden från Landssekretariatet. Den hade Gerhard Magnusson som redaktör och kom ut med 28 nummer från den 10 augusti till den 6 september 1909. Vi har Svaret i original, som faksimil i bokform, samt digitaliserad i pdf-form:
- Svaret nr 1-7 (7,14 MB)
- Svaret nr 8-13 (9,14 MB)
- Svaret nr 14-20 (8,68 MB)
- Svaret nr 21-28 (10 MB)
Nummer 8 och 9 (1909) av tidskriften Tiden var så kallade ”storstrejkshäften” med bidrag av bland annat Hjalmar Branting, Per Albin Hansson, Zeth Höglund och Fredrik Ström. Även senare nummer av tidskriften berörde konflikten.
Broschyrer, pamfletter och tillfällighetstidningar gavs ut av ”båda sidor”. Två exempel är Flamman, ”utgiven av Fagersta-Västanfors arbetare under storlockoutens och storstrejkens dagar 1909” respektive Storstrejksråttan, en högertidning med bland annat karikatyrer av Hjalmar Branting.
En ingång kan vara Hans Hastes Dokument från storstrejken 1909.
Kort om forskning (publicerad och opublicerad)
Bernt Schillers Storstrejken 1909 : förhistoria och orsaker (1967) är den hittills enda avhandlingen som specifikt fokuserar på Storstrejken. I våra samlingar har vi ett antal uppsatser som belyser konflikten ur olika perspektiv. Det i skrivande stund senaste forskningsbidraget är Pelle Snickars artikel »Storstrejken 1909 : en mediehistoria« (pdf, 1 MB) som ingår i boken Medier & politik : om arbetarrörelsens mediestrategier under 1900-talet (2007). Med denna bok följer två DVD-skivor varav den ena innehåller den 20 minuter långa filmen Storstrejken 1909 från 1959.
Statistik
hittar du i LO:s berättelse för 1909 och de tre volymerna som utgavs av Kommerskollegium 1910-1912 under titeln Redogörelse för lockouterna och storstrejken i Sverige år 1909, vilka inkluderar allmän redogörelse, specialutredningar, ”handlingar och aktstycken till belysande af konfliktens förlopp” samt siffror och tabeller över arbetsinställelsens omfattning, organisationsförhållanden, ekonomiska förluster etc .
Se även respektive förbunds berättelser. Många av förbundshistorikerna har avsnitt eller kapitel som i varierande detalj beskriver Storstrejken ur deras synvinkel.
Biografier, memoarer och liknande
Flera av den tidiga arbetarrörelsens förgrundsgestalter berör Storstrejken i memoarer och hågkomster. Några exempel:
- Kata Dalström: Vargaflockens moral : ett minne från Storstrejken (1910)
»Den tvekamp som under det gångna året utkämpats mellan kapital och arbete i vårt land hör till det slag av storslagna strider våra efterkommande med stolthet skola erinra sig när Saga täljer det svenska proletariatets insats i mänsklighetens befrielsekamp ur guldets trollbojor!« (S. 3) - Ragnar Casparsson: »Så var det 1909«, i Vårt fattiga liv (1961)
»Vi fick höra att några äldre inte uthärdade i tystnaden och friden. De hade arbetat sedan barnsben och sökte sig tillbaka till sina vanda sysslor. Vi harmades över deras förräderi och gjorde livet surt för dem. Särskilt retade det oss, att vi inte vågade tala med dem. Åkarpslagen skyddade strejkbrytare.« (S. 140) - Zeth Höglund: »Kring storstrejken 1909«, i Härliga tider : 1900-1911 (1951)
»Kanske ligger det något symboliskt däri, att vid de sorgligt ryktbara arbetarvräkningarna i Horndal efter strejken bland de vräkta föremålen befanns ett porträtt av hans majestät konungen.« (S. 223)
Skönlitterära skildringar
av Storstrejken finns också, vilket bland annat visas i Lars Wolfs avhandling Tigande diktare? : en studie kring litterära reaktioner på 1909 års storstrejk. I vissa böcker är konflikten central, i andra är den mer perifer. Författare som Gösta Larsson och Gerda Pehrson har skildrat tiden efter strejken och inte minst emigrationen som följde. Gösta Larssons liv och författarskap lyfts också fram i Fredrik Ekelunds (mottagare av fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris 2009) senaste bok M/S Tiden.
Brottstycken om och ur ett urval skönlitterära titlar:
- Bernt-Olov Andersson: Agitatorerna (1991)
»Amond själv satt på ett kafé i Boulognerskogen. På uteserveringen och i området runt omkring fanns tusentals människor som väntade på att någon skulle ställa sig upp i den utplacerade talarstolen och ge de senaste nyheterna om konflikten. Tiden tillbringades halvliggande i gräset. Inte en enda vitklädd krocketspelare syntes till.« (S. 189) - Per Olov Enquist: Musikanternas uttåg (1978)
»En storstrejk i Westerbotten är en besvärlig sak. Det är knappt den kan inplaneras. Kommer den under slåttanna eller schålanna eller potatanna kan det fungera. Men däremellan: då väller strejkbrytarna in från byarna. Arbetsvilliga och energiska.« (S. 244.) - Per-Anders Fogelström: Café Utposten (1970)
»Det sista som Ruben Lind antecknat i protokollsboken innan han lämnade den hos Dubbel-Olle var mötets beslut ’att med iskall tystnad visa vårt förakt för strejkbrytarna’. När han tillsammans med Emma nalkades fabriksområdet hade han genast förstått att beslutet inte kunde fullföljas. I denna kokande massa måste all is genast smälta ner.« (S. 52) - Gösta Johansson: De kämpade förgäves (1976)
»- Tror du vi kan lita på sammanhållningen bland spårvägsfolket? Är det inte risk att en del återupptar arbetet ifall spårvägsledningen hotar med avsked. Du vet hur eftersökta dom här anställningarna är? – Jag kan inte föreställa mej att vi har så ryggradslösa människor i våra led, sa Rydén. Alla har numera klart för sej att solidaritet och sammanhållning är arbetarrörelsens styrkebälte.« (S. 74) - Martin Koch: Arbetare : en historia om hat (1912)
»…här konkretiseras klasskampen och här skisseras med pedagogisk tydlighet de alternativ som den aktuella situationen erbjöd … ett gott exempel på hur skönlitteraturen seismografiskt kan fånga de bärande spänningarna bakom manifesta sociala konflikter.« (Lennart Frick i ”Motsatsernas Koch” som inleder 1975 års utgåva.) - Gösta Larsson: Livets nödtorft (1934, urspr. på eng. med tit. Our daily bread)
»Svenska Landsorganisationen vädjade till arbetarna utomlands om hjälp i striden. Tholin skickades till Amerika för att föra de svenska arbetarnas sak och försöka skaffa pengar. Lindley skyndade till England, Branting till Tyskland. Ty hungern, det skabbiga spöket, skred fram genom arbetarnas läger.« (S. 320) - Gösta Larsson: Mitt land, farväl! (1938, urspr. på eng. med tit. Fatherland, farewell)
»’Jag har hört efter i varenda verkstad’, fortfor Bengtsson med undertryckt förbittring. ’Och jag har hört efter i Arlöv och Limhamn och Lomma. I går var jag i Lund. Överallt bara nej. […]’« (S. 97) - Moa Martinson: »Generalstrejk«, i Armén vid horisonten (1942)
»När jag tänkte på de grupper strejkande jag sett i min barndom, och min barndom låg bara 4-5 år tillbaka, så var läget nog snarare sämre än bättre – när jag mindes hur magra, oftast trasiga, vapenlösa och även räddhågade de var. Räddhågade och fulla av olust inför att få lov att lägga ned arbetet.« (S. 78) - Vilhelm Moberg: Soldat med brutet gevär (1944)
»När den väldiga striden började, blev det stilla och lugnt. Nu släcktes alla ugnar, alla hyttor tillbommades, alla sågklingor stannade, alla lokomobilers hjul stod stilla.« (S. 104 i 1955 års utgåva.) - Maria Sandel: Virveln (1913)
»Talet var nu om strejken. – Nå, hur går det för er? frågade soldaten intresserat. Krön såg förbehållsamt, prövande på den andre. Men då han i dennes uppsyn endast läste redligt uppsåt och broderligt deltagande, svarade han tungt: – Illa, tror jag. – Håll ut! sade den andre och räckte impulsivt handen. Mod, kamrat! Och han tillade i lägre ton: Vi har så litet… men regementet har skramlat till er, och i morgon skickar vi upp det.« (S. 178 i 1959 års utgåva.)
Arkiv och arkivsamlingar
Allmänt kan sägas om sökning efter arkivmaterial att ju mer man läser in sig på ämnet desto fler uppslag får man om var intressanta handlingar kan finnas. Nedanstående lista är således ingen fullständig förteckning utan förslag på material som bör granskas av den storstrejksintresserade.
Arkiv
Landsorganisationens och storstrejksutskottens arkiv
LO:s Landssekretariat utgjorde strejkledning och utfärdade direktiv som var nödvändiga för striden. För stridens lokala ledning inrättade Landssekretariatet strejkutskott på varje plats som berördes av strejken, sammanlagt 549 stycken. Korrespondens mellan dessa instanser utgör stommen i arkivmaterialet från storstrejken.
Landssekretariatets protokoll finns kvar hos LO.
Material rörande storstrejken finns framför allt i serierna F19D, Handlingar rörande storstrejken 1909 och G04, Sammanställningar över extra uttaxeringar och insamlingar (vol. 9 extra uttaxeringar för storstrejken). I den förstnämnda serien finns inkomna rapporter och ekonomiska redogörelser från de lokala strejkutskotten rörande organisation och deltagarantal i strejken.
Hos oss finns arkiv efter 32 av storstrejksutskotten. De innehåller främst räkenskapsmaterial och korrespondens, både med LO centralt och med lokala myndigheter på platsen.
Fackförbundens arkiv
Allmänt kan protokollsserier från fackförbundens styrelsemöten studeras för perioden eftersom diskussioner kring strejk fördes där och olika försök att höra medlemmarna i frågan gjordes. Det gäller naturligtvis främst LO-förbunden, men även förbund som inte var anslutna till LO under denna period är intressanta, till exempel Typografförbundet (som anslöt sig till strejken) och Järnvägsmannaförbundet (som inte gjorde det).
Det är ett välkänt faktum att de högsta beslutsnivåerna inom förbunden förhöll sig tveksamma till storstrejken medan trycket från medlemmarna lokalt var mycket stort. Möjligtvis kan storstrejksdiskussioner i lokala fackliga organisationer (och diskussionsklubbar) följas i avdelnings-/föreningsprotokoll från tiden.
Arkivsamlingar
Storstrejken 1909 [Samling]
Samlingen omfattar handlingar från den centrala strejkledningen men också handlingar rörande konflikterna ute i landet. I många fall torde det röra sig om kopior av material som återfinns hos LO, men här finns också historiker, manuskript till strejkminnen, ett storstrejksspel, klipp som gjorts på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, samt tidningar som gavs ut under tiden – i många fall i stencilform eftersom typograferna var ett av de förbund som strejkade. Samlingen omfattar 34 volymer.
Axel Raphaels klippsamling
Klippsamlingen omfattar totalt 363 volymer och är har ett uppslagsregister med hänvisningar till volymerna. Allmänt rör volymerna 274-293 strejker 1864-1906 och volymerna 32-46 rör arbetstvister 1903-1909.
Övrigt
Filmer
År 1959 (till 50-årsminnet) framställdes filmen Storstrejken 1909 av Olle Hellbom och med Curt Strömblad som research. Filmen, som är 19 minuter lång, har löpnummer 246 i videobandsamlingen. Läs mer om filmen i Svensk filmdatabas .
En omarbetad och utvidgad version av filmen Storstrejken 1909 kom 1979. Dess löpnummer i vår videobandsamling är 575. Läs mer om filmen i Svensk filmdatabas .
Bilder
Det finns en hel del bilder som rör storstrejken 1909, till exempel porträtt på strejkutskottens ledamöter samt demonstrationsbilder.
Sök vidare på ”Storstrejken 1909” i
- Google Books
- Google Scholar
- Libris | Nationell söktjänst över främst svenska forskningsbibliotek.
- Sondera | Samsökning i Libris, NAD och Svensk mediedatabas.
- Stockholmskällan | Webbplats med källmaterial om Stockholm.
- Svensk Filmdatabas | Information om samtliga svenska långfilmer sedan 1897, och mer.
- Ådalen i förändring II | Ett projekt ”för att beskriva de förändringsprocesser som ägt rum i Ådalen samt digitalt tillgängliggöra de arkivkällor som finns att tillgå.”
Se även
- Storstrejken 1909 | Utställning på Arbetets museum 25/8 – 25/11 2009.