Elin Lindqvist: Facklan : en roman om Leon Larsson. Piratförlaget. 261 s.
Författarinnan, född 1982, har tidigare gett ut två skönlitterära böcker, och presenterar här en biografi om den kände arbetarpoeten och anarkisten Leon Larsson, en av Sveriges mest lästa författare på sin tid, medarbetare i den uppmärksammade tidningen Brand.
Larsson kom på ett tragiskt sätt att involveras i planerade anarkistiska bombdåd i Stockholm, och greps tillsammans med två finska anarkister när de tänkt starta en ”bombfabrik”. Efter storstrejken 1909 övergav han anarkosyndikalismen med den självbiografiska romanen Adrian Glaff. Hans sista bok, publicerad 1914, bar symptomatiskt titeln ”Syndikalismen – ett varningsord af en arbetare”.
Leon Larsson levde i ett ”samvetsäktenskap” med Freja Engström, påverkad av Hinke Bergegrens tankar om fri kärlek. Det var en kärlek som bestod hela livet till Leons död 1920. Författarinnan har bedrivit arkivstudier vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.
Alexandra Coelho Ahndoril: Mäster. Bonniers. 215 s.
På 1800-talet gick ett spöke genom Europa – kommunismen. Nu spökar en annan gammal agitator, mäster August Palm. I Alexandra Coelho Ahndorils korta roman Mäster påminns läsaren om vad det var för ett ojämlikt samhälle mäster Palm agiterade mot, och att det fanns ett skarpt och rättfärdigt idéinnehåll i det han framförde på sin svensk-tysk-danska dialekt från talarstolen.
I romanen får också Palms hustru Johanna sin beskärda del. Det var hon som fick stanna hemma, jobba för brödfödan och ta hand om barnen medan mäster turnerade och agiterade. Det är en skildring av ett 1800-tal där fattiga barn behandlades som auktionsföremål, August Palm var själv ett sådant bortauktionerat barn. Men författaren skriver också om kärleken mellan två personer som aldrig tappade tilltron till varandra.
Anna Jörgensdotter: Bergets döttrar : roman. Bonniers. 454 s.
Författarinnan är från Sandviken, och i den nya romanen skildrar hon fem syskon vid tiden för andra världskrigets utbrott. Handlingen förs fram till 1958, då familjen samlas igen för att se fotbolls-VM från Stockholm på TV. Järnverket spelar en stor roll i berättelsen. En ny roman som visar att termen ”arbetardiktning” fortfarande äger aktualitet.
Joel R. Moore, Harry H. Meade, Lewis E. Jahns: History of the American expedition fighting the Bolsjeviks : US military invention in Soviet Russia 1918-1919. Red and black publishers. 356 s. : ill.
Det lilla anarkosyndikalistiska förlaget Red and black publishers i St Petersburg, Florida, ger ut mycket spännande litteratur. I denna bok presenteras den mindre kända historien om hur USA efter första världskrigets slut skickade en 13.000 man stark trupp till stöd för den vita armén i det ryska inbördeskriget. Denna ögonvittnesskildring publicerades första gången i Detroit 1920, här i nyutgåva, och författarna var tre av de soldater som deltog i den amerikanska truppen. Boken har ett antal intressanta svartvita illustrationer.
Igal Halfin: Stalinist confessions : Messianism and terror at the Leningrad communist university. University of Pittsburgh press. 485 s.: ill.
I Anatolij Rybakovs trilogi-roman, vars första del, Arbats barn, finns översatt till svenska, skildras hur en ung student på 1930-talet fängslas för att han råkat fälla ett skämtsamt uttalande om ”marxistisk bokföring”. Romantrilogin är idag minst lika intressant som Solsjenitsyns och Vassilij Grossmans antistalinistiska romaner.
Den israeliske historikern Igal Halfin har skrivit flera böcker om sovjettidens terror. I den föreliggande boken skärskådar han den terror som utvecklades inom universitetsvärlden, och framförallt på det kommunistiska universitetet i Leningrad. Han har studerat numera tillgängliga förhörsprotokoll från hemliga polisen NKVD med studenter och lärare på universitetet. Han rör sig över hela samhällsskalan, från partitoppen till vaktmästaren i skolkorridoren. Han åskådlig- och tydliggör den alltmer paranoida sovjetiska partiapparaten, som likt katolska inkvisitorer särskilt intresserade sig för den ”inre fienden”, den vanlige studenten eller universitetsläraren som inte i ord och handling helhjärtat slöt upp bakom partiets floskulösa paroller. Terrorn eskalerade under 1930-talet och drabbade ett par miljoner faktiska eller påhittade motståndare till sovjetdiktaturen.
Per T. Ohlsson: Konservkungen : Herbert Felix – ett flyktingöde i 1900-talets Europa. Bonniers. 207 s.
Boken, som utkom 2006, skildrar en skicklig företagare och entreprenör i Sverige, österrikaren Herbert Felix, som på 1950-talet blev berömd för sina inlagda gurkor och sin ketchup. Felix var jude, nästan hela hans familj utplånades av nazisterna. En av hans bästa vänner, som ofta besökte honom i Sverige, var Österrikes socialdemokratiske förbundskansler Bruno Kreisky. Per T. Ohlsson, chefredaktör för Sydsvenska dagbladet, ville skriva boken för att uppmärksamma invandrarnas betydelse för svensk arbetsmarknad: för att ”historien om det svenska välståndet inte bara kan skrivas i blått och gult”.
Robert Skildelsky: Keynes : the return of the master. New York : Public affairs. 221 s.
Författaren, pensionerad professor i politisk ekonomi vid university of Warwick, skrev sin biografi om John Maynard Keynes i tre volymer 1983-2000. I den nya boken propagerar han för att Keynes idéer om mer statlig styrning och planering av den ekonomiska politiken, som var ett kännemärke för svensk ekonomisk politik under tiden efter andra världskriget – har fått ny aktualitet i och med finanskrisen på 2000-talet. Skidelsky kallar Kaynes t.o.m. ”the most important economic thinker for America”. Han tror inte heller att dagens ekonomiska kris blir lika allvarlig som under depressionen 1929-32. En av anledningarna är att Keynes teorier idag är välkända, och att en organisation som EU inte står främmande för att använda sig av dessa.