Riksbankens Jubileumsfond har tilldelat ARAB över 12,2 miljoner kronor för att tillgängliggöra fackliga organisationers verksamhetsberättelser och årsredovisningar från lokal till global nivå under perioden 1880-2020. Projektet finansieras under en treårsperiod.
Projektet Labour’s Memory ska i stor skala tillgängliggöra material från fackliga organisationer i LO-sfären från 1880-talet fram till idag. Projektgruppen ska digitalisera verksamhetsberättelser och årsredovisningar från lokala, regionala (Uppland), nationella (Sverige) och internationella fackliga organisationer.
Det digitaliserade materialet ska därefter göras sökbart genom indexering och datorlingvistiska sökmetoder. Målet är att det ska gå att hitta alla förekomster av ett ord oavsett böjningsform och stavning, vilket förbättrar åtkomsten till särskilt de äldre texterna. Materialet omfattar allt ifrån handskrivna, maskinskrivna och tryckta till digitala verksamhetsberättelser och årsrapporter.
– Det här kommer att skapa en fantastisk resurs både för den fackliga rörelsen och för forskare. Vi kommer att kunna söka information som aldrig tidigare och det kommer att skapa ingångar till fackförbundens och deras internationella federationers stora fysiska arkiv. Projektet kan också komma att fungera som modell för arkiv i andra delar av världen som förfogar över liknande material. Och verktyget för handskriftsigenkänning kommer att vara ett värdefullt bidrag även för annat material från samma tidsperiod, säger Silke Neunsinger, forskningsledare på ARAB.
Unik dokumentation
Bakgrunden till projektet är arbetarrörelsens avgörande roll för den svenska demokratins utveckling. Inte minst var fackförbunden viktiga vid utformandet av välfärdsstaten och den svenska arbetsmarknadsmodellen. Fackförbunden och Landsorganisationen har också haft stort internationellt inflytande. Deras arkiv ger en möjlighet att att skapa långa sammanhängande serier av dokumentation över den mest betydelsefulla civila sammanslutningen i Sverige. För att åstadkomma detta behöver materialet bli digitaliserat och sökbart.
Arbetet ska ske i samverkan mellan Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Folkrörelsearkivet för Uppsala län, Archiv der sozialen Demokratie i Bonn (Tyskland) och Internationella institutet för social historia (Nederländerna). Dessa arkivinstitutioner ansvarar gemensamt för att databasen utvecklas, bevaras och tillgängliggörs efter att projektet är avslutat. Det skapar förutsättningar för en varaktig drift och god tillgänglighet.
Verktyg för handskrift
Fyra forskare från Uppsala universitet medverkar också i projektet. De är knutna till Institutionen för informationsteknologi, bildhantering; Institutionen för lingvistik och filologi respektive Institutionen för arkiv, bibliotek och museum (ABM) och de kommer bland annat att utveckla verktyg för handskriftsigenkänning (HTR), identifiering av ord, fraser och teman och genomföra undersökningar om arkivanvändares behov av sök- och analysverktyg.
Projektledare är Monica Sparrman, tidigare institutionschef för ARAB, och Örjan Simonson, chef för Folkrörelsearkivet i Uppsala.
Verksamhetsberättelser och årsredovisningar som ingår i projektet ska:
- efter projektets genomförande vara tillgängligt på en internetportal som ARAB och FAC ansvarar för,
- gå att identifiera med ett permanent ”personnummer” (så kallad PID eller UUID),
- vara öppen data som forskare, intresserad allmänhet och de fackliga organisationerna själva kan använda för att inhämta information,
- ha ett fullgott skydd av personuppgifter i enlighet med dataskyddsförordningen (GDPR) och även följa de villkor som olika deponenter kan ha begärt,
- vara tillgängligt för deponenterna också om det är låst för andra användare (till exempel nyare verksamhetsberättelser),
- fortsatt vara deponerade handlingar för den som önskar, som deponenten kan återta,
- ge utrymme för nyare leveranser som går att hantera i samma serier med verksamhetsberättelser och årsredovisningar,
- bli bevarade som digitala dokument i respektive arkivs e-arkivsystem.