Nedslag bland några svenska beskrivningar av, och hågkomster från USA.
1901 / August Palm om sin första Amerikatripp
Reseskildring. Den första av sina två agitationsresor till Amerika skildrade agitatorn August Palm (1849-1922) i boken Ögonblicksbilder från en tripp till Amerika (1901). Till denna resa hade han blivit inbjuden av den Skandinaviska klubben av Socialist Labour Party i Providence, Rhode Island. Från sidan 131:
I Duluth höll jag två mycket bra besökta möten. Sorgligt nog måste jag bekänna, att, oaktadt det stora antalet svenskar var det blott ett fåtal af dem, som slutit sig till den socialistiska rörelsen. De flesta voro indifferenta, eller också hade det lyckats de hycklande läsarkolportörerna att få dem i sina klor. Men de få svenskar, som fått ögonen öppna för den nya tidens sträfvanden och kraf, voro så mycket mera energiska, och det är att hoppas, att deras arbete bland slöa och liknöjda landsmän, om det än är förenadt med svårigheter, till sist skall visa sig fruktbringande.
- Boken fritt tillgänglig i fulltext på Projekt Runeberg.
- Låna via vår bibliotekskatalog (endast läsesalslån): Ögonblicksbilder från en tripp till Amerika.
- August Palms arkiv (arkivnr 449), omfattande 11 volymer, finns hos oss.
1912 / Amerikafebern
Skönlitteratur. Algot Sandberg (1865-1922) var dramatiker, författare, skådespelare och tidningsman. Han skrev böcker, pjäser och deltog i filmer på 1910-talet med såväl manus och regi som skådespeleri. Alldeles i början av seklet bodde han några år i USA och 1912 utkom han med en roman om amerikaemigrationen. Det är en drygt sexhundra sidor tjock, illustrerad arbetarskildring. Ur det tionde kapitlet, med rubriken ”Hvad fyra dagars arbete gaf Erik Asp” (s. 130f):
Han gick ut ensam på onsdagsmorgonen. Nere i staden i närheten af emigranthemmet hade han sett en fabrik, där man tillverkade små elektriska accumulatorer för privatbruk i hemmen. […] ”Good morning, mr Davies”, hälsade Larsson. ”Ni talade om, att ni ville ha en man i stället för Smith, som skadade handen. Här har jag en landsman, som kanske kan ’suita’ er. Ni kan tala vid honom själf – han är ’greenborn’, men det går väl ändå”.
- Låna via vår bibliotekskatalog: Amerikafebern : eller svenska öden i Amerika / roman af Algot Sandberg ; illustrerad af C. Schuberth. – Stockholm : Svenska bokförlaget, 1912.
1915 / Ture Nerman i Vilda västern
Reseskildring. Våren 1915 gjorde författaren och politikern Ture Nerman (1886–1969) en resa till USA, där han bland annat besökte Chicago, Minnesota, New York, Oregon och San Francisco. Han åkte den snabba ”lyxexpressen” västerut, flög i ett ”aeroplan” – lagom imponerad – för första gången i sitt liv samt höll föredrag för skandinaviska socialister. Återresan hemåt gick med båten Bergensfjord, som enligt Nerman avgick från Brooklyn jämte Lusitania, den brittiska ångaren som några dagar senare sänktes utanför Irlands kust 7 maj 1915. Från sidan 99 i nedan nämnda bok:
Visst är jag vegetarian och visst luktade det lite misstänkt på sydsidan, men var jag nu äntligen i Chicago, så nog skulle jag se värdens största slakterier, de genom Upton Sinclairs skildringar så obehagligt uppmärksammade Union Stock Yards.
- Låna via vår bibliotekkatalog: I vilda västern : en Amerikatripp i världskrigstid. – Stockholm : Ljungberg, 1935.
- Ture Nermans arkiv (arkivnr 410) finns hos oss. Det omfattar mer än 300 volymer.
1920 / Dan Andersson hinner inte uppleva utgivningen av sina Amerikaminnen i bokform
Skönlitteratur. Författaren Dan Andersson (1888-1920) tillbringade som 14-åring tid hos släktingar i norra Minnesota. Det var en vildmarksmiljö med fiske, jakt och äventyr. Långt senare, våren 1917, inkom Andersson med ett manuskript till Bonniers i vilket han presenterade sina minnen från vistelsen långt bort i väster. Utgivningen dröjde. Författaren hann läsa korrektur på boken, men Chi-mo-ka-ma : berättelser från norra Amerika utkom ungefär en månad efter Anderssons för tidiga död den 16 september 1920. Den inledande meningen i Chi-mo-ka-ma:
Jag var ännu en yngling, när jag första gången träffade indianen Charlie Day, alias röda Suggan, vilket namn han fått av nybyggarna vid Rice Lake, som ligger ungefär i centrum av järnvägstriangeln Brainerd—Duluth—Bemidji, alldeles som i en väldig ask, med norra Minnesotas klarblå himmel till lock.
- Låna via vår bibliotekskatalog: Samlade skrifter. 7, Amerikanska berättelser / Dan Andersson. – 1978.
1931 / Skyskrapan som civilisationstecken?
Reseskildring/reflektioner. Gunnar Löwegren (1881-1958) var bland annat författare, tidningsman (redaktör på Arbetet 1908-1918, korrespondent för andra tidningar etc.) och socialråd. Men det var via engagemanget i handelskammaren som han 1931 kom att skriva boken Vad jag sett och hört i Amerika. Han hade deltagit i Internationella Handelskammarens kongress i Washington och passade även på att se mer av nordöstra USA. Imponerad ville han sedan – som han anger i förordet – bemöta ”de i Europa för tillfället gängse omdömena” vilka han menade var ”både orättfärdiga och skadligt missvisande”. I det avslutande kapitlet skriver han (s. 232):
Det är ej enbart en revolution i arkitektur som därmed inaugurerats. Denna nya arkitektur kan innebära en generell nydaning, tillämpbar på andra livets områden. Den kan beteckna ett nytt civilisationsstadium.
- Låna via vår bibliotekskatalog: Vad jag sett och hört i Amerika : Gå vi emot en ny civilisation, en »skyscrapercivilisation«? / Gunnar Löwegren (1931).
1941 / Alva och Gunnar Myrdal får kontakt med Amerika
I slutet av 1930-talet flyttade Alva (1902-1986) och Gunnar (1898-1987) Myrdal till USA. Tillsammans gav de 1941 ut boken Kontakt med Amerika där de skriver både om USA och hemlandet (och Norden), från ett tillfälligt utifrånperspektiv. Angående ”den amerikanska trosbekännelsen” skriver de på sidan 32 så här:
Hemligheten är att Amerika framom varje annat land i hela Västerlandet, stort eller litet, har det enhetligaste och fastaste, det klarast formulerade, det i folkets medvetande livligast levande systemet av uttryckta ideal för mänsklig samlevnad. Detta politiska system är ej blott som hos oss bakomliggande outförda principer, som — i grader av kompromisser — tar sig uttryck i nationens rättsliga och politiska ordning. Vad mer är, principerna har gjorts medvetna och uttalade i alla folklager. Varje amerikan har fått dem stämplade i sitt sinne.
- Alva och Gunnar Myrdals arkiv (arkivnr 405) omfattar mer än 2.000 volymer och finns hos oss.
1949 / Vilhelm Moberg förklarar i Folket i bild vad han tycker bra och illa om i USA
Artikelserie. 1948 flyttade Moberg med sin familj till USA. Året därpå tecknade han i en artikelserie i Folket i bild (fr. o. m. nr 44) sin syn på det moderna USA. Från den första artikeln, med rubriken ”Att upptäcka Amerika”:
Ja, det här landet, som frambragt en man som Abraham Lincoln, men tyvärr också en man som Harry Truman, förefaller mig fortfarande mycket besynnerligt.
- Folket i bild står direkt tillgänglig i vår referenshylla. Vi har FiB förlags arkiv (arkivnr 883) hos oss, liksom tidskriftsredaktören Ivar Öhmans (arkivnr 1821).
- Fler publicerade USA-relaterade artiklar av Moberg kring dessa år hittas via Vilhelm Moberg : en bibliografi 1912-2005. D. 1 / sammanställd av Ann Carlsson. – Stockholm : Kungl. biblioteket, 2007.
- Mobergs efterlämnade papper finns på Kungl. biblioteket. Bland dessa utgör serie L144:3 A:5 artiklar om USA och svensk-amerikaner, 1948 — 1963 (via Ediffah.org).
1950 / LO-delegation bjuds in av det amerikanska marshallorganet
Reserapport. Under en månad våren 1950 besökte en svensk facklig delegation USA och Kanada, på inbjudan från det amerikanska marshallorganet Economic Cooperation Administration. Delegationen bestod av ett dussintal män från LO och olika förbund. Besöket omfattade ett flertal stater och städer och innebar kontakter med många olika myndigheter och organisationer. Intrycket från resan sammanfattades i häfte nr 14 i LO:s skriftserie Aktuella frågor. Från ett varvsbesök rapporterades (s. 28):
Förhållandet mellan färgade och vita var ganska gott. Denna arbetsplats låg emellertid på gränsen mellan nord- och sydstaterna och man kunde tydligt märka att förhållandet var bättre i de längre norröver belägna industrierna. Vita och färgade hade skilda tvättrum och på dörrarna till de förstnämndas tvättrum fanns anslag om att endast vita ägde tillträde.
- Låna via Kata (endast läsesalslån): USA : LO-delegationens intryck. – Stockholm : LO, 1950. – (Aktuella frågor ; 14)
- Vi har LO:s arkiv (arkivnr 2964) hos oss. Det omfattar mer än 5.000 volymer.
1954 / Inga Thorsson på studieresa
Artikelserie. Inga Thorsson (1915-1994) var socialdemokratisk politiker och diplomat, aktiv inte minst i nedrustningsfrågor. Hon företog en 2,5 månaders studieresa i USA och i Morgonbris 1954:2 (s. 4-5, 24-25) skrev hon översiktligt om resan och fokuserade i senare nummer på särskilda frågor och hennes ”intryck av USA:s aktuella problem”. På sidan 25 i nämnda nummer skriver hon:
En något så när penningstark turist kan alltså leva ett utomordentligt angenämt liv i USA. Nu var jag inte ute i den egenskapen. Tämligen kritisk mot det som ligger i begreppet USA reste jag dit för att försöka titta under ytan på de problem, som för närvarande är aktuella i detta väldiga land av kontraster, en smältdegel för snart sagt all världens folk och raser.
- Morgonbris står direkt tillgänglig i vår referenshylla.
- Vi har Inga Thorssons personarkiv (arkivnr 575). Det består av långt mer än 400 volymer.
1967/ Black power
Antologi. Författaren och journalisten Björn Kumm redigerade den 1967 utgivna antologin Black power – svart makt : den svarta nationalismen i USA. Boken ville ge en bild av idéer och personer bakom ”Black power”-rörelsen, och gör det genom bidrag av Malcolm X (mördad 1965), Stokely Carmichael, Rap Brown, James Boggs, svarta präster samt CORE:s (Congress for Racial Equality) handlingsprogram. I det inledande avsnittet, på sidan 16, skriver Kumm:
Black power-rörelsen vänder sig mot hela den utvecklingsoptimism, som präglat uppfattningen om negrernas situation i Amerika. Martin Luther King talade vid marschen mot Washington 1963 om den dröm han närde att se ett framtida mångrasigt samhälle i Amerika. Det brukade sägas om Malcolm X, som inte trodde på några drömmar av det slaget, att han representerade mardrömmen: ghettots verklighet.
- I vår bibliotekskatalog hittar du mer litteratur rörande Afro-amerikaner.
1973 / Närbild av USA:s nya kvinnorörelse
Reportagebok. Författaren och journalisten Christina Liljencrantz bosatte sig i New York och blev medlem i Radical Feminists. I boken Sexism och systerskap : nyfeminister i USA gav hon en historisk överblick över den amerikanska kvinnans rösträttskamp och strävan efter frigörelse. National Organization for Women (NOW) skildras, precis som New York Radical Feminists. Nyfeministernas politiska mål diskuteras också. På sidan 111 skriver författaren:
Den 18 mars 1970 ockuperade Radical Feminists tillsammans med en del andra kvinnogrupper under elva timmar Ladies’ Home Journals kontor i New York. Man insisterade på att få inkludera en bilaga om den nya kvinnorörelsen i ett nummer av Ladies’ Home Journal. Chefredaktör John Mack Carter tvingades ge med sig och i augusti 1970 introducerades den nya feminismen i en specialsektion i Amerikas största damtidning.
Låna via vår bibliotekskatalog mer litteratur rörande kvinnorörelsen i USA.
1985 / ”Blue Collar USA” i ord och bild
Resereportage. LO bekostade Peder Palmstiernas och Neil Goldsteins månadslånga reportageresa från norr till söder i östra USA. De gjorde nedslag i de amerikanska arbetarnas 1980-tal och skildrar detta i ord och bild: sjukvårdsbiträdet Beverly, slakteriarbetaren William, bilarbetaren Bruce, fackliga ombudet Andy och andra. Man gör jämförelser mellan Sverige och USA i fråga om pensioner, semestrar, skatter och sjukförsäkringar.
”Blue collar worker” är det amerikanska uttrycket för arbetare.
- Låna via Kata (endast läsesalslån): Blue collar USA : arbetare i Amerika : en skrift från LO om arbetare i USA / [Peder Palmstierna, Neil Goldstein]. – Stockholm : LO, 1985.
1988 / John Takman minns tillbaka på sin tid i USA
Självbiografisk reseskildring. John Takman (1912-1998) var bland annat socialläkare, debattör och riksdagsman för VPK. Han emigrerade till USA som 16-åring 1929, alltså på sluttampen av den svenska emigrantströmmen och vid inledningen på den stora depressionen. I en bok utgiven 1988 beskriver han denna tid som kom att ha betydelse för hans liv. Takman återvände senare till Sverige. Ur Min amerikanska ungdom, s. 95:
I Twin Falls i Idaho stötte jag ihop med Red för sista gången. Vi övernattade i en godsvagn på järnvägsstationen. Där fanns inte mycket papper och kartonger att ha som sängkläder. Vi vaknade tidigt av att vi frös och gjorde en snabb promenad för att bli varma. Vi råkade passera ett bageri just när två män höll på att lasta en paketbil med bröd.
- Låna via vår bibliotekskatalog: Min amerikanska ungdom / John Takman. – Stockholm : Fram, 1988.
- Vi har John Takmans personarkiv (arkivnr 569), som omfattar 366 volymer. Tillstånd krävs för att ta del av det.
1994 / Om de svensk-amerikanska Chicagoradikalernas sociala nätverk
Avhandling. Per Nordahl tittade med sin doktorsavhandling närmare på tre svensk-amerikanska arbetarorganisationer i Chicagoregionen och deras sociala mobilisering kring förra seklets första decennier. Från hemlandet hade immigranterna med sig vanan med folkrörelsesamverkan och i det nya landet tillkom en etnisk aspekt på det hela. Konflikter och samarbeten ledde med tiden att nya band knöts och att gruppen kom att omdefinieras, mer utifrån klass än etnicitet. Nordahl menar att den svensk-amerikanska arbetarrörelsen på 1930-talet hade tynat bort, inte minst när individerna inkluderats i den amerikanska arbetarrörelsen. Från sidan 213:
However, not all Swedes were in favor of organized labor or temperance and even among those who were, disagreements on tactical or strategic perspectives often occurred.
- Låna via vår bibliotekskatalog: Weaving the ethnic fabric : social networks among Swedish-American radicals in Chicago 1890-1940 / Per Nordahl. – Umeå ; Stockholm : Univ. : Almqvist & Wiksell international, 1994
2009 / Jonas Sjöstedt bloggar om sympatiaktion i New York till stöd för butiksarbetare i Sverige
Blogginlägg. Jonas Sjöstedt, som under elva år representerade Vänsterpartiet i EU-parlamentet, bodde några år därefter i Brooklyn, New York och var aktiv i USA:s Socialistparti. När skarpa protester riktades mot en internationell klädbutikskedja i Stockholm, var Sjöstedt den 1 december 2009 med och arrangerade en sympatiaktion utanför samma kedjas butik på Broadway i New York. På sin blogg skrev Sjöstedt:
Vi var sju personer från den lokala avdelningen av USAs socialistparti som hade skyltar på engelska och svenska och delade ut 300 flygblad – det tog en knapp timme. Många personer vände direkt och valde att inte handla när de hade talat med oss. Förbipasserande uttryckte sitt stöd. Mycket få bemötte oss negativt.
- Läs mer på Jonas Sjöstedts blogg | http://jonassjostedt.se/?p=1336 (2009-12-01)
- Låna via vår bibliotekskatalog: böcker och annat tryckt material av Jonas Sjöstedt
(Fotot på Jonas Sjöstedt av Johan Gunséus)
Mer läsning i ämnet
Ovanstående är ju endast ett urval. I vår bibliotekskatalog Kata kan du söka på ytterligare litteratur, exempelvis:
- Förenta staterna… (som är det korrekta ämnesordet)
- Arbetarrörelsen, Förenta staterna
- Fackföreningsrörelsen, Förenta staterna
Se även:
- Alm, Martin: Americanitis : Amerika som sjukdom eller läkemedel : svenska berättelser om USA åren 1900-1939. – Lund : Historiska institutionen vid Lunds Univ., 2002.
- Beijbom, Ulf: Amerikabilder : från utställningen Drömmen om Amerika och andra samlingar. – Växjö : Emigrantinstitutets vänner, 2002.
- Bengston, Henry: Skandinaver på vänsterflygeln i USA. – Stockholm : Kooperativa förbundets bokförlag, 1955. Se även: förhandsgranskning av den engelska utgåvan (1999) på Google Books.
- Halländska emigrantöden 1860-1930 : drömmen om Amerika – vision och verklighet / boken är redigerad av Frithiof Bengtsson …. – Halmstad : Spektra, 1976.
- Engren, Jimmy: Railroading and labor migration : class and ethnicity in expanding capitalism in Northern Minnesota, the 1880s to the mid 1920s. – Växjö : Växjö University Press, 2007.
Se även vår tidskrift Arbetarhistoria:
- Nr 129-130 (2009:1-2), med temat Sverige och USA
- Nr 106-107 (2003:2-3): Alva Myrdals kritik av amerikansk politik och det amerikanska samhället under New Deal-eran / Walter A. Jackson
- Nr 48 (1988:4): Gula Faran på Titanic. En vänster-äventyrares väg till Amerika / Lars Engwall