Hembiträden! Flygblad, SAP 1932. (Refnr 1889/B/8/3/1932-16)
Länkarna leder till vår bibliotekskatalog Kata.
På denna sida:
Monografier
Landsbygdens tjänstefolk : ett litet bidrag till den sociala frågans lösning / David Andersson, 1904
David Andersson provinsialläkare, talar i sin skrift om självklara klassmotsättningar mellan arbetstagare och arbetsgivare och om hur arbetareorganisationerna med hjälp av fackföreningarna genomdrivit arbetsrättsliga förbättringar. Statarna, torparna och familjetjänarna är däremot grupperingar som ditintills har stått utanför dessa. Den tjänande klassen (underförstått, tjänare och tjänarinnor) har i stället stort bestått av unga ”tjänstenomader” som allt som oftast drabbats av ”Amerikafebern” och därigenom inte organiserat sig på samma sätt som andra grupperingar.
Skriften talar inte så mycket om den tjänande kvinnan, utan om den tjänande klassens villkor i allmänhet, och vad som skulle krävas för att arbetssituationen skulle kunna förbättras. Ett tidsdokument om inte annat: både egnahemstankegångarna i början av seklet, moderniseringen av samhället och den tjänande klassens ställning gentemot sin arbetsgivare avhandlas.
Proletärkvinnornas arbetsförhållanden / Elin Johanson, 1911
”Som vi vet hålles i många förmögna hem en tjänarinna, som har till uppgift att laga maten och en annan som skall duka bordet och städa rummen. Och där det finns barn, också en jungfru som skall se efter dem. […] Det förekommer t.o.m. att överklassfruar, som själva endast leder och övervakar arbetet i sina hem, klagar över, att detta är ett maktpåliggande värv. De gör sig emellertid närmast löjliga därmed” (s. 9).
Tonen går inte att missta sig på, arbetarkvinnornas liv och arbetsbörda är större och mer beklagansvärd än hos de kvinnor de tjänar. Arbetstiden och ett socialiserat samhälle som höjer den allmänna levnadsstandaren är vad som krävs, men: ” denna fråga [kan inte] lösas med mindre än en riktig revolution på det husliga området. Falangstäridén måste upptagas. Gemensamhetshushåll måste upprättas”. (s. 15s.)
Kvinnornas ställning inom yrkena / Axianne Thorstenson, 1918
Axianne Thorstenson, akademiker och föreståndarinna för Fredrika Bremer förbundets byrå i Stockholm, verkade även för kvinnans politiska rösträtt och samt som sakkunnig inom ämnesområdet ”socialt arbete”. Skriften innehåller en översiktsbild över olika yrkeskategorier som kvinnor varit och var (år 1918), verksamma inom. Kategorin husligt arbete utgjordes i störst utsträckning av tjänarinnorna och hushållsbiträdena, vars genomsnittliga lön redovisas utan anmärkning om arbetsförhållanden. Vikten av det husliga arbetet och nödvändigheten av utbildning poängteras av Thorstenson, i ett samhälle där den muntliga överföringstraditionen alltmer övergetts och husmödrarna inte längre kan eller hinna med att lära upp sina underordnade.
Arbeterskornas värld / Gerda Meyerson, 1917
Gerda Meyerson beskrivs vanligen som filantropen som höll ett vakande öga över arbeterskornas bostadsförhållanden. Hon kom även att engagera sig för de så kallade hemarbeterskorna som utförde arbete i hemmet, främst arbete i det egna hemmet, men även i andras hem. Det som dessa kvinnliga arbetare delade var usla arbetsförhållanden och minimala löner. Dessa var tillika även de minst uppmärksammande av alla arbeterskor. Se även ”Svenska hemarbetsförhållanden : en undersökning utförd som grund för Centralförbundets för socialt arbete hemarbetsutställning i Stockholm, oktober 1907”, (1907) av Gerda Meyerson.
L’ouvrière a domicile / Georges Renard, 1927
Renard har i detta verk försökt att verka för en upprättelse av hemarbetet. Hemarbetarnaenligt honom, finns överallt runtomkring oss, då hemarbetet är följden av den stora industrialiseringen (”le travail à domicile est fils de la grande industrie”, s. 11). Detta är ett försök till att undersöka vad hemarbetet och husligt arbete är, vilka som utför det och hur en möjlig framtid skulle kunna se ut för kvinnorna (som i störst utsträckning är de som utför detta arbete).
Vi som gå köksvägen / Olivia Nordgren. - Stockholm : Frihet, 1936. - 34 s.
Renards syn på det mekaniska arbetet kontra arbetet gjort med handen, kan inte tydliggöras nog med citatet: ”Le travail à la main invente et produit; le travail à la mécanique copie et reproduit”. (s. 73) Renard frågar sig om det ens möjligt att ta bort hemarbetet, för som han uttrycker det: finns det inte yrken som är givet kvinnorna och inte männen? I den diskussionen, påtalar han samtidigt att många av de så kallade hemarbetarna inte arbetar av rent nöje. Arbete åt en själv och åt andra, kan aldrig vara samma sak.
Vi som gå köksvägen / Olivia Louise Nordgren, 1936
Olivia Louise Nordgren, socialdemokratisk politiker och verksam inom kvinnorörelsen (samt anlitad i ett stort antal statliga utredningsarbeten, däribland 1933 års hembiträdesutredning) skrev 1936 detta inlägg i hembiträdesfrågan. Den tjänar dessutom som en ypperlig översikt över frågans gång under 1930-talet.
Sedan urminnes tider har det vilat något av ofrihet över den grupp av kvinnor, som ägnat sig åt husligt arbete i andras tjänst, och deras sociala ställning i samhället har betraktats som synnerligen låg.
(Nordgren, s. 2)
Nordgren ger i den här broschyren en bakgrund till hembiträdesutredningen; exempelvis de motioner som inlämnades av den socialdemokratiska riksdagsgruppen vid 1931 års riksdag och som påtalade förhållandena för hembiträdena och behovet av arbetskraft för det husliga arbetet. Riksdagen avslog däremot motionerna med hänvisning till att ”det husliga arbetet till sin natur vore sådant att det icke läte sig göra att lagstiftningsvägen regleras” (Nordgren, s. 9)
Två år senare vid 1932 års riksdag framförde den socialdemokratiska riksdagsgruppen återigen frågan, och denna gång biföll riksdagen en utredning medan den borgerliga riksdagsgruppen avslog. Resultatet blev däremot att den socialdemokratiska regeringen som tillträdde 1932 tillsatte en utredning under ledning av socialminister Gustav Möller. Hembiträdenas arbetsförhållanden var vid denna tid så gott som oreglerade, och då frågan var så gott som outredd behövdes sakkunniga. Därmed tillkallades bl.a. Hanna Grönvall och Olivia Louise Nordgren. Utredningen lämnade några år senare (1937) ett betänkande.
Hembiträdet : hennes yrke och problem / SSU, 1937
Denna lilla broschyr och pamflett för hembiträdenas sak, utgiven av Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, är ett exempel på ARAB:s organisationstryck. I broschyren påtalas både de bristande arbetsförhållandena för hembiträdena men även vikten av att organisera sig fackligt, då facklig organisation är vägen gentemot förbättrad social och ekonomisk ställning.
I broschyren nämns den konferens som hölls i mars 1936, anordnad av Stockholms hembiträdesförening tillsammans med Landsorganisationen, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund och Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. Fackföreningsrörelsens samlade ansträngningar syftade till att organisera hembiträdena och uppvärdera deras yrkesvärdering. Uttalandet från den konferensen löd:
Staten bör ingripa reglerande av arbetsförhållanden inom det husliga arbetet genom att sörja för tillkomsten av en tillfredsställande och det husliga arbetets egenart avpassad lagstiftning.
Hembiträdet - hennes yrke och problem / Olivia Nordgren. - Stockholm : Frihet, 1937. - 43 s.
Se broschyren för de 6 minimikraven som föreslogs vid densamma konferens. Se även Olivia Louise Nordgrens broschyr med samma namn, som SSU:s skrift grundar sig på.
Vi önska byta yrke: förklara 2/5 av hembiträdena. Varför? / Rina Branting, 1936
En skrift av Rina Branting som tillkom med anledning av det frågeformulär som Socialstyrelsen år 1934 skickade ut till husmödrar och hembiträden. Då flertalet av de som svarade dels befann sig i stadsmiljö och flera av husmödrarna befann sig i de övre samhällsskikten, upplevdes arbetsförhållandena för hembiträdena ha skildrats alltför gynnsamt, enligt Rina Branting. I ett antal punkter sammanfattar hon därmed villkoren för hembiträdena och vad som krävs för att deras arbetsförhållanden skulle anses vara drägliga.
Hembiträde-husmor enligt nya hembiträdeslagen : lag den 30 juni 1944 : med kommentarer av Allan Rudén, 1944
Varför tillkom hembiträdeslagen från år 1944, för vem gällde den och vilka var hembiträdets förmåner och förpliktelser; är några av de frågor som besvaras i denna broschyr utgiven av KF. Skriften lyfter fram de som inte i förstone kanske kan tänkas omfattas av lagen: de som jobbade i affär eller i lanthushåll.
Enligt huvudregeln är hembiträdeslagen tillämplig på avtal, genom vilket någon åtager sig att utföra huvudsakligen husligt arbete i arbetsgivarens hushåll. Med husligt arbete menas allt arbete, som fordras för en behörig skötsel av ett hushåll […] sålunda gäller lagen för hembiträden i lanthushåll […] [samt för de] som äro anställda hos mindre affärsinnehavare och emellanåt deltaga i butiksförsäljningen
(s.7).
Kvinnans två roller / Alva Myrdal & Viola Klein, 1957
Verket är ett samarbete mellan Alva Myrdal och Viola Klein, och utgör förstudie över vilka sociala reformer som behövs för att kvinnor ska kunna förena hemliv med yrkesliv. Fokus är i första hand på de gifta kvinnorna i de så kallade industrialiserade länderna. Något av fokus spiller däremot även över på relationerna mellan kvinnor; de som yrkesarbetar utanför hemmet, och de kvinnor som utför hushållsarbete till de föregående kvinnorna. Frågan om kvinnans dubbelroll ses däremot som allmängiltig.
Ju mer kvinnorna tenderar att å ena sidan samla sig kring ”manschettyrkena”, å andra sidan överge husligt arbete, desto svårare blir det att träffa anordningar till de förvärvsarbetande hustrurnas gagn inom den traditionella ramen. Det blir desto nödvändigare att genomföra sociala åtgärder, som gör det möjligt att avvara hushållshjälp i den gamla stilen och ändå åstadkomma att gifta kvinnor kan befrias från en del hushållsslit.
(s. 91)
Den allmänna utvecklingen av de gifta kvinnornas ”livligare yrkeserfarenhet” var att de bromsades betänkligt på grund av nedgången inom husligt arbete. Möjligheten att yrkesarbeta hindrades med andra ord av bristande tillgång till hushållshjälp. Samtidigt, kunde man se att det växande antalet yrkesarbetande kvinnorna skapade ett behov och efterfråga på huslig service (s. 91). Se även verket på engelska.
Hembiträdet berättar : om liv och arbete i borgerliga familjer i början av 1900-talet, 1975
Under 1800-talet samt början av 1900-talet var det vanligt förekommande att över- samt medelklassen i städerna hade hembiträden. Dessa kom från den så kallade underklassen, då andra yrken som stod till buds för kvinnor under denna tid, krävde utbildning. Lågkonjunktur och ett överskott på kvinnor höll kvinnorna kvar i anställningar med mycket att önska i form av reglerad arbetstid och drägliga levnadsförhållanden. Det borgerliga familjeidealet utgjordes av mannen i frontposition och en betjänande klass, där kokerska, hembiträdet och jungfrun utgjorde ”botten av familjehierarkin”. (s. 3) Den här broschyren är en samling av levnadsberättelser från just de kvinnorna.
Tjänarinnor på gods och gårdar när seklet var ungt / Rut Wallensteen-Jaeger, 1977
En bok som berättar om tjänarinnornas liv och arbete, en enligt författaren, arbetsgrupp som inte längre finns. Berättelserna spänner från sekelskiftet och fram till slutet av 1940-talet, baserade på personliga upplevelser och skildringar från gamla tjänarinnor och husmödrar.
Tre ordstäv som avslutar boken:
- ”Vill du ha en god tjänare, så låt tjänaren ha en god husbonde.
- En dålig tjänare blir aldrig en god herre.
- Vad man ger en trogen tjänaren är alltid för litet, vad man ger en otrogen är alltid för mycket.”
Hembiträde i Nyköping 1930-1960 / ABF Nyköping, 1988
Broschyren tillkom som ett led i ABF Nyköpings satsningar att dokumentera vanliga människors arbetsvillkor, socialt och i föreningslivet. Ett antal studiecirklar hölls under 1980-talet vilka resulterade i utställningar och skrifter. Denna broschyr tillkom efter samarbete med Greta Andersson, ordförande i Nyköpings hembiträdesförening som tillsatte en grupp av sina ”hembiträdeskamrater”. Broschyrer består av en rad personliga berättelser från hur det var att tjäna som hembiträde varvat med kopior på klipp från dagspress och informationsblad.
Idoga kvinnor, trofasta pigor : hedesbelöningar av silver och guld / Magnus Hedberg & Gunilla Cedermark Hedberg, 2001
Belöningssystemet för trogna, arbetsvilliga och trofasta pigor, tjänarinnor och andra arbetarkvinnor behandlas i det här verket. Den utdelande instansen var myndigheter och kungliga sällskap och förslagen kom från arbetsgivarna själva, det vill säga husmodern, husbonden eller andra betydande personer i samhället. Själva belöningen utgjordes av en summa pengar, eller ett föremål av guld eller av silver. Alla texterna är kopplade till arkiv eller institutioner som berättar om dessa kvinnor och deras arbetsliv.
Artiklar i Morgonbris
”Tjänarinnornas organisation i Kristiania” (1911:4)
Norge
”Minnen från Finland” (1911:10)
Av en medlem i Sthlms tjänarinneförening om finska tjänarinnerörelsen.
”Helsingfors tjänarinneförenings 15-åriga verksamhet” (1913:8)
Finland
”De danska hembiträdenas organisation” (1919:10)
Danmark
”Kvinnan är dubbelt förtryckt” / Kennet Lund (1974:4, s. 12)
U-länder, Afrika, Asien.
”Turkisk hemmakvinna har svårt i Sverige” (1974:5/6, s. 12)
Turkiet
”Kvinnan i Portugal: slav, livmoder, sexobjekt”. (1975:2, s. 8-9)
Portugal
”Jämställdhet på zambiska: omanligt att tvätta blöjor”. (1976:7, s. 14)
Zambia