Everybody talks about the weather – we don’t : the writings of Ulrike Meinhof / edited, with an introduction by Karin Bauer ; preface by Elfriede Jelinek. – Seven Stories Press 1. ed.. – New York ; London : Seven Stories Press, c2008 – 268 s.
Ulrike Meinhofs karriär må ha nått internationell ryktbarhet genom hennes samröre med RAF, men dessförinnan var hon framförallt känd som journalist. För första gången på engelska publiceras här ett urval av hennes kolumner. Under framförallt 1960-talet märktes en påtaglig förändring i Meinhofs tonläge. Världsläget med USA:s militära framfart och Tysklands styre efter världskriget kom henne att alltmer engagera sig de världspolitiska skeendena. Detta årtionde står i fokus för hennes egna skrifter. Inledningsvis berättas däremot hennes livshistoria av Karin Bauer. Även Elfriede Jelinek ger sin bild av Meinhof och dennes tragiska livsöde. Efterordet är skrivet av Meinhofs dotter Bettina Röhl, som ett villkor för att moderns skrifter skulle tryckas.
Ulrike Meinhof’s columns appeared on the cusp of a new Zeitgeist and were instrumental in spurring it on. Ulrike Meinhof wanted to have an effect. She wanted to move people politically, and she achieved these goals with her dense, succint, and provocative text, with her Manichean insights on reality.
(av Bettina Röhl, s. 263)
Baader-Meinhof : the inside story of the R.A.F. / Stefan Aust; translated from the German by Anthea Bell. – Oxford ; New York : Oxford University Press, 2009. – xxi, 457 s.
Ulrike Meinhof and the Red Army Faction : performing terrorism / Leith Passmore. – New York : Palgrave Macmillan, 2011. – xii, 212 s.
The politics of postanarchism / Saul Newman. – Edinburgh : Edinburgh University Press, c2010. – vi, 200 s.
Postanarchism/post-anarchism, eller som det heter på svenska; ”postanarkism”, är en term som sammanfattningsvis sammanför den anarkistiska idétraditionen med den poststrukturalistiska. Poststrukturalistisk anarkism har därför ofta använts som synonym. Den är som många teoribildningar som blommat upp i slutet av 1900-talet inte en entydig teori, utan uttrycks olika beroende på vilken forskare eller teoretiker som anammat den, och beroende på vilken poststrukturalistisk teori(teoretiker) som det hänvisar till. Saul Newman undersöker i det här verket anarkismens relevans som politisk teori, specifikt i den kristid som vi under tidiga 2010-talet nu befinner oss i. Anarkism är till sin natur mer handlingsinriktad än teoretisk inriktad, och drivs av en grundläggande auktoritetskritik samt förespråkar full jämlikhet och frihet. Newman menar att anarkismens grundläggande auktoritetskritik och vision av anarki fritt från styre ovanifrån, i sig är utopisk. Det är däremot detta utopiska drag som gör den radikal.
My argument here, and indeed, throughout the book, is that not only does anarchism form the horizon of radical politics today in its maximisation of the politic and ethics of equal-liberty, but that it also forms the ultimate horizon of democracy itself. (s. 14)
Anarkismen är inte desto mindre uttalat anti-politisk då politik anses vara liktydig med maktanspråk. Denna paradox som anarkismen utgör; en antipolitisk teoriinrikning med politiska anspråk och politiska frågor, är enligt Newman den huvudfråga han har att tackla i The politics of postanarchism. Idén om anarkismen som ”politics of anti-politics” (s. 4), bryter nämligen konceptuellt med den anti-politiska och anti-auktoritära grunden hos anarkismen. Postanarkismen känner däremot inte av denna begränsning, den är inte specifik i vare sig politik eller teori utan ett sätt att ytterligare radikalisera anarkismen genom att: ”thinking anarchism as a politics”. (s. 4f)
Om samhällets omvandling : Wigforss och pragmatismens politiska filosofi / Gunnar Hansson. – Lund : Arkiv förlag, 2011. – 287 s.
Sverige som landet av pragmatism och socialdemokratin som dess pragmatiska huvudrörelse, bildar här huvudfrågorna till Gunnar Hanssons bok om Ernst Wigforss (1881-1977), socialdemokratisk teoretiker och politiker. ”Pragmatismen hävdar att ett påståendes mening är dess ”praktiska konsekvenser”, dvs. den handlingsdisposition och de förväntningar en person har om han tror på påståendet i fråga.” (Källa: NE). Wigforss var pragmatisk politisk filosof och förtydligas i Hanssons verk till att vara pragmatiker. Wigforss övertygelse om att förändra tillvaron genom det politiska arbetet presenteras till en bakgrund av ett Sverige på väg in i modernitet. Dessutom ges hans tankegångar, förenade med de socialdemokratiska grundvärderingarna (jämlikhet, frihet och gemenskap), en genomgång av socialdemokratisk idéhistoria tolkat utifrån Wigforss perspektiv.
En idémässig övertygelse och en fast organisatorisk ram för hur denna övertygelse gemensamt skall hanteras och utvecklas utgör högst väsentliga resurser, ja, närmast nödvändiga villkor för att en pragmatist skall kunna spela en roll för samhällets omvandling (s. 249)
Everyday revolutionaries : gender, violence, and disillusionment in postwar El Salvador / Irina Carlota Silber. – New Brunswick, N.J. : Rutgers University Press, c2011. Ser.: Genocide, political violence, human rights series – xix, 238 p.
Silber har i detta verk studerat samhällen som tidigare definierats utifrån politiskt våld och dess medborgare som tidigare varit verksamma revolutionärer. Studien behandlar det trauma och den besvikelse som kommer efter ett krig, och hur de människor som tidigare var revolutionärer omdanar sig själva till att passa in i det nya efterkrigssamhället. Undersökningen rör sig kring två tidsperioder, 1993-1998 som är den omedelbara efterkrigstiden och perioden 2000-2008; den tid i El Salvadors historia som framförallt kommit att innebära en massutvandring till Förenta staterna. Komplexiteten i materialet understryks genom att Silber talar om individer och individuella upplevelser och ändå vidhåller ett allomfattande perspektiv:
Lesson can be gleaned from the contradictions of postwar realities. […] In part this book calls attention to problematizing assumptions about the trajectories of social mobilizations, changed consciousness, the strength of ”community”, the place of violent memories, and grassroots and political development in transitions to democracy. As we move forward in the twenty-first century, being mindful of the Salvadoran experience will be invaluable. (s. 200)
Bash the rich : true-life confessions of an anarchist in the UK / by Ian Bone. – Bath : Tangent Books, 2006. – v, 281 s.
Från sagoland till framtidsland : om svensk identitet, utveckling och emigration / Tove Lifvendahl. – 1. uppl. – Stockholm : Hjalmarson & Högberg, 2011 ((Finland)). – 406 s.
Tove Lifvendahls senaste bok behandlar svensk identitet och hur den har uppkommit. Sveriges historia är framgångssagan om hur en nation lyftes från fattigdom, genomgick industrialisering och modernisering med ett jättelikt samhällsprojekt som kom att verka som ett internationellt föredöme. Lifvendahl väcker inte bara frågan hur den svenska självbilden egentligen uppkommit utan även hur den ser ut idag. Vad händer speciellt med de svenskar som emigrerar och hur kommer de att se på Sverige och den svenska identiteten? För Sveriges del är utvandringen något som anses tillhöra historien, med den stora migreringen till Amerika i början av seklet. Sverige har däremot fortfarande stora skaror människor som flyttar både in och ut ur landet.
Die DDR 1945 – 1990 / von Hermann Weber. – 5., aktualisierte Aufl.. – München : Oldenbourg, 2012. Ser.: Oldenbourg-Grundriss der Geschichte – ix, 384 s.
Professor Hermann Weber har med sitt forskningshistoriska standardverk över DDR nu uppnått den 5:e upplagan. Weber är sedan många år tillbaka en auktoritet på forskningsområdet över tyska kommunistiska rörelsen och Die DDR 1945-1990 är en mångårig storsäljare. Verket utgörs av en kort presentation över DDR:s historia med en översiktlig genomgång över den uppsjö av forskning och litteratur som ämnet föranlett sedan den östtyska staten.