Christoffer Rönnbäck, masterstudent i historia, vid Stockholms universitet
Hej, hur hittade du till oss och vad är det du studerar?
– Första gången jag kom i kontakt med er var för 3-4 år sedan. Jag letade efter ett par artiklar i Arbetaren från 1930-talet och fick tipset av en bibliotekarie på mitt universitet att vända mig till ARAB för att där få tag på de aktuella artiklarna. I stora drag handlar min uppsats om hur fackföreningar inom Stockholms husbyggnadsindustri betraktade sitt handlingsutrymme ifråga om tillgripande av stridsåtgärder under perioden 1923-1937. Studien uppehåller sig kring frågor om den upplevda legitimiteten i vidtagandet av en stridsåtgärd och söker fånga hur denna utvecklades under mellankrigstiden i relation till arbetsmarknadens då minst sagt föränderliga spelregler.
Christoffer Rönnbäck. Foto: Lâle Svensson
Varför är det så viktigt att ta upp de frågor som du studerar?
– Först och främst anser jag att man bör vara ödmjuk inför den betydelse man tillmäter sin vetenskapliga gärning, i synnerhet när det gäller ett mindre arbete som en mastersuppsats. Jag ska inte sticka under stol med att jag har höga ambitioner med mitt arbete men att dessa dämpas av insikten om att studien är en, likafullt nödvändig, pusselbit för att bygga upp och möjligen renovera en större helhet.
Framförallt ser jag min studie som ett nödvändigt bidrag till ett perspektiv som i konfliktforskningen kring mellankrigstidens arbetsmarknad tycks ha fallit mellan stolarna, hur fackföreningarna själva uppfattade sitt agerande. Under denna period är det väl dokumenterat hur staten, arbetsgivare och tidningspress ställde sig mer eller mindre kritiska till tillämpningen av stridsåtgärder uttryckt i bl.a. debatten om Tredje mans rätt. Fokus har dock i mycket liten utsträckning riktats mot hur de utmålade förövarna såg på saken.
Att studera fackföreningars uppfattningar kring tillgripandet av stridsåtgärder är i min mening viktig för förståelsen av den svenska arbetsmarknadshistorien då detta utgjorde en vital del av fackföreningarnas verksamhet och således präglade relationen mellan arbetare och arbetsgivare.
Studier av lokala organisationer är för mig i sig viktiga forskningsuppgifter för att komma så nära den fackliga praktiken på arbetsplatserna som möjligt, i mitt fall uppfattningarna hos dem som faktiskt utförde stridsåtgärden. Att vidga perspektivet på fackföreningsrörelsen till att inkludera mer än LO och förbundsledningar nyanserar också bilden av de fackliga leden och påvisar att de var långt ifrån så enhetliga som de kanske ibland framställs. För perioden framväxande idévärldar om samförstånd och ”Saltsjöbadsanda” var inte unisont delade verkligheter – långt därifrån, detta understryks med all tydlighet i mitt material.
Vilken nytta har du haft av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i din forskning och i ditt arbete?
– ARAB har varit oumbärligt för uppsatsen då källmaterialet som studeras endast är tillgängligt här. Särskilt vill jag uppmärksamma arkivkatalogen Borge, dess tydliga och ofta informativa katalogisering har gett mig stor hjälp att sålla i ett annars mycket omfattande och oöverskådligt material.