Stanek, Lukasz, Henri Lefebvre on space : architecture, urban research, and the production of theory / Minneapolis : University of Minnesota Press, 2011, 369 s.
Henri Lefebvre (1901-1991), fransk marxistisk filosof och sociolog, lade grunden för sin filosofiska bana med kritik gentemot människans vardagliga händelser, och beteenden. Lefebvre är främst känd för sitt verk Kritik av Vardagslivet (Critique of everyday life) (1991-), vari han introducerade begrepp såsom ”rätten till staden” och att ”socialt utrymme produceras”. Under sin livstid var han otroligt produktiv och skrev otaligt antal verk och artiklar. Han kom bland annat att starkt påverka både avant-garderörelsen COBRA och Situationistiska internationalen. Stankek visar i detta verk hur Lefebvre inte bara påverkades i sin syn på staden och det urbana rummet av sitt ideologiska ställningstagande, men även efter sitt nära samröre och arbete med stadsplanerare och arkitekter. Verket är därför en intressant mix av sociologi, filosofi och urbana och arkitektoniska teorier från Frankrike under 60- och 70-talen.
Freitag, Ulricke (mfl.), (introduktion och red.: De Vito, Christian G.), Global labour history : la storia del lavoro al tempo della globalizzazione / 1. ed. italiana, Verona : Ombre Corte, 2012, 143 s.
6 skrifter samsas i detta verk, författade av en rad skribenter; däribland Marcel Marius van der Linden, verksam chef vid International Institute for Social History (IISH). Ännu en medarbetare till verket är Elise van Nederveen Meerkerk, även hon verksam vid IISH. Sammantaget består verket av skribenter inom ekonomisk social historia och global arbetarrörelse. Vad händer med ”arbetet” i globaliseringens skugga? Vilka följder får utlokalisering av produktion av varor och tjänster, vilka arbetsförhållanden förändras, hur organiseras arbetare och arbetet? Den finansiella krisen som slagit hårt mot produktionen likaså mot arbetsrätt och arbetsförhållanden är likaså något som tas upp. Eurocentrism och nationalism kontra en värld i förändring löper som en röd tråd genom skrifterna. Verket är på italienska.
Hansson, Per Albin, Per Albin Hansson och Stockholms handelsarbetare : festskrift till Handels avdelning 20:s 100-årsjubileum, ABF-huset den 11:e februari 2012 / Haninge : Klubb 717, Handelsanställdas förbund, 2012, 47 s.
Med anledning av Handels avdelning 20:s 100 års jubileum gavs denna lilla skrift ut. Det rör sig om ett litet, 47 sidor långt häfte om Per Albin Hansson (1885-1946) och dennes samröre med Handels avdelning 2. Läs kort om hur Hanssons medverkan i såväl Verdandi som handelsanställd kom honom att fundera närmare på sin egen yrkesväg. Hansson ingick i den lilla skara som försökte organisera Malmö handelsbiträden, en organisering som däremot gick i stöpet. Den allra första organisationen av handelsanställda som kom att bestå, var däremot Malmö Varuutkörarefackförening. En förening som sedan blev Svenska Varuutkörareförbundet, sen Handelsarbetareförbundet och idag Handelsanställdas Förbund. Skriften innehåller de fackliga artiklar som Hansson skrev under året 1904 och är från hans allra första år som fackligt engagerad.
Gratton, Peter & Morin, Marie-Eve, Jean-Luc Nancy and plural thinking : expositions of world, ontology, politics, and sense / Albany : State University of New York Press, 2012, 255 s.
Den franska filosofen, tillika professor emeritus i filosofi, Jean-Luc Nancy(1940-) utgör ämnet för denna essäsamling. Essäerna är uppdaterade svar på många av hans tankegångar. Nancy har har kommit att bli en av de ledande nu levande filosoferna i Europa och har påverkat en rad olika områden. I detta verk är det framförallt det som Nancy skrivit om globalisering som tas upp, kristendom, mångfalden av konstformer, bland många fler ämnen. Avslutningsvis delges även en intervju med Nancy. Verket ingår i Suny series in contemporary French thought.
Chamayou, Grégoire (översättning: Rendall, Steven), Manhunts : a philosophical history / Princeton, N.J. ; Oxford : Princeton University Press, 2012, 191 s.
Hur ser egentligen en filosofisk studie över människojakt ut? Vilken typ av människojakt är det dessutom som åsyftas? Om än filosofiskt upplagd är studien inte desto mindre en konkret genomgång av hur människor har jagats i västvärlden. Det historiska spannet sträcker sig från Sparta, till Medeltiden till den moderna tidens ”jakt” på flyktingar utan tillbehörsliga identitetshandlingar. Grégoire Chamayou undersöker hur individer och mindre grupper har systematiskt och under organiserade former eftersökts för att de i olika former har trotsat de rådande auktoriteterna, begått brott eller av olika anledningar verkar vara farliga för samhället de vistas i. Chamayou uppehåller sig bland annat vid idéer såsom vad som utgör en människa och vad denna människa har för rättigheter konta vilka rättigheter som denne förnekas. Psykologin bakom jakt är lika delar skrämmande som upplysande.