Året var 1913 och suffragetterna marscherade i New York City. ”New York women have no vote at all”, löd en av många paroller. Rösträtt för kvinnor var ännu inte självklart i många delstater och framförallt inte globalt sett. Deltagarna samlade inte bara amerikanska deltagare, utan även internationella. Bland annat en svensk delegation.
Marschen, som hade föregåtts av en marsch i Mars 1913 i Washington, gällde kvinnans rätt att rösta samt delta i val. I Sverige och Finland hade redan begränsade valmöjligheter givits, samt i några av de amerikanska delstaterna.
Bilderna är tagna från suffragettparaden i New York den 3:e maj 1913, vid 5th avenue and 35th street. Enligt baksidestexten på fotografierna deltog de svenska suffragetterna och var ”bäst representerade” och ”hyllades mest”.
Suffragettmarsch, New York 1913. Fotografi från Ture Nermans arkiv. Fotograf okänd.
Suffragettmarsch, New York 1913. Fotografi från Ture Nermans arkiv. Fotograf okänd.
Rösträtt i Sverige
Allmän rösträtt för kvinnor (utan förbehåll om egendom, civilstatus eller inkomst) infördes inte förrän 1919 i Sverige. 1921 var det första val (till andra kammaren) då kvinnor deltog.
Redan 1884 hade däremot den första motionen om allmän kvinnlig rösträtt inlämnats. Först kring sekelskiftet drog det mer organiserade arbetet igång. 1903 bildades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR. En samlingsorganisation av både liberala och socialdemokratiska kvinnor.
Föreningen kom att samla cirka 17 000 medlemmar och en stor namninsamling 1913 samla 350 000 namnunderskrifter för allmän kvinnlig rösträtt.
Se även vår artikel från 2013 om internationella kvinnodagen.