I år 2014, är det 125 år sedan som Sveriges socialdemokratiska arbetareparti bildades. Nedan följer ett par nedslag i partiets historia samt en kort historik om rosen som partisymbol.
Fotografi från från Stockholms arbetarekommuns arkiv. Fotograf okänd.
Se även det välfyllda programmet för firandet, en mängd seminarier och sammankomster firas 12-26 april (2014).
Socialdemokraterna historia i några korta nedslag
- 1889: Sveriges socialdemokratiska parti bildas i Stockholm
- 1890: 1 maj firas som arbetarrörelsens internationella dag. Socialdemokraterna ställer upp med egna listor i riksdagsvalet.
- 1896: Branting väljs till riksdagen som dess första socialdemokratiska ledamot. Den andra folkriksdagen.
- 1897: Socialistiska ungdomsförbundet bildas. Partiet håller kongress samt antar det av Axel Danielsson utformade partiprogrammet.
- 1898: Landsorganisationen bildas.
- 1900: Partikongressen beslutar att de lokala organisationerna ska kallas arbetarekommuner.
- 1902: Ytterligare tre socialdemokrater väljs in i riksdagen. Kvinnornas fackförbund bildas. Internationalen kommer ut på svenska. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek grundas i Stockholm.
Fotografi från från Stockholms arbetarekommuns arkiv. Fotograf okänd.
- 1903: Ett nytt socialdemokratiskt ungdomsförbund bildas sedan det gamla ställt sig i opposition till partiet.
- 1914: Socialdemokraterna blir största parti i andra kammaren. Första världskriget bryter ut.
- 1917: Ett nytt ungdomsparti bildas, SSU.
- 1920: Branting bildar den första socialdemokratiska regeringen. Socialdemokratiska kvinnoförbundet bildas.
- 1921: Partisprängning av Vänstersocialistiska partiet. Riksdagen får sin första kvinnliga socialdemokratiska ledamot, Agda Östlund. Branting bildar sin andra regering.
- 1925: Branting dör. Per Albin Hansson tillförordnad partiordförande.
- 1928: Hansson väljs till ny partiordförande. Tal om folkhemmet. I valet hetsar högern socialdemokraterna i det som kommit att benämnas som kosackvalet.
- 1929: Broderskapsrörelsen bildas.
- 1932: Per Albin Hansson bildar regering.
- 1939: Partiet 50-årsjubilerar.
- 1940: Socialdemokraterna vinner sin största valseger, 53,8%.
- 1946: Per Almbin Hansson dör, Tage Erlander efterträder.
- 1960-tal: 4 veckors semester, lag om 45 timmars arbetsvecka, Tage Erlander avgår som partiordförande och statsminister.
- 1970-tal: viktiga arbetsmarknadslagar, lagen om anställningsskydd, förtroendemannalagen, främjandelagen, MBL-lagstiftning etc.
- 1980-tal: folkomröstning om energipolitiken, seger för linje 2 (SAP, LO), socialdemokratisk valseger, Tage Erlander avlider, Olof Palme mördad, Ingvar Carlsson efterträder.
- 1990-tal: Avveckling av ATP, sanering av svensk ekonomi.
- 2000-tal: SAP blir ett uttalat feministisk parti. Partiordförande i tur och ordning: Göran Persson, Mona Sahlin.
- 2010-tal: Partiordförande: Håkan Juholt, Stefan Löfven.
Källa:
Arbetarrörelsens historia: människor, idéer, händelser, dokument, Hans Haste, 1987
Röda rosen som partisymbol
De tidigaste omnämnanden av en ros som symbol för svensk socialdemokrati är som majmärke under åren 1912-1930.
VU-protokoll från 1911 skvallrar om införandet av den röda rosen för försäljning som så kallad valblomma. Något den därefter kom att användas som, i pappers- eller tygutförande.
Rosen har använts väldigt länge inom arbetarrörelsen. En lång rad europeiska socialistiska och socialdemokratiska partier har använt den som partisymbol förutom Sverige (se exempelvis Norge, Danmark, Finland, Storbritannien, Frankrike, Spanien, Portugal, Nederländerna, Bulgarien samt Korea och Brasilien). Det stora genombrottet kom från Frankrike, därifrån spred sig sen användandet snabbt.
Som symbol kan den troligtvis tolkas som arbetarrörelsens dubbla kamp:
socialismens röda färg för kampen mot materiell fattigdom och blomman för kampen för kultur och bildning. Kampen för bröd och kultur!
Den tidiga arbetarrörelsens symbolik har däremot innehållet långt fler symboler. Frihetsgudinnor i antikt utförande, facklor, solar, solstrålar, fanor, pilar och arbetare.
Den s-formade pilen är föregångaren till det sena sjuttiotalets röda ros. Denna partisymbol kom 1967 och användes till och med valförlusten 1976.
Den partisymbol som i modern tid förknippas med ”den äldre röda rosen” ritades av konstnären Bengt Blomgren som en hyllning till Tage Erlander vid dennes avgång som partiordförande 1969. Rosen trycktes bland annat som nål och gavs till alla som skänkte pengar till Erlanderfonden. 1976 stiliserades rosen och lanserades 1979 som partisymbol.
Under 1991 års valrörelse kom en bild på en levande ros att användas som partisymbol.
Under 1993 lanserades så ytterligare en ny rosvariant, som blev den nu moderna rosen som används idag. Skapad av den spanske designern Javier Mariscal.
(En liten parentes. Socialdemokraternas symbol är numera detsamma som partimärke vilket det inte var tidigare. Partimärket som kom att användas till och med 1996 var istället partiets officiella märke, SAP-märket, se nedan.)
