Sabine T. Kriebel, Revolutionary beauty : the radical photomontages of John Heartfield / Berkeley : Univ. of California Press, 2014, 336 s. : ill.
En bild som är ett fotomontage. Ett huvud inpackat i tidningar; någonstans där bakom finns ett ansikte som tillhör någon, men denne någon kan vare sig se eller tala för att tidningsemballaget förhindrar det. ”Jag är ett kålhuvud”, står det skrivet i ett av bildens hörn. ”Känner ni mina blad?” Längst ned finns ytterligare text denna gång i fetstil: ”Den som läser borgerliga tidningar blir blind och tyst. Bort med fördumningsbandagen!” Ännu en text låter den inpackade personen deklarera att hen lever i stor oro, men håller tyst i väntan på en frälsare. Det kan förmodligen ses som ett tidens tecken att den tidning som täpper till personens mun är den socialdemokratiska Vorwärtz (s. 64). Bilden publicerades i Arbeiter-Illustrierte-Zeitung (AIZ) 1930 och dess upphovsman var en tysk som bytt namn från Helmut Herzfelde till John Heartfield (1891-1968). Han tillhörde den Berlinbaserade delen av Dadarörelsen, blev kommunist, designade valaffischer och bokomslag för Kommunistische Partei Deutschlands (KPD) och började 1929 skapa fotomontage för AIZ. Denna bok handlar om hans fotomontage, om deras mening, innehåll och utförande.
För fler skrifter i ämnet se bland annat sökorden: Arbeiter-Illustrierte-Zeitung, eller John Heartfield.
Kjersti Bosdotter m fl (red.), Folkhemmet tur och retur? : nya perspektiv på svensk socialdemokrati / Huddinge: Arbetarna kulturhistoriska sällskap & Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, 2014, 216 s.
Forskning pågår, inte minst vad avser Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. Denna antologi presenterar ett urval nyare akademiska avhandlingar inom området. Forskare som Per Dannefjord, Tomas Jonsson, Anna Friberg, Gunnela Björk, Bengt Schüllerqvist, Örjan Appelqvist, Urban Lundberg, Petra Pauli och Sven E O Hort bidrar med artiklar som till stor del utifrån sina respektive avhandlingsarbeten belyser den svenska socialdemokratins utveckling från olika perspektiv, inte minst demokratifrågan. Antologin avslutas med en artikel av Kjell Östberg, som behandlar socialdemokratin ur ett internationellt perspektiv. I sin intresseväckande inledning resonerar Lars Ekdahl kring antologins innehåll och urvalsprinciper såväl som om vad som skett inom den socialdemokratiska rörelsen sedan jubileumsåret 1989. Till detta kommer användbara bibliografier. Antologin utgör Arbetarnas kulturhistoriska sällskaps årsbok för år 2014.
Alexander C. Cook (red.), Mao’s little red book : a global history / Cambridge : Cambridge University Press, 2014, 287 s.
Ännu ett jubileum detta år (2014): 50 år sedan Maos lilla röda gavs ut, en bok som under sina tio första år var världens mest tryckta bok. Den officiella versionen gavs ut på 36 språk och till detta kom oräkneliga exemplar av mindre officiell karaktär. The spiritual atombomb and its global fallout, den titeln ger bokens redaktör Alexander C. Cook, åt sin introducerande text. De femton artiklarna som ingår i denna bok försöker visa just detta – hur den lilla röda detonerade och spreds över världen och vad detta hade för effekt. Ambitionen är att skildra denna boks globala, transnationella historia. Av naturliga skäl sker avstampet i Kina. Därefter faller sökarljuset på Tanzania, Indien, Peru, Sovjetunionen, Albanien, Italien, Jugoslavien, Västtyskland, Frankrike… Förutom allt annat, blir således denna bok även en historik över maoismen. I sitt förord menar Cook att huvudsyftet bakom tillverkningen och spridandet av den lilla röda var att störa den rådande kallakrigsordningen. Detta skulle möjliggöras genom att utnyttja och blåsa upp de motsättningar som fanns mellan och inom I-världens amerikapräglade kapitalism, den sovjetdominerade delen av världen och den framträngande Tredje världen (s. xv)
Anders Burman, Lena Lennerhed (red.), Tillsammans : politik, filosofi och estetik på 1960- och 1970-talen / Stockholm : Atlas, 2014, 624 s.
1960-tal och 1970-tal. Omtalade och omstridda årtal centrerade kring det emblematiska ”1968”, årtal med en radikal, samhällsförändrande bottenfärg och just därför därefter omstridda och inte så sällan förtalade. I föreliggande skrift ser 20 skribenter på dessa årtionden med olika glasögon och utifrån olika vinklar. Deras ögon faller på massmedier, kärnvapen och neutralitet, feminism, kulturkritik, mansrollen, befrielseteologi, sexualitet, Althusser, konst… Avslutningsvis behandlar Shamal Kaveh Foucaults inte alldeles lättförståeliga utläggningar om liberalism och nyliberalism i Biopolitikens födelse, hans föreläsningar vid Collège de France 1978-1979. Kavehs slutord finner jag värda att citera:
Allt ska styras i enlighet med konkurrenslagar, vinst och priser, och entreprenörskap blir det mål som individen och kollektivet ska sträva efter. Alla och envar ska göras till ett slags permanenta entreprenörer och alla och envar ska underkasta sig företagens herravälde. Det allmännas bästa reduceras slutligen till ekonomiska intressen och till diagrammen i aktiemarknaden.
Detta var ett scenario som vid slutet av 1970-talet tycktes vara alltför absurt och dystopiskt, men som i dag utgör kärnan i vår trista verklighet. (s. 624)