Med anledning av en bokgåva – eller snarare en gåva i plural – tillkom denna text. Vi tar ofta emot gåvor till vårt bibliotek. Två stora sådana under senare är Kooperativa Förbundets bibliotek och Sveriges Arbetares Centralorganisations bibliotek. Vi kontaktas även av privatpersoner. Exempelvis Ingvar Thörn från Huddinge som tog kontakt med oss en dag i oktober 2015. Hans historia är inte bara ett gripande livsöde i sig utan även berättelsen om hans far Herman Alexander Thörn (1892-1984), och dennes fackliga engagemang. Ur våra samlingar och till våra samlingar går här samman.
Ingvar är född i mars 1927 och är alltså idag 88 år gammal. Han föddes som enda barnet till Herman Alexander och Ingeborg Thörn och fick möjligheten att ta studentexamen. Han utbildade sig på Franz Schartaus handelsinstitut och blev anställd vid Grängesbergsbolaget. Han specialiserade sig på merkantil sjöfart och kopplades tidigt in i det stora LAMCO-projektet (Liberian American Swedish Mining Company ) i Liberia.
Här är hans egen berättelse, med egna ord:
Ingvar Thörns egen berättelse
Min far, Herman Alexander Thörn, föddes den 9 januari 1892 i Frösve församling nära Skövde, som nr 3 i en syskonskara på 6. Min farfar dog redan 1904, 50 år gammal. Äldste sonen, Henning (född 1888) tog hand om mor och syskon. Pappa fick tidigt ta tjänst som dräng och hamnade så småningom som eldare vid pappersbruket i Mariestad.Efter en tid som kavallerist kom Henning till Stockholm och fick arbete vid Stockholms Spårvägar (SS). Han såg till att båda bröderna, pappa och Alfred, samt systern Märta kom till Stockholm tillsammans med deras mor. Martin Thörn (född 1907) var son till äldsta systern Anna, men kom i praktiken att räknas som yngste broder i syskonkretsen. De bodde tillsammans i en lägenhet på Hagagatan. Märta fick arbete i en livsmedelsbutik på Malmskillnadsgatan. Hon blev så småningom ägare till butiken. Alfred blev spårvagnsförare och pappa blev eldare vid spårvagnshallarna på Birger Jarlsgatan, där han i sinom tid slutade som vagnmästare. Henning blev en legend vid SS både som redaktör för Spårvägsmännens tidning och som chef för spårvägsmännens semesterhem Nygård i Täby. Martin sökte naturligtvis också till SS, men blev inte antagen. Han var färgblind. Han blev i stället droskchaufför (!) och så småningom droskägare.
Det var alltså duktiga människor och troligen utmärkta exempel på den generation, som kom att börja bygga det nya Sverige. Jag har blivit 88 år, och det har blivit hög tid att gå igenom de sista av de böcker och andra handlingar, som pappa lämnade efter sig. Nordisk Familjebok (23 band) liksom Grimbergs ”Svenska Folkets Underbara Öden” (9 band), Strindbergs, Wilhelm Mobergs, Emile Zolas, Victor Hugos och Jack Londons samlade verk hör till de böcker, som sedan länge har en naturlig plats i mitt nuvarande hem. En inbunden bok i format 12×19 cm och 5 cm tjock med följande handskrivna text på insidan: ”Till Alexander Törn, Öhlstorp. Premium vid Afslutning i Frösve Folkskola 1902” intar en naturlig hedersplats.
Behovet av att få lära sig måste ha varit enormt. Bröderna, inte minst Martin, engagerade sig djupt i Birkagårdens folkhögskola. När Birkagården vuxit ur sin första bokhylla fick pappa köpa den och jag ärvde den i sinom tid. Den är nu återbördad till Birkagården. När mina föräldrar gifte sig kunde de flytta in i en nybyggd HSB-lägenhet på Gyllenborgsgatan på yttre Kungsholmen. Där bodde de f ö kvar hela livet. En stor inbyggd gård var en underbar och skyddad lekplats för oss barn. Några få hade syskon, annars var flertalet enda barnet. Jag tror, att detta faktum i kombination med den framväxande arbetarrörelsen och bildningstörsten var de avgörande faktorerna för Sveriges omvandling till ett folkhem. Och vi barn, som lekte tillsammans, har hållit kontakten med varandra hela livet igenom. Många har gått bort, men vi är fortfarande några kvar. Lars – min bäste vän genom livet som nu bor bara några hundra meter härifrån – var under en period engagerad i Birkagården, och det var så bokhyllan kunde återvända hem. Det är märkligt hur cirklarna sluter sig…
Det dröjde länge innan vi fick telefon hemma. Det var för dyrt. Och tillgång till böcker och bildning var viktigare. Böcker kan tala på många sätt. När jag nu ser vad pappas bibliotek innehöll i form av facklitteratur i dubbel bemärkelse – det handlar mycket om fackföreningsrörelsen – kan jag inte undgå att gripas av hans engagemang.
Nedan följer en förteckning över de böcker och handlingar som Herman Alexander Thörn efterlämnade:
Herman Alexander Thörn (1892 – 1984) efterlämnade följande böcker och andra handlingar, som visar på ett starkt fackligt och politiskt engagemang:
- Hjalmar Branting, Socialdemokratiens århundrade. Två vackert bundna volymer 29×9 cm
- S. Hansson, Landsorganisationen 1898 – 1923. Hjalmar Branting
- N.H.Ossian Håkansson, Bland kulturens primärarbetare. Minnesskrift Sthlm Grovarbetarfackf. 40 år
- Ellen Key, Folkbildningsarbetet
- Zeth Höglund, Härliga tider. Tryckt 1951
- Astrid Väring, Frosten, Skildring från 1860-talets Västerbotten
- En bok till Gillis Hammar och Svenska Bildningsvägar. Tryckt 1947 i 1500 ex. Dedikation till mor o far.
- Robert E. Peaary, Nordpolens Upptäckt. Inbundet men slitet ex
- Gustaf Fröding, Samlade dikter. 2 inbundna volymer tryckta 1928
- Häftade minnesskrifter ca 30×25 cm över Hjalmar Branting (1925) och 2 st om Per Albin Hansson
- Svenska Kommunalarbetareförbundet 1910-1935
- Minnesskrift över Stockholms Spårvägars verkstadspersonals fackförening 10 år 1911-1921
- Landsorganisationens 25-årsjubileum 1924, program samt Prolog, kantat och körsånger
- Peter Krapotkin: Eröfringen af Brödet, häftad, tryckt 1908
- Dante Alighieris, Divina Commedia i 136 bilder av Gustave Doré, tryckt 1912
- Bo Lagercrantz, Vi i bild – svenskarna och deras fotografer. Tryckt 1967
- Chaplins samlade dikter. Första delen. Häftad, tunn, tryckt 1926
- Natur och Kultur, Ditt hem, hur det bygges och inredes. Inbunden 18×11 cm, tryckt 1923
- Sigtuna, vägvisare genom staden jämte några ord om dess historia av Olof Palme. Tryckt 1920.
- Salome, sorgespel i en akt, av Oscar Wilde. Tryckt 1914.
- Kommunistiska manifestet med företal av Karl Marx och Friedrich Engels. Zeth Höglund 1919
- Hasard. Tidsbilder från 1918 av Eva Alexanders
- Efter 40 år. Några blad ur Konsumtionsföreningen Stockholms tillkomsthistoria. Tryckt 1956.
- Till Dagny Thorvalls minne, vid minneshögtiden i Birkagården den 9 september 1933
- Elda icke för kråkorna. Tryckt 1924 på uppdrag Ingeniörsvetenskapsakademien.
- Studentföreningen Verdandis småskrifter. 6 st Tryckta 1911-1919. Ellen Key med flera författare.