Januari 1917

År 1917 börjar med en försmak av kommande kriser och olyckor: första världskriget förvärras och därmed livsmedelsbristen, oron i Ryssland tilltar, 15 000 indonesier dör i jordbävning. Stockholms arbetarbibliotek fyller 25 år och Anton Nilsons livstidsdom för Amaltheadådet fastställs.

1 januari 1917

– Stora protestmöten hålls i Stockholm, Göteborg och Malmö mot Tysklands deportation av belgiska arbetare. I Stockholm håller Hjalmar Branting tal. Möten hålls även i andra länder såsom Frankrike. Belgiens arbetare har via Internationalen vädjat till världsopinionen.
– I Sverige får Katrineholm och Sollefteå stadsrättigheter. Sollefteå stad bildas den 1 januari 1917 (enligt beslut den 30 december 1916) genom en ombildning av den dåvarande Sollefteå köping.
– AB Stockholms Spårvägar (SS) bedriver kollektivtrafik i Stockholm mellan den 1 januari 1917 och den 31 december 1966, då verksamheten övergår i AB Storstockholms Lokaltrafik (SL). Verksamheten innebär från början enbart spårvagnstrafik men utökas 1925 till att även innefatta busstrafik då företaget blir delägare i Stockholms Centrala Omnibus AB.

Stockholms arbetarbibliotek, Storgatan 24 A. Fotosamlingen vol 3331/11, löpnummer 1760, ARAB

5 januari 1917

– Stockholms arbetarbibliotek fyller 25 år, men högtidlighållandet uppskjuts till den 21 januari.

8 januari 1917 – brödransonering

– Statens livsmedelskommission, ursprungligen Folkförsörjningsnämnden, existerar mellan 1914 och 1917 samt 1939 och 1950 för att handha ransoneringen av livsmedel och andra dagligvaror som det råder begränsad tillgång på grund av de två världskrigen. Kommissionen inrättas 1914 för att organisera de statliga åtgärderna inom livsmedelsförsörjningsområdet. När ransonering blir nödvändig inrättas 1916 Folkhushållningskommissionen, som leder förarbetet inför ransoneringen.

I juli 1917 övertar Folkhushållningskommissionen alla livsmedelskommissionens uppgifter och blir centralorgan för livsmedelsförsörjningen i Sverige. 19 december 1916 beslutas om införande av ransonering på bröd, vilken träder i kraft 8 januari 1917, då alla förråd av vete och råg såväl otröskad som tröskad beslagtas och i Norrland korn samt mjöl och bröd därav.

Efter inventering av lagren erhålls från och med den 15 januari en dagsranson om 250 gram mjöl eller 325 gram mjukt bröd eller 200 gram hårt bröd. Personer med tungt arbete kan tilldelas påbrödskort om 50 gram mjöl per dag. Brödkorten gäller enbart inom respektive område – resande kan mot inlämnade av sina ransoneringskuponger få särskilda resbrödkort och trafikpersonal vid Statens järnvägar och Postverket erhåller särskilda ransoneringskort för trafikpersonal. Efter en minskning av dagsransonen till 200 gram mjöl per dag i februari 1917 höjs den åter i november 1918 till 250 gram. 25 augusti 1919 hävs ransoneringen på bröd.

9 januari 1917 – strejker och Tsarrysslands siste ministerpresident

– Stora strejker äger rum i Moskva – enligt bolsjevikuppgift strejkar 300 000. Demonstrationer skingras av polis i Petrograd och Moskva. Nikolaj Dmitrijevitj Golitsyn, född 12 april 1850, död 2 juli 1925, är Tsarrysslands siste ministerpresident (premiärminister). Golitsyn utnämns till guvernör i Archangelsk 1885 och i Tver 1902, senator 1903 och medlem av kejserliga rådet och president i hjälpkommittén för krigsfångar 1915. Han har innan sin utnämning till ministerpresident 1917 varit verksam inom tsaritsan Alexandra av Hessens välgörenhetsarbete och har liten erfarenhet av politik.

Den 9 januari 1917 blir han motvilligt ministerpresident och avgår den 12 mars samma år i samband med februarirevolutionen (februari enligt den Julianska kalendern) då även tsar Nikolaj II abdikerar. Han är därefter inte politiskt aktiv och tjänar sitt levebröd som skomakare och trädgårdsmästare. Trots detta arresteras han flera gånger och avrättas i Leningrad 1925 på grund av påstådda kontakter med kontrarevolutionära grupper.

10 januari 1917 – Silent Sentinels

– The Silent Sentinels (De tysta vaktposterna) inleder sina protester framför Vita huset under Woodrow Wilsons presidentskap. Vaktposterna är en grupp kvinnor som under tystnad demonstrerar för kvinnlig rösträtt. Protesterna organiseras av Alice Paul och National Woman’s Party. Kvinnorna posterar sex dagar i veckan fram till 4 juni 1919, då tillägget om kvinnors rösträtt införs i USA:s grundlag.

Amaltheakommittén 1917. Axel Holmström, Carl Lindhagen, Carl Cederholm och Einar Ljungberg. Fotograf: Axel Malmström, 1917. Fotosamlingen vol 3331/1/1, löpnummer 31, ARAB

27 januari 1917 – Anton Nilson

”Offentligt opinionsmöte för Amaltheamännens frigivning” (1916), affisch ur Sveriges arbetares centralorganisation, lokala samorganisationer [samling

– En nådeansökan från Anton Nilsons avslås. Fängelsemyndigheterna i Härnösand anser honom inte tillräckligt ångerfull. Anton Nilson, folkbokförd Nilsson, född 11 november 1887 i Norra Sandby socken i Skåne, är ungsocialistisk agitator och aktivist. Han deltar i det så kallade Amaltheadådet mot brittiska strejkbrytare natten mellan den 11 och 12 juli 1908 varvid en man dör och 23 skadas. Nilson döms som en av de sista i Sverige till döden (genom giljotinering), men benådas till livstids straffarbete och blir även den längst överlevande.

Bombattentatet mot Amalthea gör honom till Sveriges förste moderne terrorist. Så småningom uppstår en massrörelse för Nilsons och hans två medhjälpare Algot Rosbergs och Alfred Sterns frigivning, och advokaten Axel Holmström engagerar sig i fallet. I oktober 1917 benådar Edén–Brantings nytillträdda vänsterregering Nilson, som utbildar sig till flygare och blir stridsflygare i Sovjetunionen.

Efter Stalins makttillträde återvänder Nilson 1926 till Sverige, arbetar vid sovjetiska handelsdelegationen, är några år ombudsman i Socialistiska Partiet och därefter inblandad i ett affärsföretag. Senare delen av livet ägnar Nilsson åt författarskap och folkbildningsarbete. Hans memoarer Dömd till döden för Amalthea (1962) är välskrivna och målande beskrivningar av svåra barn- och ungdomsår och personliga upplevelser av brutalitet och sadism i svenska fängelser. Från Amalthea till ryska revolutionen (1980, 1987) ger unika inblickar i Röda armén under 1920-talet. Anton Nilson dör den 16 augusti 1989 i Enskede församling i Stockholm vid 101 års ålder.

Tiden januari 1917

– Karl Hedmansson beskriver ”Näringsproblemet i Sverge 1917” och förordar bland annat konsekventare prisreglering för att råda bot på bristen på vissa livsmedel.
– Gösta Langenfelt utreder ”Den svenska skämttidningskulturen”, där han anser Strix, Naggen och Söndags-Nisse hålla hög klass internationellt, medan deras tyska motsvarigheter och dessas svenska eftersägare förfallit under kriget.
– Ejnar Hedeman menar att kriget medfört en allmän ”Kulturell regress” i vulgär och reaktionär riktning med bland annat löjeväckande dyrkan av Karl XII företrädd av Verner von Heidenstam och Sven Hedin med flera.

31 januari 1917

– Tyskland proklamerar det oinskränkta ubåtskriget vilket inleds nästa dag med 111 ubåtar. Ubåtskrigets syfte är att avskära Storbritannien och Frankrike från import, särskilt av krigsmateriel.

Material ur samlingarna:

Stockholms Arbetarebibliotek 1892-1917 : minnesskrift utg. till 25-årsdagen / red. av Fredrik Nilsson
Tidstecken : Stockholms arbetarbibliotek och samhällskroppens utformning, 1892-1927 / Hans Larsson

Affischsamlingen, ARAB

Fotografier från Fotosamligen, ARAB

Detta är den första av 12 artiklar om revolutionsåret 1917, följ dem via ämnestagg 1917, se nedan.