Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek har glädjen att tillkännage beviljade projektmedel från Vetenskapsrådet för projektet ”Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921”. Projektet är den första systematiska undersökningen av rösträttens begränsning i Sverige, tillika en av de största projektanslagen för perioden. Anslagsförvaltare för projektet är Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.
År 2018 firas ett viktigt jubileum i Sverige – den allmänna och lika rösträtten fyller hundra år. Så heter det åtminstone i högtidstalen och i den gängse historieskrivningen: genom reformerna 1918−21 nådde rösträttskampen sitt mål. Men hur allmän blev egentligen rösträtten? En rad så kallade rösträttsstreck – diskvalificeringsgrunder från rösträtten – infördes under 1900-talets första decennium och flera av dessa kvarstod efter 1921, däribland straffpåföljd, konkurs och försörjning av fattigvården. Därtill har rösträtten under hela 1900-talet påverkats av faktorer som medborgarskap och ålder. Det har även funnits praktiska begränsningar för etniska minoriteter som exempelvis romer, resande och samer att rösta.
Kampen för en allmän rösträtt var följaktligen inte avslutad 1921. Detta faktum bildar utgångspunkt för vårt projekt, där vi undersöker hur gränserna för rösträtten förändrats och debatterats efter de demokratiska reformerna för hundra år sedan. Syftet är, för det första, att granska striderna om rösträtten efter det ”demokratiska genombrottet”. Projektet kan därmed ge nya och utmanande perspektiv på demokratiseringen under 1900-talet. För det andra syftar projektet till att kasta nytt ljus över det moderna medborgarskapets (sociala, ekonomiska, politiska och kulturella) gränser, över den politiska inkluderingens och exkluderingens mekanismer och praktiker samt över demokratin som styrelesform och historisk process.
Projektet är den första systematiska undersökningen av den svenska rösträttens begränsningar och utvidgningar efter 1921 och belyser därmed aspekter av den svenska demokratiseringsprocessen som fram tills idag har varit så gott som outforskade. Vi vill ge ny kunskap om hur den politiska makten har sett på de som uteslöts och med tiden inkluderades i för hållande till kategorier som ”medborgare”, ”folk” och ”nation”.
Vårt historiska angreppssätt kan bidra till den internationella forskningen om demokratins utveckling som en process vars gränser och innebörder genomgår återkommande omförhandlingar. Genom vårt historiska angreppssätt vill vi även medverka i den internationella teoretiska diskussionen om demokratisering, och genom vår undersökning med Sverige som exempel visa hur demokratin inte är ett tillstånd där rösträtten har självklara och eviga gränser, utan bör ses som en konfliktfylld historisk process som pågår än idag. Vi vill således undersöka den allmänna rösträttens begränsningar. Hur motiverades de? Vilka konsekvenser fick de för valmanskårens sammansättning? Vilka politiska krafter verkade för att upphäva och behålla begränsningarna? Vilka politiska mål syftade begränsningarna och utvidgningen till? Hur förhöll sig rösträttsbegränsningar till gränserna för valbarhet?
Projektet består av sex delstudier, där en utgör en kvantitativ analys av samtliga rösträttsbegränsningar, medan övriga fem koncentreras till kvalitativa studier av en eller flera rösträttsbegränsningar: ålder, nationellt medborgarskap, konkurs, fattigvårds försörjning, skatteskulder, straffpåföljd, omyndighetsförklaring respektive administrativa rösträttshinder för nomadiserande grupper.
Projektet pågår under fyra år med start 2018. Det leds av ekonomihistoriker Fia Sundevall vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Övriga medverkande är Annika Berg, idéhistoriker vid Stockholms universitet; Martin Ericsson, historiker vid Lunds universitet; Mattias Lindgren, ekonomihistoriker vid Stockholms universitet, Julia Nordblad, idéhistoriker vid Uppsala Universitet, samt Jonathan Josefson och Bengt Sandin, verksamma vid Tema Barn, Linköpings universitet. Finansiär är Vetenskapsrådet.
Projektgrupp ”Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921”