Kim Scipes (Ed.), Building global labor solidarity : in a time of accelerating globalization / Chicago : Haymarket Books, 2016, xviii, 277 s.
”Proletarier aller Länder, vereinigt euch!” torde vara en av världshistoriens mest berömda deviser, samtidigt som den är något tvetydig. Förstådd som en uppmaning att världens alla proletärer ska förenas, har en sådan förening aldrig blivit av. (Även om arbetarrörelsen bildat en rad Internationaler med olika ideologiska riktningar, några av vilka består än idag).
Visserligen har de 170 åren efter den meningen sattes på pränt för första gången, varit de mest händelserika i fråga om teknologisk, kommunikativ och vetenskaplig utveckling. Globaliseringen av vår värld är i huvudsak en ekonomisk sådan. Detta har möjliggjort att skapandet av en produkt, vilken som helst, oftast påbörjas i ett låglöneland och sedan skickas därifrån, antingen till ett nytt led i produktionen, eller till en återförsäljare.
Det kan knappast ha undgått någon att de som arbetar i så kallade ”sweat shops” eller motsvarande, gör det under omänskliga former och saknar något som ens liknar ett kollektivavtal.
När den politiska debatten allt som oftast handlar om hur vi ska stärka vår konkurrenskraft i förhållande till övriga nationalstater, tycks tanken på en enad arbetarklass har förpassats till realpolitikens soprum. Däremot vidmakthålls själva kärnan i den tanken, en global solidaritet mellan arbetare, bland världens vänsteraktivister och intellektuella.
Redaktör Kim Scipes har sammanställt en förträfflig antologi som undersöker möjligheterna att skapa en bestående solidaritet mellan fackförbund runt om i världen i en tid när globaliseringen accelererar. Det kan inflikas att ett temanummer av tidskriften Working U.S.A. år 2014 var själva upprinnelsen till denna bok, som innehåller en brokig men i ämnet ytterst kunnig skara bidragsgivare.
Det råder ingen större brist på verk som behandlar frågor om global solidaritet mellan arbetare. Scipes konstaterar däremot att det saknas en teori om hur detta ska genomföras. I detta skiljer sig denna antologi, för även om den inte presenterar någon teori, har den som mål att försöka staka ut en väg för hur arbetarklassen analyserar/teoretiserar kring de möjligheter och risker som det kan innebära att skapa en solidaritet värd namnet mellan världens arbetare.
Föga förvånande ser fackföreningsrörelsen annorlunda ut i Förenta staterna än i Sverige. Där finns, enligt Scipes, två av grundproblemen som försvårar det solidariska arbetet mellan fackföreningar över världen. Det första grundproblemet är de så kallade ”business unions”; i korthet fackförbund som styrs som företag och endast är intresserade av att höja medlemmarnas löner och förbättra deras villkor. Dessa fackförbund är även mer eller mindre starkt nationalistiska och har inte heller några större invändningar mot den nyliberala kapitalismen. Grundproblem två, är själva nationalstaten Förenta staterna, som här kallas för ett ”imperium”.
Scipes och de övriga bidragsgivarnas resonemang i respektive bidrag skiljer sig åt. I korthet kan det dock sägas att det rör sig om bland annat specifika fallstudier, intervjuer, jämförande analyser, som alla har just solidariteten mellan fackföreningar i fokus. Dessutom tillför varje nytt bidrag till att fördjupa förståelsen för hur kapitlen hänger samman.
Anna Clark, The struggle for the breeches : gender and the making of the British working class / London : Rivers Oram Press, 1995, 416 s.
Anna Clarks The struggle for the breeches följer arbetarklassens formation och utveckling i Storbritannien under 1800 och tidigt 1900-tal. Bokens fokus riktas mot den patriarkala kulturen inom textilindustrin och textilrelaterat hantverk. Männens ställning var dominant och exklusiv inom textilhantverket, då exempelvis skräddare och skomakare så gott som uteslutande var män.
Deras fruar och barns arbete var ibland nödvändigt för att försörja hushållet, dock i andra, relaterade yrken, snarare än att jobba som medhjälpare till männen. Medan en kvinna kunde ägna sig åt att spinna, ägnade sig hennes make åt att väva. Clark visar hur detta kom att påverka såväl utvecklingen av textilrelaterade yrken och sysselsättningar, som utformningen av den växande arbetarklassen.
Författaren väver samman kvinnors nödvändiga arbete och arbetarklassmännens pendlande mellan att behöva den extra inkomsten och att försöka definiera sin manlighet inom arbetet och politiken. Dels som familjeförsörjare, dels som en medborgare med rösträtt och tillgång till det politiska livet.
Arbetarklassens män strävade nämligen efter det manlighetsbegrepp som definierats av medelklassmän. En man, skulle genom sitt förvärvsarbete försörja hushållet, samtidigt som kvinnan tog hand om hemmet. Att äga egendom förknippades också med att vara man och en förutsättning för att räknas som en röstberättigad medborgare.
Det handlade lika mycket om frågan: vem som får arbeta med vad, hur mycket lön de ska få för arbetet, vad som passar sig och vad som definieras som manligt i samhället:
The private sphere of marriage was often satirically depicted in popular literature as a bitter contest: the “struggle for the breeches” in which wives tried to rob husbands of their manly control (s. 1).
Boken kan ställas i relation till E. P. Thompsons The making of the English working class då Clark både börjar och avslutar boken med att citera denna bok. Inte så mycket som ett tillrättavisande svar som en alternativ utveckling av den, då Thompsons fokuserade i att framhålla (de manliga) hantverkarnas arbete i att utveckla och definiera arbetarklassen, medan Clark istället adderar både kvinnor och den bredare textilindustrin i sammanhanget.
The narrative of this book has become, by the end, a tragedy rather than the melodrama of E. P. Thompson’s story. His stirring tales of compromising villains, soul-crushing political economics, and heroic radical artisans triumphing in the working-class movement of 1832, is richly textured, nuanced, and theoretically inspiring. But adding gender to the story casts a more sorrowful light. … Although artisan culture transformed itself from drunken misogyny to respectable patriarchy, its exclusivism persisted. The fatal flaws of misogyny and patriarchy ultimately muted the radicalism of the British working class (s. 271).
Daniel Bodén, Systemmänniskan : en studie om människan, automationen och det senmoderna förnuftet / Uppsala : Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet, 2016, 211 s.
Har vår strävan efter att bygga ett modernt välfärdssamhälle med löneökningar och ökad levnadsstandard inneburit att vi satt så stor tillit till teknisk utveckling att vi rationaliserat bort oss själva? Vilka bakomliggande orsaker har bidragit till att vi anser det förnuftigt att automatisera de flesta tjänster som tidigare innebar mänsklig kontakt? Måste människor acceptera denna automation? Detta är några av de spörsmål som Daniel Bodén lyfter i sin etnologiskt inriktade avhandling Systemmänniskan. En studie om människan, automationen och det senmoderna förnuftet.
Avhandlingens empiriska studier spänner mellan 1960 till 2013. Fokus ligger på Skandinaviska Enskilda Bankens (SEB) utveckling av uttagsautomater och andra banktjänster samt när Försäkringskassan införde självbetjäningsapplikationer. Genom att undersöka dessa två organisationer och deras utveckling kan Bodén bland annat visa hur senkapitalismen påverkat människors levnadsvillkor. Men genom sin avhandling skapar han även en bild av den moderna samhällsutvecklingen och hur den trygghetsälskande folkhemsmänniskan utvecklades till den effektiva och flexibla marknadsekonomiskt styrda människan vi är idag.
En del i denna förändring beror enligt Bodén på att automatiseringen och avbyråkratiseringen i samhället gav sken av att ge människor mer egenmakt och delaktighet i beslutsfattandet som rörde deras egna liv. När du kan sköta dina ärenden på egen hand utan att behöva gå igenom krångliga byråkratiska processer eller möta någon myndighetsperson så får du känslan av större självbestämmande. Men Bodén menar dock att:
“Samtidigt som automationen hade befriat den senmoderna människan från pappersarbetets krångel så styrde den tillvaron genom att kanalisera hennes beslut längs de valmöjligheter som den själv erbjöd.” (s.185).
Denna avhandling är ett intressant inlägg i den historiematerialistiska- såväl som i den etnologiska forskningen då den belyser frågor kring kapitalismens omvandlingar och effekter på tjänsteutvecklingen och på människors vardag ur ett nytt perspektiv.
Eric Holt-Giménez, A foodie’s guide to capitalism : understanding the political economy of what we eat / New York : Monthly Review Press, 2017, 280 s. 
“Do Foodies Need to Understand Capitalism?” är en fråga som Eric Holt-Giménez ställer i början av sin bok A Foodie’s Guide to Capitalism: Understanding the Political Economy of What We Eat. Svaret på den frågan är ett otvetydigt ja. Utan att förstå det kapitalistiska system som ligger bakom matindustrin är det omöjligt att göra bra val eller arbeta för en omvandling av denna industri menar Holt-Giménez.
Många människor som är engagerade i den så kallade “matrörelsen” fokuserar ofta på enstaka aspekter av matindustrin och försöker skapa en förändring på gräsrotsnivå. Dessvärre kommer dessa försök till reform inte bidra till så stor förändring då det är industrin i sin helhet som måste skakas om menar Holt-Giménez.
I boken argumenterar han således för att det är essentiellt att förstå att vi har ett kapitalistiskt system för att framställa den mat vi äter. Men han menar även att det är viktigt att vi förstår hur kapitalism fungerar för att kunna hitta svar på varför dagens rationaliserade jordbruk är inkompatibelt med den globala livsmedelsregimen, samt varför förtryckande strukturer har blivit etablerade i vårt matframställningssystem. Mat har idag blivit en handelsvara som vilken som helst. Det spelar ingen vilken typ av mat vi köper.
“It dosen’t matter if the food is fresh organic arugula or a Big Mac, teff from the highlands of Ethiopia, or Cheez-Whis from Walmart. It doesn’t matter whether you need it or not, whether it is good or bad for you, whether it is locally produced or traveled from afar or whether it was corralled, caged, free range, or led a happy life – if enough people want it (and have the money to buy it), someone will turn it into a commodity and sell it.”
Mitt i rådande klimatförändringar är en bok om mat och vilka kapitalistiska intressen som ligger bakom dess framställning mer relevant än någonsin. Genom en genomläsning av denna bok får du en insyn i detta oerhört intrikata ämne. Holt-Giménez begripliggör ämnets olika sidor för läsaren genom att anlägga ett dubbelt grepp då han använder matindustrin för att förklara grundläggande principer inom kapitalismen, samtidigt som han använder kapitalistiska ramverk för att skapa en förståelse för varför matindustrin fungerar som den gör.