Här kommer fem boktips på temat kvinnokamp inför Internationella Kvinnodagen den 8 mars.
Jane Morén, Min kärlek har stannat mest hos er – en biografi om kvinnokämpen Anna Johansson-Visborg, Hjalmarson & Högberg (2018), 327 s.
Min kärlek har stannat mest hos er är en biografi över en av 1900-talets pionjärer inom fackligt och politiskt arbete – bryggeriarbeterskan Anna Johansson-Visborg. Under sitt liv gjorde hon stora insatser på många områden. Hon var aktiv inom socialdemokratin, den fackliga rörelsen samt kooperationen. Hon stred för lika lön, kvinnlig rösträtt, rätt till semester och rekreation, bra bostäder och hälsovård.
Anna föddes 1876 som småbrukardotter i Beateberg i Västergötland. Det var hårt arbete men också skolgång och kärlek till familjen. Som tonåring försörjde hon sig som tvätterska, diskare och kallskänka på järnvägshotellet i Falköping och senare som hembiträde i Göteborg.
1897 reste den 20-åriga Anna vidare till Stockholm med dess myllrande folkliv och och snabbt framväxande industrialism. Stockholmsutställningen hölls detta år och hon fick anställning som servitris på utställningsområdet. På hösten, när utställningen var slut, erbjöd ägarna anställning vid Hornsbergs bryggeri, ett av de hårdaste industrijobben men också ett av de bäst betalda. Här inledde Bryggar-Anna sitt arbete som facklig agitator.
Anna Johansson-Visborg var med och grundade den första svenska fackföreningen för bryggeriarbeterskor, de fackliga kvinnornas samorganisation i Stockholm samt Kooperativa kvinnogillesförbundet. Hon var även ordförande för dessa organisationer.
En av många historier som Jane Morén berättar i boken är den om hur Anna Johansson-Visborg tillsammans med de fackliga kvinnornas samorganisation 1928 lyckas med konststycket att köpa en skärgårdsvilla vid Skurusundet, för att där skapa ett semesterparadis för arbetarkvinnor (Visborgs minne).
I boken gott om bilder, bland annat från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek samt Stockholms stadsmuseum.
Susanna Alakoski, Bomullsängeln, Natur & kultur (2019), 430 s.
Med Bomullsängeln inleder Susanna Alakoski en romansvit om arbetarkvinnor i Finland och Sverige under 1900-talet. Susanna Alakoski kommer själv från Vasa och romanen är inspirerad av hennes mormors liv.
Vi får följa Hilda, född 1905 på en gård i Österbotten. Hennes far är någonstans i Amerika och hennes mor har fått stirrsjukan och är inte att räkna med. När Hilda vuxit till sig blir hon med barn, vilket gör att hon blir bortdriven från tryggheten på släktgården. Hon ska ut och tjäna piga: koka lut, byka, sätta potatis och räfsa hö.
Hennes mer oförvägna vän Helli förstår inte varför de ska slita ont för någon annan och får med sig Hilda till Vasa, till den orangefärgade bomullsfabriken. Här ska de arbeta, bo och leva.
I bokens slut är Hilda 50 år och har arbetat på bomullsfabriken under tre decennier, många saker har hänt i hennes liv. Finland har genomgått två världskrig och befinner sig mitt i en hastig modernisering.
Ellen Ekman och Gudrun Schyman, Homeparty med Gudrun, Leopard förlag (2017), 100 s.
På hösten 2013 började Gudrun Schyman hålla homepartyn i lägenheter, föreningslokaler och på arbetsplatser runt om i landet. Nyfikna åhörare trängde ihop sig för att höra den dåvarande partiledaren för FI berätta om feminism och hur vi tillsammans ska skapa ett jämställt samhälle.
I boken beskriver Gudrun Schyman i ord och serietecknaren Ellen Ekland i bild dessa möten. Det är politik, samhällskunskap, feminism och mycket humor. Välkommen till ett underhållande homeparty!
Lisbeth Håkansson Petré, Tisdagar med Tolfterna: nätverkande kvinnor i sekelskiftets Stockholm, Stockholmia (2019), 266 s. Illustration: Maria Persson.
Tolfterna var en grupp övre medelklasskvinnor, med författaren Ellen Key i spetsen, som ville bilda ett kvinnligt nätverk över klassgränserna. Varje tisdag hölls det samkväm med deltagare från olika samhällsklasser – cigarrabeterskor, tvätterskor, strykerskor, sömmerskor, författare, lärare och så vidare. De lyssnade på föredrag, lånade böcker, diskuterade, spelade biljard och drack te.
Arbeterskorna kom klockan åtta på kvällen efter tolv timmars arbetsdag.
Några medlemmar: Kata Dahlström, Elsa Beskow, Anna Lindhagen och rösträttskvinnan Anna Whitlock. Medlemstidningen Morgonbris fick sitt namn av vår första arbetarförfattare, Maria Sandel. Hon var med i Tolfterna ett tag, men gick ur. Kanske tyckte hon att borgarkvinnorna styrde för mycket.
Lisbeth Håkansson Petré har sammanställt brev, foton och andra dokument i en fängslande historia om nätverket Tolfterna, samhället vid förra sekelskiftet, de enorma klassklyftorna och de kvinnliga pionjärerna.
Det berättades att man börjat med samkväm för kvinnor för olika yrkesområden, där meningen vore att kvinnor från de mer privilegierade och de icke privilegierade klasserna skola lära känna varandra och i sin mån bidraga till att minska avståndet klasserna emellan.
Anna Lindhagen, Social tidskrift, nr 2/1903
Red: Åsa Karlsson, Ulrica Hofverberg med flera. Kvinnors röster i arkiven, Riksarkivets årsbok 2019, Riksarkivet, 284 s.
Riksarkivets årsbok innehåller sexton artiklar om kvinnöden från 1500-talet till nutid. Här finns texter om Karen Blixen och om Lunds flickscouter men också om det tidiga industrisamhällets kvinnor och historien om när mjölkpigan Greta Andersdotter fick nog och skrev till rådhusrätten i Linköping 1869 för att förklara vad de tydligen inte förstod om hästkärror och mjölkutkörning.
Mona Bergman berättar den sorgliga historien om den före detta pigan Fredrika Ahlström i Lidens socken i mitten av 1800-talet. Fredrika var fattighjon och blev omhändertagen av socknen efter beslut i fattigvårdsstyrelsen. Hennes handskrivna vandringsbok hittades 1940-talet på en vind i Järkvissle, Medelpad. På förstasidan får man veta vad en vandringsbok är:
”Enligt fattat beslut åligger det hvarje hemmansägare i Lidens socken att i tur vårda och försörja gamla pigan Fredrika Ahlström i trenne dygn å rad för varje tur.”