Den tidiga arbetarförfattaren Martin Koch skildrar dramatiska konflikter i samhället och mellan personer i romanen Arbetare: en historia om hat. Det gör också Sigrid Backman i Familjen Brinks öden, där hon återkommer till det finska inbördeskriget, och Bostadsbolaget Sjuan i Lergränd.
Martin Kochs och Sigrid Backmans verk finns som gratis e-böcker på finska Doria respektive svenska Litteraturbanken. Länkar finns i texterna nedan.
Martin Koch: Arbetare: en historia om hat, Rabén & Sjögren (1975), 268 s
Efter debuten 1911 med kortromanen Ellen utgav Martin Koch 1912 fullängdsromanen Arbetare, en skildring av ett bergsprängarlag vid ett konfliktfyllt byggprojekt. I centrum för handlingen står den klassmedvetne Pelle Vesterberg, den fanatiske och hysteriske Blötlasse och den hederlige men enkelspårige sprängarbasen Dalman.
Pelle är svartlistad efter sin framträdande roll i storkonflikten 1909, vilken delvis utgör underlag för berättelsens hatiska stämning. Han är förlovad med Dalmans dotter Anna och försörjer sig på tillfälliga påhugg. Blötlasse undviker arbete så långt möjligt och håller helst till på Kafé Suggfläsket. Dalman vill till varje pris arbeta och rundar påbud om strejker och blockader i det längsta. Arbetsgivarnas ekonomiska fifflande och samvetslösa utnyttjande av arbetskraften utgör grunden för romanens olyckliga händelseförlopp.
I romanens början sker en olycka när Dalman försöker spara något av den knappa tid arbetsgivaren utmätt för bygget. Han experimenterar med en egentligen för stor laddning, Blötlasse vägrar gå undan i tid, och Dalman mister ena ögat, medan Blötlasses vänstra arm krossas och måste amputeras. Blötlasse slutar därefter arbeta och irrar i fortsättningen runt och håller förvirrade tal med en blandning av religion och socialism. En bil kör ihjäl hans och Adelinas lille son och Adelina lämnar honom, vilket påskyndar hans själsliga sönderfall. Dalman å sin sida arbetar envetet vidare oavsett yttre omständigheter. Så småningom går de flesta arbetsgivarna med på en uppgörelse, men ett bygge är fortsatt blockerat, och där fortsätter Dalman ensam att arbeta, fast hela arbetarkollektivet och även hans egen familj fryser ut honom. Blötlasse, som ger Dalman skulden för sin skada, uppsöker byggarbetsplatsen och hugger ihjäl honom. Pelle och Anna utvandrar till Amerika.
Arbetare som e-bok på Litteraturbanken.
Sigrid Backman: Familjen Brinks öden, Holger Schildts förlag (1922), 211 s
Sigrid Backman ägnar två av sina böcker åt finska inbördeskriget. Ålandsjungfrun (1919) handlar om byn Pigbacka, vars invånare sympatiserar med de röda. Också i Familjen Brinks öden (1922), som tilldrar sig i Helsingfors arbetarkvarter, skildrar hon de konflikter som kriget leder till. Romanen består av två delar. Den första utspelar sig 1904 och presenterar skomakaren August Brink, hans lungsjuka hustru Edla, deras femåriga dotter Ragna och de tre något äldre sönerna Axel, Hannes och Jalle samt deras grannar. Vi lär känna Edlas religiösa grubblerier, Augusts alkoholmissbruk och barnens personligheter: Huvudpersonen Ragnas självständighet, Axels prydlighet, Jalles frejdighet, Hannes tystlåtenhet. Under en midsommarutflykt får vi uppleva gårdens sociala liv under gemytliga former. Delen slutar med Edlas död och begravning.
Då andra delen börjar har 13 år förflutit, första världskriget pågår och ryska revolutionen har nyligen inträffat. August har varit nykterist sedan Edlas död, 18-åriga Ragna försörjer sig som guldbrodös och hennes fästman Eskil kommer från en rik familj. Axel är anställd i ett ämbetsverk, medan hans två bröder, som blir alltmer radikaliserade, arbetar på verkstad. Grannfrun Malén hjälper till i hushållet. Den annars blyge Hannes håller tal och skriver i vänstertidningar.
Motsättningarna mellan röda och vita ökar och följer både klass- och språkgränser, och i tvättstugan blir grälen allt hetsigare. Eskils överklassfamilj tar avstånd från Ragna. De tre bröderna går ut i inbördeskriget på de rödas sida, medan Eskil ansluter sig till de vita. För familjen Brink blir kriget katastrofalt: Jalle stupar i strid, Hannes arkebuseras, den lungsjuke Axel dör i fånglägret på Sveaborg. Ragna skriver ett avskedsbrev till Eskil, där hon förklarar att hon inte kan umgås med företrädare för den sida som dödat hennes bröder.
Familjen Brink som e-bok på Doria.
Sigrid Backman: Bostadsbolaget Sjuan i Lergränden, Holger Schildts förlag (1926), 143 s.
Sigrid Backman bodde hela sitt liv i Helsingfors arbetarkvarter, men förlade handlingen i endast två av sina tio romaner dit: Familjen Brinks öden (1922) och Bostadsbolaget Sjuan i Lergränden (1926). Backmans smidigt impressionistiska stil lämpade sig väl för naturlyriska stämningar, som i debutboken Vindspel, men även för dramatiska förlopp, vilket hon visat i romanerna Ålandsjungfrun och Familjen Brinks öden. I Bostadsbolaget Sjuan använder hon sin konstprosa i en småtrevlig och humoristisk men samtidigt allvarlig berättelse om människorna i ett hyreshus.
Handlingen kretsar kring fastighetens försäljning och ombildning till bostadsbolag med andelslägenheter, där brännpunkten är lokalen där fru Halm hankar sig fram med manglingsarbete. I centrum står den hederlige men storordige och smått komiske timmermannen Ferdinand Hölander med hustru samt lokföraren och kvinnotjusaren Ville Evertson, med familj; den något vilda Valborg; den stillsamma Viva; skådespelaren Sven samt Carl, som studerar till präst. Andra personer uppträder i småepisoder, med mötena i bostadsbolaget som återkommande tema. Backman framhäver klasskillnaderna mellan gårdens egna företagare, såsom slaktare Grönström och skräddare Byholm, och de övriga.
Slutligen går bolaget till omröstning om mangellokalen, vilket utfaller till fru Halms nackdel. Lokalen ska ut till försäljning, men Hölander köper den och låter fru Halm bo kvar med samma låga hyra som förut. Hölander och Byholm utgör berättelsen motpoler. Den snåle och girige Byholm företräder den griniga egennyttan, medan Hölanders tänkande och handlande uttrycker solidaritet och medmänsklighet. Berättelsen slutar med Valborg Evertsons bröllop.