Månadens boktips är tre strejkskildringar. Både Martin Kochs Timmerdalen och Albert Vikstens Storm över niporna beskriver verkliga strejker i Ådalen. Koch skriver om Sundsvallsstrejken 1879 och Viksten om strejken under hungeråret 1917. Även Gustav Sandgren inleder romanen Gunnar med en skildring av en strejk vid ett stålverk.
Martin Koch: Timmerdalen: en historia om kultur, Bonniers (1913), 496 s
Martin Kochs Timmerdalen från 1913 är en norrländsk pendang till hans förra roman Arbetare. Timmerdalen består av fyra delar. I den första delen, Bondefolk, blir den hederlige och gudfruktige, men också godtrogne, bonden Jon Andersson och hans hustru avlurade sin gård av en herreman från skogsbolaget. Hustrun dör och Jon och sonen Bernt blir skogsarbetare.
I andra delen, Proletärer, bryter en ut strejk bland sågverken efter en lönesänkning; förebilden är Sundsvallsstrejken 1879. De mest aktiva blir avskedade, några blir dömda till fängelse. Brädgårdsarbetaren Gustav Carlsson, en övertygad reformist och fackföreningsman, är en av ledarna. Hans son Gerhard, som vuxit upp i Stockholm och tagit efternamnet Brand, dyker upp.
Den tredje delen, Kulturmänniskor, beskriver de usla arbetsförhållandena i Timmerdalens trämassefabriker. Jon hamnar efter en arbetsskada på sågverket på fattighuset, där även den nu gamle Gustav Carlsson är inhyst. Sönerna Bernt och Gerhard håller båda tal på möten. Bernt är en lugn reformist, medan Gerhard håller eldiga revolutionstal.
Den fjärde delen, Ungdom, skildrar Sandökravallerna 1907. Strejk bryter ut efter ett antal dödsolyckor på fabrikerna. Strejkbrytare kallas in och beväpnas med revolvrar. Arbetarnas försök att avhysa dem leder till våldsamma strider. Gerhard håller sig undan, medan Bernt livligt deltar. Bernt flyr därefter till Norge, men spåras upp och döms till åtta års straffarbete. Enligt Gustav Carlsson är det Gerhard som har angivit Bernt för polisen mot betalning. Gerhard lämnar slutligen trakten.
Läs mer om Martin Kochs författarskap.
Läs om Martin Kochs roman Arbetare: En historia om hat.
Albert Viksten: Storm över niporna, Bonniers (1935), 358 s
Huvudtemat i Storm över niporna är de strejker och oroligheter som 1917 ägde rum i nedre Ådalen, här kallad Nipdalen, som en följd av livsmedelsbrist och allmänt dåliga tider. Liksom sitt alter ego Arvid Hedman arbetade Viksten vid den tiden på en liten socialisttidning i området och rapporterade om de talrika demonstrationer, uppror och konfrontationer som då tilldrog sig.
Även andra karaktärer har verkliga förebilder. Revolutionären Spjut är tecknad efter Fritz Ståhl, dömd till fängelse för Sandöupploppen 1907. Ståhl är även en av huvudpersonerna i Martin Kochs roman Timmerdalen från 1913, ett verk som uppenbart har inspirerat Viksten. Liksom hos Koch står revolutionärer och reformister mot varandra i det dramatiska skeendet, men medan Timmerdalen är i det närmaste dokumentär och främst skildrar det kollektiva händelseförloppet ger Storm över niporna intryck av ögonvittnesskildring och betonar individernas betydelse.
Viktiga personer är också den världsfrånvände Jesuslike läkaren Fredrik Harving samt hans sköterska och hushållerska. Harvings reaktion på händelserna i omvärlden är att vägra ta betalt av de fattiga patienterna och att nästan arbeta och svälta sig till döds. Hans motpol i berättelsen är den alkoholiserade hustrumisshandlaren Gelin, som i motsats till den överbeskyddade och fanatiskt kristne Harving har förhärdats av en uppväxt i våld och misär. När de två slutligen möts blir det omvälvande för dem båda.
Läs mer om Albert Vikstens författarskap.
Tre romaner av Albert Viksten.
Gustav Sandgren: Gunnar: Historien om massans kamp till seger, Fram (1929), 114 s
Gustav Sandgren debuterade 1929 med kortromanen Gunnar, som inledningsvis behandlar en strejk vid ett stålverk. Konflikten skärps då strejkbrytare kallas in. Vid ett möte debatterar arbetarna om de ska återgå i arbete. Den unge titelpersonen Gunnar, som är svarvare, agiterar för fortsatt strejk, men blir nerröstad. Då arbetet återupptas blir Gunnar avskedad och svartlistad som uppviglare. Därefter tar han värvning, men då han och några andra rekryter med arbetarbakgrund vägrar bruka våld mot strejkande som angriper strejkbrytare blir de avskedade och dömda till fängelse.
Gunnar går sedan utan arbete en tid innan han får anställning på en vapenfabrik. Där blir han allvarligt skadad och tvingad till en sjukhusvistelse, följd av ny arbetslöshet, men hans nya erfarenheter och samtal med andra arbetare har givit honom insikter om samhällets brister. Han tar anställning på en radikal arbetartidning och ansluter sig till den kommunistiska ungdomsrörelsen.
Gustav Sandgren (1904-1983) är uppväxt i Västra Stenby i Östergötland. Fadern var tunnbindare, spelman och fiolbyggare. Gustav hörde folkvisor sedan barndomen, och hanterade själv fiolen skickligt. Efter folkskolan arbetade han fem år på Cloettas chokladfabrik i Ljungsbro utanför Linköping. Gunnar Sandgren skrev därefter främst romaner, varav fyra med självbiografiska inslag. Bland hans nära 80 verk finns även poesi, reseskildringar, sagor, novellsamlingar samt barn- och ungdomsböcker.
Läs en längre artikel om Gustav Sandgren på Litteraturbanken.