Efter fyra år närmar sig projektet ”Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921” sitt slut. I en ny bok med samma namn redovisar forskarna resultaten.
2018-2021 firar Sverige 100 års-jubileum för den allmänna rösträtten. Men även efter 1921 fanns begränsningar av rösträtten vilket inte är lika utforskat.
Det var bland annat det Fia Sundevall ville belysa när hon tog initiativ till forskningsprojektet om rösträttens begränsningar. Hon är ekonomhistoriker och forskare vid Stockholms universitet och på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.
– Vi ville nyansera bilden av den så kallade allmänna rösträtten. Genom att belysa den fortsatta exkluderingen av flera grupper tillför vårt projekt nya och utmanande perspektiv på den demokratiseringsprocess som 1921 års rösträttsbeslut var en del av.
Fakta | Rösträttsstrecken
1921 fick kvinnor rösträtt
1923 fick de som inte gjort värnplikt rösträtt
1937 fick de som var dömda till vissa fängelsestraff rösträtt
1945 fick de med fattigvårdunderstöd eller skatteskulder eller som hade gjort konkurs rösträtt
1976 fick utländska medborgare bosatta i Sverige fick rätt att rösta i lokala val
1989 fick de som stått under förmyndarskap rösta, när begreppet omyndig togs bort
Projektet består av sex delstudier, där en utgör en kvantitativ analys av samtliga rösträttsbegränsningar, medan de övriga fem är kvalitativa studier av en eller flera rösträttsbegränsningar (så kallade rösträttsstreck) kopplade till värnplikt, straffpåföljd, konkurs, fattigvård, skatteskulder, förmyndarskap, ålder samt nationellt medborgarskap. Även praktiska och administrativa hinder för rösträtten utforskas.
– Bara för att en person hade rösträtt innebar det inte att denne kunde praktisera sin rätt. Var personen sjuk på valdagen eller behövde lönearbeta eller vårda barn var det svårt att nyttja sin rösträtt. Förtidsröstning och röstning på annan plats än i den anvisade vallokalen var fram till 1982 något som enbart enstaka yrkesgrupper fick använda sig av.
Äldre förlorade sin rösträtt
Fia Sundevalls delstudie handlar om ekonomi och rösträtt (fattigvård, skatteskulder, konkurs).
– Här fanns tydliga klassdimensioner. Fattiga och säsongsarbetare hade svårare att spara pengar till den årliga skatteinbetalningen och föll därför på skatteskuldsstrecket. Gamla människor utan besparingar blev i sin tur av med rösträtten när de togs om hand på de kommunala ålderdomshemmen, eftersom det var fattigvården som drev dessa.
–Jag är förvånad över att det inte kom mer kritik mot fattigvårdsstrecket från arbetarrörelsen. Dessutom var socialdemokraterna i riksdagen splittrade i frågan när den kom upp till diskussion i slutet av 1930-talet. Till slut togs alla de ekonomiska strecken bort samtidigt 1945.
Den rösträttsbegränsning som har uteslutit flest människor är ålder och diskussionen om rösträttsålder pågår även i dagens samhälle. Miljöfrågorna och klimathotet har aktualiserat frågan. Det är de unga som kommer att bli påverkade av dagens beslut, borde de då inte också få vara med och rösta? Nej, säger motståndarna, de är alltför omogna och har inte tillräcklig kompetens. Argumenten liknar dem i början på 1900-talet.
Nordiskt samarbete
Nu väntar föredrag och seminarier runt om i landet för att presentera forskningsresultaten.
När det gäller framtiden så pågår flera avknoppningsprojekt. Bland annat har Fia Sundevall inlett ett forskningssamarbete om ekonomiska rösträttsbegränsningar i de nordiska länderna. I flera avseender har länderna haft liknande begränsningar men det finns också skillnader. I Danmark hade till exempel inte tjänstefolk rösträtt.
– Vårt projekt visar att kampen om rösträtten inte var avslutad 1921 och den pågår än idag. Även om har skett en fortsatt utvidgning av rösträtten sedan dess har det också funnits åtskilliga förslag om att inskränka den. Ett aktuellt fall är icke-svenska medborgares rösträtt i kommunal- och landstingsval som Sverigedemokraterna vill avskaffa, säger Fia Sundevall.
På projektets webbplats finns tips om kommande evenemang.
Fakta | Forskare och delstudier
Fia Sundevall (projektledare), Stockholms universitet, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek: Fattigvårdsförsörjning, konkurs och skatteskulder.
Annika Berg, Stockholms universitet: Förmyndarskap och straffpåföljd.
Martin Ericsson, Lunds universitet. Nationellt medborgarskap.
Jonathan Josefsson, Tema Barn, Linköpings universitet, och Bengt Sandin, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek: Åldersgränser.
Mattias Lindgren, Stockholms universitet: En kvantitativ analys av samtliga rösträttsbegränsningar.
Julia Nordblad, Uppsala universitet: Aministrativa rösträttshinder för nomadiserande grupper.
