The idea of communism. Edited by Costas Douzinas and Slavoj Zizek. Verso. 230 s.
Ryktet om kommunismens död är betydligt överdrivet menar redaktörerna för denna antologi. Åtminstone vad gäller tankeinnehållet, där en av hörnstenarna är att allt samhällsnyttigt bör ägas gemensamt, inte av enskilda individer som enbart driver verksamhet för egen vinnings skull. Kommunismens grundtankar är fortfarande aktuella, i en värld som driver mot ekonomiskt kaos och miljökatastrof.
Så hävdas i ett antal essäer av kända filosofer och politiska tänkare som Alain Badiou, Terry Eagleton, Michael Hardt, Antonio Negri, Jacques Rancière och Slavoj Zizek, med flera.
Piero Gleijeses: The Cuban drumbeat. Seagull books. 96 s.
En liten serie böcker, redigerade av Tariq Ali, har den signifikanta titeln What was communism? I den föreliggande boken behandlas främst Kubas militära stöd till tredje världen, som var omfattande med tanke på landets storlek, och inkluderade sammanlagt över 50.000 soldater i länder som Angola, Kongo och Etiopien. I Angola hjälpte Kuba den inhemska regeringen att slå tillbaka ett invasionsförsök från sydafrikanska legosoldater 1975-76. Författaren understryker inte minst det internationella värdet av den kubanska revolutionen, och dess vida internationella kontakter.
Stalinism revisited : the establishment of communist regimes in East-Central Europe. Edited by Vladimir Tismaneanu. CEU Press. 444 s.
En rad författare, knutna till förlaget Central European University Press i Budapest, analyserar hur stalinismen intog och infiltrerade de av Sovjetunionen erövrade länderna i Europa efter andra världskriget. Inte i första hand med vapen, men med en ideologisk offensiv som innefattade press, media, skolsystem, propaganda, juridik, ekonomi och forskning. Länder som behandlas är Rumänien, Jugoslavien, Polen, Ungern, Tjeckoslovakien, Bulgarien och Östtyskland.
Constantine Pleshakov: There is no freedom without bread! : 1989 and the civil war that brought down communism. Farrar, Strauss & Giroux. 289 s.
En ung rysk historiker beskriver kommunismens fall i öst- och centraleuropa som inleddes hösten 1989 med att gränsen mellan Ungern och Österrike plötsligt öppnades, varvid en dammlucka släppte lös en människoflod som för evigt förändrade historien. Författaren hävdar att det utbredda missnöjet bland vanliga människor i t.ex. Sovjetunionen, om så vardagliga saker som mat för dagen, blev en tickande bomb som tillslut sprängde Warszawa-pakten inifrån.
Slavoj Žižek: Living in the end times. Verso. 416 s.
Vi lever i den yttersta av tider och de kapitalistiska drivkrafterna för världen mot undergång om inte radikala förändringar sker, hävdar den kände filosofen Slavoj Zizek. Påverkad av psykologen Lacan menar han att mänskligheten behöver gå i terapi för att bota sorgen och depressionen inför vad som förefaller vara omöjligt att förändra. Krisen kan då, både för oss som individer och för samhället i sin helhet, bli en början på något radikalt nytt.
I ett brett spektrum analyserar han religiösa sekter, New Age filosofi, populärkultur, det ständigt närvarande våldet, sexualiteten och pornografin, begrepp som demokrati, socialism och utopi, och resonerar med filosofkollegor som Alain Badiou och Theodor Adorno.
The Verso book of dissent : from Spartacus to the shoe-thrower of Baghdad. Preface by Tariq Ali. Verso. 366 s.
I alla tider har det funnits motståndsmän och kvinnor som bekämpat politiskt och ideologiskt förtryck. Här skildras i korta artiklar sådana upprorsmän, från slaven Spartacus i Rom som organiserade ett stort uppror i imperiets huvudstad ca 150 e.K., och till den protesterande journalisten i Bagdad som kastade en sko på USA:s president Bush. Sedan boken skrevs har redan en ny historisk händelse inträffat: störtandet av Tunisiens envåldshärskare Ben Ali.
John Bellamy Foster, Brett Clark, Richard York: The ecological rift : capitalism’s war on the earth. Monthly review press. 544 s.
Författarna hävdar att den nuvarande ekologiska/ekonomiska krisen inte kan bekämpas inom det nuvarande kapitalistiska världssystemet. De hänvisar till att redan Marx beskrivit detta kapitalismens krig som industrialismen för mot naturen, och de menar också att en socialistisk lösning på dagens problem måste ha en stark och bärkraftig ”grön” vinkel.
Sheila Rowbotham: Dreamers of a new day : women who invented the Twentieth century. Verso. 311 s.
Den kända brittiska kvinnohistoriken skriver om kvinnorörelsens första stora period, 1880-1914, med namn som Eleanor Marx, Mary Beard, Stella Browne, Helena Born, Ada Nield Chew, och Charlotte Perkins Gilman. Hon ger ett feministiskt historiskt perspektiv på ämnen som barnbegränsning, sex och kärlek, hem och familj, konsumtion, fattigdom och klass, utbildning och äktenskap.