Uppskattningsvis åtta hyllmeter i vår källare rymmer lämningar efter en mycket mångsidig samlare – Einar ”Texas” Ljungberg (26/8 1880 – 6/12 1974).
Handlingarna vittnar om en nyfiken person med kvaliteter som man hittar hos en agitator, författare, etnolog, ciceron och framförallt vän. Mängder är de brev med hjärtliga hälsningar och tacksamma fraser.
- ”Hur lever världen med dej gamle hedersvän?” (RP Ahléen 1966-03-24, brev volym 3:01).
- ”Käre vän Texas!” och ”Hjärtligaste hälsningar till dig och Signe” (Henry Bengtsson,1951-06-24, brev volym 3:01).
Ljungberg inledde sin politiska bana i Göteborg genom att närvara vid det första mötet då en socialdemokratisk ungdomsklubb bildades och han blev aktiv nästan omedelbart:
Så vart jag socialdemokratisk ungdomsklubbist och hade äran av att vara en av de första, om än tysta, medlemmarna som bildade klubben Fredrik Sterky i Göteborg. Det var den enda gången som jag tyst medverkat till en klubbs bildande bland de ett par hundra klubbar jag varit med och rest.
Ljungberg reste sedan landet runt och spred kunskap om sitt parti och dess idéer samt stöttade lokala förmågor att bilda nya klubbar. Han blev inte alltid så väl mottagen av landets maktutövare utan utsattes ständigt för övergrepp som tycks ha gjort intryck och lämnat tydliga spår i hans fortsatta arbete.
Ljungberg hade inte stor tilltro till makthavare utan ironiserade och kallade exempelvis justitieminister Albert Petersson för ”justitiepelle”, länsman för ”länsmansräven” och kyrkans män för ”gudsjältarna”.
Hans brist på underdånighet och inordnande tycks ha retat prestigefulla personer samtidigt som han knöt bestående kontakter med de utstötta, behövande och arbetslösa. Många år senare uttrycks ilskan över den orättvisa behandlingen bland annat genom bildandet av Frihetskämparnas klubb. Ljungberg beskriver hur föreningen bildades i ett föredrag:
Före detta politiska fångar bildade den 26 juni 1946 ett sällsamt ”cellskap” som oftast benämnes ”förbrytarklubben”. Kvalificerad till medlemskap är endast den som varit straffad för politiskt brott i arbetarrörelsens frihetskamp
(Manuskript volym 4:01).
Några år senare 1955 var Ljungberg med och bildade Republikanska klubben i Stockholm. Ljungberg var också tidigt aktiv i Amalthea-kommittén – en opinionsrörelse för Amalthea-männens frigivning. Till attentatets 40-årsminne dundrade han:
Fast romersk lag och rätt ligger till grund för vår strafflagstiftning har den citerade rättslärde romarens ord föga beaktats vid utmätandet av straffdomar för politiska och sociala förbrytelser i vårt land. Vi har en mångfald exempel därpå från arbetarrörelsens genombrottsår. En avhandling om typiska klassdomar skulle bli en diger volym. För att endast nämna några markanta fall: ”Förräderiprocessen” 1916, domarna över Sandömännen 1907 och över Amaltheamännen 1908.
(Manuskript troligen 1948, volym 4:12).
Smeknamnet Texas var inte Ljungbergs eget påhitt som Social-Demokraten hade påstått utan började användas efter det att tidningen Nya Samhället i Sundsvall skrev en dramatisk notis om hans besök där man kallade honom den modärna socialistiska Texas Jack och rådde honom att ändra något på sin originella klädsel. Det var först senare som kamratkretsen och även han själv började att använda ”Texas”.
Han blev senare ofta anlitad som ciceron och studieledare av ABF eftersom han var känd för att vara en underhållande och kunnig talare. Det blev många stadsvandringar i och kring Stockholm. All denna dokumentation finns bevarad i text och bild.
Arkivet består av totalt 68 volymer varav 20 volymer bilder samt 3 lådor böcker.