Boktryckarkonsten kom ”tämligen sent” till Sverige, skrev Nils Wessel i Svenska typografförbundets historik 1937. Johann Snell var namnet på Sveriges förste boktryckare som 1483 fullbordade sin första bok. Vid mitten av 1800-talet fanns ca 50 tryckerier, varav ca 20 i Stockholm. På Stockholmstryckerierna var år 1843 120 konstförvanter och 116 lärlingar, tillsammans 236 personer, anställda.
Den 24 maj 1846 samlades, efter ett upprop i Stockholms Dagblad ett par dagar tidigare, ett trettiotal konstförvanter och faktorer på Skärgårdsgatan 3 (senare Själagårdsgatan 3) för att bilda det som kommit att kallas Sveriges första fackförening: Typografiska föreningen i Stockholm. Ur denna förening växte så småningom fram det som skulle bli Svenska typografförbundet, Sveriges äldsta fackförbund, bildat 1887.
Också på andra håll i landet organiserade sig typograferna tidigt: i Norrköping 1882, Jönköping 1883, Malmö 1883, Växjö 1883 och Göteborg 1884. När boktryckerikonstens 400-årsjubileum firades 1883 bildades vid ett typografmöte i Stockholm en riksomfattande organisation i form av en reshjälpskassa för typografer och stilgjutare.
I Typografiska föreningens stadgar § 1 anges syftet med verksamheten bl.a. vara, att föreningen ”åsyftar att genom personlig beröring, samverkan och enighet utgöra en föreningspunkt, vilken, överensstämmande med ledamöternas tid och tillgångar, bereder dem bildande, nöjsamma och nyttiga förströelser”.
Protokollet
Protokoll hållet vid sammanträdet emellan Stiftarne af Typografiska Sällskapet i Stockholm den 24 maj 1846.
Sammankomsten öppnades med uppläsande af inbjudnings-cirkuläret, hvarefter tillkännagafs, att teckningen till bildandet af Sällskapet uppgått till 38 Ledamöter hvaraf 35 var närvarande.
På framställd fråga: Skall Sällskapet anses statuerat med det nu uppgifna antalet ledamöter? Svarades: ja.
Efter uppläsandet av de föreslagna Stadgarne, hvilkas hufvudgrunder gillades, ansåg billigt, att äfven Stilgjutare böra ega rätt att som ledamöter inträda i Sällskapet, samt det tillägg ske, att endast ledamot eger tillträde i Sällskapets lokal.
På äskad fråga om ändring från Sällskap till Förening besvarades med: ja.
Sällskapets eller Föreningens förslag till en skrifelse till Boktryckerisocieteten och Förlags-föreningen upplästes och antogs.
På framställd fråga, om den sednast antagna skrift bör nu underskrifvas för att inlemnas till Boktryckerisocieteten vid dess sammankomst påföljande dag, eller om inlemnandet bör uppskjutas till inemot höstsammankomsten? antogs förra frågan.
Inbetalningstiden för Stiftarne utsattes till den 7 Juni med 2 rdr, d. 5 Juli, 2 och 30 Augusti och 27 Sept., hvardera med 1 rdr rgs.
Val till Styrelse ägde rum och utsågs till Ordförande Hr Lindström med 16 röster, vice Ordförande Hr Lindahl med 16 röster, Skattmästare Hr Bonnivier med 18 röster till Sekreterare Herr Thorssell med 25 röster.Derefter upplöstes Sammanträdet.
Protokollet från det konstituerande sammanträdet finns i Typografiska föreningens i Stockholm arkiv (volym A 1 : 1). Detta arkiv omfattar drygt 500 volymer från tiden 1846-1972 (arkivnr 1186).
Svenska Typografförbundets arkiv (arkivnr 2828), som också finns på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm omfattar ca 1050 volymer från 1887 till 1972 då typograferna tillsammans med litografer och bokbindare bildade det nya Grafiska förbundet.
Till Typografiska föreningens arkiv hör också föreningens bibliotek med litteratur från tiden 1850-1900.