Arturo Barea: The forging of a rebel. Walker & Company, 2001. 751 s.
Den spanske författaren Arturo Barea skrev en självbiografisk trilogi på 1940-talet, med titlarna Smedjan, Spåret, och Upproret (även utgivna på svenska). Här berättar han om sitt liv, i sekelskiftets (1900) Madrid. Tack vare en förmögen faster fick han möjlighet att studera. Han arbetade senare på en patentbyrå och drev framgångsrikt ett eget företag. Den andra delen av biografin utspelas på 1920-talet, under Bareas tid som rekryt i den spanska armén i Marocko. Här ser han den miljö som Francos officerare vistades i, och som blev centrum för motståndet mot den republikanska vänsterregeringen som tillträdde efter valen 1931. I biografins tredje del ges Bareas ögonblicksbilder av inbördeskriget. Arturo Barea flydde efter kriget till exil i England, där han verkade som författare och journalist till sin död 1957. George Orwell kallade trilogin ”exceptionell” och ”av stort historiskt intresse”.
Georges Nzongola-Ntalaja: The Congo from Leopold to Kabila : a people’s history. Zed books, 2005. 304 s.
Den kongolesiske historieprofessorn, verksam bland annat många år vid Howard university i USA, beskriver Kongos koloniala förflutna, 1900-talshistoria, och möjligheter för framtiden. Afrikas till ytan största land har plågats av förtryck och slavhandel under stora delar av sin historia, inte minst som belgisk koloni. 1965, efter Kongokrisen och Dag Hammarskjölds död, insatte västmakterna den korrupte diktatorn Mobutu, som regerade som envåldshärskare tills han störtades 1996. Under den nye presidenten, Laurent Kabila, som dog 2001, fortsatte oroligheterna. En av de nya makthavarna är Kabilas son, Joseph.
Subcomandante Marcos: ¡Ya basta! : ten years of the Zapatista uprising : writings of Subcomandante Marcos. AK Press, 2004. 687 s. : ill.
Den mexikanska bonderörelsen i Chiapas tog sitt namn från frihetshjälten Emiliano Zapata, skjuten i ett bakhåll 1919. Dess talesman kallar sig subcomandante Marcos, och har ett omfattande författarskap bakom sig, inklusive en barnbok och en detektivroman, Osaliga döda, som kommit på svenska i år. Detta är förmodligen den största antologin med hans politiska texter, som omspänner tiden 1994-2003. Redaktör för volymen är Ziga Vodovnik, verksam i Ljubljana och elev till sociologen Slavoj Zizek. Förordsförfattarna till volymen är inte heller några okända namn: Noam Chomsky och Naomi Klein.
Frantz Fanon: A dying colonialism. Övers. Haakon Chevalier. Grove press, cop. 1965. 181 s.
Frantz Fanons ”Studies in a dying colonialism” utkom ffg på franska 1959, på engelska 1965 av Monthly review press. Fanon, som var född på Martinique, utbildade sig till psykiater i Paris. Han fick en praktik i Algeriet och engagerade sig då in befrielserörelsen. Samma år som kolonialmakten Frankrike lämnade Algeriet, 1961, avled Frantz Fanon, endast 37 år gammal. Hans böcker, ”Svart hudfärg, vita masker”, och ”Jordens fördömda”, liksom ovanstående titel, har blivit klassiska verk om kolonialismens struktur och förtryck, och har kallats ”tredje världens bibel”.
Henrik Arnstad: Spelaren Christian Günther : Sverige under andra världskriget : en biografi. Wahlström & Widstrand, 2006. 519 s. : ill.
Journalisten Henrik Arnstad har ägnat elva år av forskning om utrikesminister Christian Günther, en av huvudpersonerna under de dramatiska åren med samlingsregering under andra världsskriget. I boken följer han Günther under i stort sett varje dag under kriget, och tecknar också hans bakgrund inom den svenska överklassen (både hans far och farfar var högt uppsatta ämbetsmän, fadern Ernst spelade bridge med Gustav V) och hans spelberoende.
Staffan Thorsell: Mein lieber Reichskanzler! : Sveriges kontakter med Hitlers rikskansli. Bonnier fakta, 2006. 379 s.
Staffan Thorsell, tidigare chefredaktör på Expressen, har skrivit en bok om Sveriges utrikespolitiska kontakter med USA:s president. I den nya boken beskriver han de kontakter som upprätthölls mellan höga svenska representanter från kungahus, armé och kyrka, och den nazistiska regimen i Tyskland. Han granskar genom arkivforskning både Gustav V, sonsonen Gustav Adolf och hans tyska prinsessa Sibylla, Sven Hedin, ärkebiskop Erling Eidem, bröderna Marcus och Jacob Wallenberg, och överbefälhavare Olof Thörnell, vars tyskvänlighet den svenska samlingsregeringen var väl medveten om. Thorsell menar, som flera andra tidigare författare, att den svenska inställningen till krigsåren, som t.ex. Göran Persson uttalat, ”med stolthet och utan skuld”, borde modifieras. Han följer i boken särskilt tre diplomater, Arvid Richert, Sven Grafström, och utrikesministern Christian Günther.
A.G. Grauwacke: Autonome in Bewegung : aus den ersten 23 Jahren. Association A, 2003. 408 s.
AFA, Autonomt motstånd, Osynliga partiet. Många av de s.k. alternativa eller autonoma grupperna har inspirerats av politiska militanta ungdomsrörelser i Tyskland. I denna rikt illustrerade bok av ett författarkollektiv från Berlin, skildras de ”autonomas” historia från 1980-2003, en tid av stark polarisering mellan rika och fattiga i världen, polisiärt våld, en stor alternativrörelse, väpnat och fredligt motstånd, husockupationer, demonstrationer, djurrättsaktivism, tredje världen-solidariet och feminism. Kopplingen till 1970-talets studentrörelse i Tyskland ges, och boken avslutas med en förteckning över olika autonoma organisationer.
Craig Phelan (ed.): The Future of organised labour. Peter Lang, 2006. 404 s.
Redaktören Craig Phelan, verksam vid University of Wales (Swansea), och redaktör för tidskriften Labor History, vill skjuta hål på myten om den framgångsrika fackföreningsrörelsen i Västeuropa. Inte på dess stora betydelse, men på det faktum att fackföreningsrörelsen fått arbeta i motvind över hela världen under stora delar av 1900-talet. I några få länder i norra Europa har rörelsen varit framgångsrik, men i de flesta delar av världen, USA, Storbritannien, Öst- och Sydeuropa, Asien, Afrika, har fackföreningsrörelsen varit hårt angripen och marginaliserad. Andra världskriget, fascismen och kommunismen i Europa, bidrog också till att utplåna en hel generation fackföreningsfolk.
Idag står rörelsen inför nya stora svårigheter. Medlemsantalet sjunker, ekonomins globalisering påverkar den fackliga anslutningen negativt. Ändå vill författarna i denna antologi peka på framkomliga vägar, inte minst i tredje världen. Liksom miljöfrågorna påverkas positivt av det ökade välståndet i länder som Kina och Sovjetunionen tror flera författare att insikten om fackföreningarnas betydelse kommer att öka, i takt med att även tredje världens länder börjar resa sig ur fattigdomsfällan.
Bokens kapitel behandlar fackföreningsrörelsen i Kina, Väst- och Östeuropa, USA, Brasilien, Ghana, och Kamerun.