Sheila Rowbotham, Huw Beynon (ed.): Looking at class : film, television and the working class i Britain. Rivers Oram Press, 2001. 248 s. : ill.
Hur skildras arbetarklassen i film och television i de anglosaxiska länderna? Förf. konstaterar att de som gör filmerna nästan uteslutande kommer från medelklassen, och att de som skildras ofta blir stereotyper. Ofta som kriminella, eller som komiska figurer i tecknade serier som Simpsons, eller familjen Flinta. De kvinnliga porträtten i filmerna bestod länge främst av tjänstefolk och hembiträden, ”huskors” som de kallades i svensk film. På 1990 kommer en ny, mer seriös trend i brittisk film: i filmer som The full monty, och Brassed off, där arbetslösheten i nedlagda brittiska fabriksorter spelar stor roll. På samma sätt gav 1960-talsfilmen Cathy come home de hemlösa ett ansikte för brittiska filmbesökare. I denna antologi behandlas klass och hur det skildras i media, inte minst i moderna såpoperor och ”reality television”.
Det förtjänar att nämnas att Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek också har en stor samling film och ljudband i sina samlingar.
David Mandel: Labour after communism : auto workers and their unions in Russia, Ukraine and Belarus. Black rose books, 2004. 283 s.
Den kanadensiske sovjetologen David Mandel undervisar i statskunskap i Montreal. Han har också varit facklig och politisk aktivist, och är verksam i Ryssland, Ukraina och Vitryssland som facklig utbildare. Mandels unika kompetens gör denna bok speciell, då den skildrar fackföreningsliv i de tre fd sovjetrepublikerna ingående efter kommunismens fall, en verksamhet som Mandel känner utan och innan. Den har hyllats av hans kanadensiske kollega Leo Panitch, som kallar den ”an important book and a great read”.
Samir Amin: The Liberal virus : permanent war and the Americanization of the world. Pluto press, 2004. 128 s.
I denna långa essä varnar Samir Amin, ekonom verksam vid Third World Forum i Dakar, för hur USA håller på att ta över världen. Han jämför den amerikanska dominansen i världen idag med liberalismens genombrott i Europa på 1800-talet. Men skillnaden är att medan den europeiska liberalismen också betonat demokrati och jämlikhet vid sidan av ekonomiska framsteg, så styrs den amerikanska politiken helt av kapitalismens hårda logik. Amin varnar för vad det får för konsekvenser: en plundring av jordens resurser, en våldsam miljöförstörelse, ökande inkomstklyftor, fler krig, och en allt fattigare befolkning.
Amin hoppas att Europa ska stå upp för sina demokratiska ideal gentemot den amerikanska kapitalismen, och att dialogen mellan nord och syd i världen ska inledas på allvar.
Boken finns översatt till svenska, ”Det liberala viruset”, utgiven av Tankekraft förlag.
Atilio A. Boron: Empire & imperialism : a critical reading of Michael Hardt and Antonio Negri. Zed books, 2005. 141 s.
Den argentinske professorn Atilio Boron kritiserar här Michael Hardts och Antonio Negris uppmärksammade bok Imperiet (2000). Liksom Manuel Castells (”Nätverkssamhället”) hävdar Hardt och Negri att de gamla nationalstaterna spelat ut sin roll, och att stora globala företagskonglomerat och kriminella nätverk tagit över världshandeln, de är de nya imperialisterna. Men Boron menar att länder som USA, eller de gamla imperialiststaterna England, Frankrike och Italien inom EU inte alls lämnat över makten. Med exempel från Latinamerika visar han att Förenta staternas imperialistiska ambitioner fortfarande gäller än idag.
Alberto Magnaghi: The urban village. Zed books, 2005. 220 s.
Förf. är professor i stadsplanering i Florens. Han pläderar för nya, mer demokratiska normer när det gäller lokal planering, där begrepp som lokal demokrati, ekologi, livskvalitet, decentralisering av beslut, och medbestämmande är viktiga. Småskalig lokal ekonomi, självhushållning, och respekt för den lokala miljön är viktigt för Magnaghi. Hans bok har uppmärksammats inte minst inom EU och dess olika regioner. Den engelska översättningen är uppdaterad av författaren.
Michael D. Yates: Why unions matter? Monthly review press, 1998. 183 s.
I USA är fackföreningsanslutningen idag så låg att författare som ekonomprofessorn Michael Yates måste argumentera för fördelarna med att över huvud taget vara med i en fackförening. Det gör han med historia och statistik, och visar att de fackligt anslutna arbetarna i USA tjänar bättre, mår bättre, och har större social säkerhet än de som inte är med i facket. Men Yates menar också att fackföreningarna i USA måste moderniseras och demokratiseras, och använda nya grepp för att återfå sina medlemmar. Han tar också upp frågor som rasism och sexism och könsroller inom fackföreningarna i USA.
The nordic model of welfare : a historical reappraisal. Ed. by Niels Finn Christiansen, Klaus Petersen, Nils Edling and Per Haave. Museum Tusculanum press, 2006. 432 s.
Den nordiska välfärdsstaten framhålls ofta som ett föredöme. I denna danska antologi går ett antal nordiska välfärdsforskare igenom den ”nordiska modellen”, och hur den skiljer sig åt mellan de fem nordiska länderna. Historikerna Nils Edling, Klas Åmark och Urban Lundberg står för den svenska delen av boken. Arbetslöshet, pensioner, familjepolitik och sjukvård är några ämnen som tas upp.
Jim Handy: Revolution in the countryside : rural conflict and agrarian reform in Guatemala, 1944-1954. University of North Carolina press, 1994. 272 s.
Historieprofessor Jim Handy från Kanada har tidigare skrivit om Guatemala i boken Djävulens gåva. Här behandlar han åren 1944-1954, då Guatemala genomlevde en agrar och demokratisk revolution under president Jacobo Arbenz. Han analyserar etniska relationer mellan indianer och vita, bonderörelsen, och de djupa klassklyftorna. De tio åren av reform avbröts av en amerikansk militär intervention i Guatemala 1954.
Henry Pettersson: Studier i rött : socialdemokratins idéer. Premiss, 2005. 124 s.
Statsvetaren Henry Pettersson försöker besvara frågan vad socialdemokratin är idag, i Sverige och inom EU. Han konstaterar att bilden knappast är homogen, att spridningen från vänster till höger är stor. Han tar upp förhållandet till marxismen, kristendomen och liberalismen, de sociala rörelserna och fackföreningarnas roll. Han tar upp de nya socialdemokratiska partierna i östeuropa, de nya feministiska riktningarna, och tillslut framtiden för socialdemokratin i ett ”nytt Europa”.