Gerbaudo, Paolo, Tweets and the streets : social media and contemporary activism / London : Pluto Press, 2012, 194 s.
Hur sociala medier används av – och bidrar till att påverka – samtida proteströrelser står i fokus för Gerbaudos bok, vilken går i polemik med ett flertal ämnesmässigt närliggande verk. I stället för att antingen upphaussa informationsteknikens betydelse eller omvänt blott framhäva dess atomiserande effekter, intar författaren ett slags tredje ståndpunkt från vilken en mer vidsynt och problematiserande förståelse av ämnet eftersträvas. Med 2011 års händelser vid Tahrir-torget, Puerta del Sol och Zuccotti Park som exempel analyserar Gerbaudo den strategiska och taktiska användning av sociala medier som i de tre fallen dels föregick, dels pågick parallellt med, tillägnandet av det offentliga rummet. Som stöd för de teser som boken driver finns intervjuer med 80 aktivister, men även omfattande fältstudier och textanalyser.
Pai, Hsiao-Hung, Scattered sand : the story of China’s rural migrants / London : Verso, 2012, 302 s.
Scattered sand är resultatet av ett grundligt journalistiskt arbete om de villkor som gäller för alla de människor som sällan omnämns i samband med den så kallade Kinaboomen. Under två års tid reste den prisbelönte Hsiao-Hung Pai genom Kina för att träffa några av de uppskattningsvis 200 miljoner invånare som årligen söker sig från landsbygden för att sälja sin arbetskraft. Denna den mänskliga historiens största migrationsström står för omkring hälften av landets BNP, men de levnadsöden som Pai skildrar är långt ifrån några glättiga framgångssagor. De personer hon möter berättar i stället om den förnedring, utsugning och misär som i det tysta pågår på fabriksgolv och i kolgruvor på fel sida av den ständigt växande inkomstklyftan. Det är just dessa fattiga, oorganiserade arbetare som är den utspridda sand som bokens titel syftar på. Även om läsningen drabbar är den inte helt igenom nattsvart – för inte minst hos den yngre generationen arbetare finns en allt starkare vilja att hitta kollektiva lösningar på situationen.
Slate, Nico (red.), Black power beyond borders : the global dimensions of the Black Power movement / New York : Palgrave Macmillan, 2012, 214 s.
Denna bok anlägger ett transnationellt, gränsöverskridande perspektiv på Black Power-rörelsen. Namnet Black Power myntades av Stokeley Carmichael på ett massmöte 1966, men begreppet har som boken visar djupa rötter. Istället för att som tidigare ofta ha framställts som en rörelse som framkallat splittring, betonas här rörelsens internationella spridning som verkat enande över gränser och andra hinder. Såväl som den amerikanska bakgrunden skildrar de olika artikelförfattarna hur rörelsen sprids till länder som Nya Zealand, Indien och Israel samt kontinenter som Afrika. Boken ingår i serien Contemporary Black History.
Stutje, Jan Willem (red.), Charismatic leadership and social movements : the revolutionary power of ordinary men and women / New York : Berghahn, 2012, 202 s.
Boken ägnar sig åt det svårfångade begreppet karisma (”personlig utstrålning” lyder den kortfattade förklaringen i NE) och det sammanhängande spänningsfältet ledare och sociala rörelser. Max Weber satte begreppet och problematiken på plats, men sedan dess har inte mycket hänt med begreppet. Artikelförfattarna försöker belysa begreppet och dess innehåll utifrån från olika utgångspunkter och via ett antal personer/ledare. Hur och i vilken utsträckning kan vissa personer sägas förkroppsliga en rörelse, ge den uttryck, forma dess innehåll, trollbinda dess medlemmar, påverka dess själva rörelse och vad detta, om det kan sägas vara så, beror på? En ytterligare aspekt som tages upp är förlorandet av karisma. Den holländske socialisten Ferdinand Domela Nieuwenhuis förlorar enligt en artikelförfattare sin karisma i samband med att han blir parlamentsledamot 1890, men inte lyckas åstadkomma något av större vikt, samtidigt som han framstår som alltmer beroende av fastställda procedurer och byråkratiska rutiner – hans karisma trivialiseras för att använda ett av Max Webers uttryck. Andra personer som behandlas i boken är bl a Mao Zedong, Errico Malatesta, Dolores Ibárruri (la Pasionaria). Boken ingår i serien International Studies in Social History, som ges ut av Internationella Institutet för Social Historia i Amsterdam.
Roper, Brian S., The history of democracy : a Marxist interpretation / London : Pluto Press, 2012, 310 s.
Ordet ”demokrati” härstammar som de flesta vet från det grekiska demokratia som är en sammanslagning av orden demos, folk, och kratia, styre. Författaren visar på tre viktiga och olika former som vuxit fram över tiden, den atenska demokratin, den liberala representativa demokratin och en socialistisk deltagande demokrati. Därmed säges även att den liberala formen av demokrati, den representativa, inte är den enda riktiga formen och att det inte finns någon direkt koppling mellan klassisk marxism och stalinism. Författaren hävdar med emfas att demokratiska landvinningar, utökat folkstyre, inte är ett resultat av beslut fattade av upplysta lagskrivare utan av hårda strider mellan olika klasser. Boken innehåller bland annat en användbar bibliografi.
Riga, Liliana, The Bolsheviks and the Russian empire, Cambridge : Cambridge UP, 2012, 313 s.
Detta är en historisk och sociologisk studie av en revolutionär politisk elit, en detaljstinn och inträngande genomgång av de 93 bolsjeviker som utgjorde den ryska centralkommittén under åren 1917-1923. Författaren frilägger dessa medlemmars etniska och sociala bakgrund och kan konstatera att en stor del av denna elit härstammade från någon icke-rysk etnisk minoritet (judisk, polsk, lettisk, ukrainsk, armenisk … ) och därför fann sig socialt och politiskt diskriminerade i tsartidens Ryssland. För dessa framstod en rörelse som var klassbaserad och internationalistisk/universalistisk som ytterst tilltalande. Författaren visar även tydligt på att det absoluta flertalet av partiets gräsrötter var ryssar, något som dock inte tycks ha medfört några problem under den tid som boken behandlar.
Chamberlin, Paul Thomas, The global offensive : the United States, the Palestine Liberation Organization and the making of the post-cold war order / Oxford : Oxford Univ. Press, 2012, 324 s.
Skildrar hur den nationella befrielsekampen och kampen för nationellt oberoende förändras under 1900-talets slutfas, hur denna kamp blir internationell och transnationell. Tar sin utgångspunkt i den palestinska befrielseorganisationen PLO:s utveckling, inte minst organisationens internationella inriktning och hur denna påverkar världen och världsordningen i stort, framförallt under 1970-talet. Samtidigt som organisationen slåss mot Israel för de sin kamp in i FN-byggnaden, inspirerar och söker och får stöd i Paris, Beirut, Östberlin, Hanoi, Khartoum … Författaren visar således på att denna tids myller av uppror och revolter inte går att förstå i sina enskildheter eller isolerade från varandra, utan istället som sammanlänkade, ibland även koordinerade, attacker på och mot den globala maktstrukturen:
They were part of a unique moment in history when it appeared as if progressive guerilla movements might seize control of the postcolonial world, in which more than 70 percent of the earth’s population resided. (s. 3f.)