År 2014 är det återigen dags för riksdagsval i Sverige och valrörelsen har redan dragit igång. Hos oss finns sedan tidigare möjlighet att se vad Socialdemokraterna har velat föra fram till väljarna inför varje val. Nu finns valmanifesten dessutom i digital form.
Flera av manifesten är digitaliserade från den ursprungliga tryckta formen, exempelvis flygblad, medan andra är hämtade ur verksamhetsberättelserna. Vi har jämte de digitaliserade kopiorna även tillgängliggjort fulltexter till respektive valmanifest.
Av Hanna Karlsson, praktikant 2013
Valmanifest
Ett valmanifest kan även kallas för valupprop, valprogram eller valplattform. De kan likaså vara utformade på olika sätt, både vad gäller layout, form och språklig stil.
Innehållsmässigt är det däremot den text som klargör vilken sorts politik som ett politiskt parti går till val med, och därigenom vill genomföra under nästkommande mandatperiod.
Se även de de Socialdemokratiska partiprogrammen.
Socialdemokraternas valmanifest har sett lite olika ut genom åren, både till utförande och till retorisk struktur. De har bland annat tryckts som separata flygblad, häften eller som artiklar i valtidningar. Manifesten kan vara långa eller korta, mycket resonerande eller kortfattat slagkraftiga.
I regel utgörs de dock av ett litet häfte eller ett informationsblad där partiet i varierande grad reflekterar över den senaste mandatperioden, för fram vad de anser vara fel med de politiska motståndarnas politik och vad som skulle hända med samhället om dessa fick makten. Minst lika viktigt är självfallet att på ett tydligt sätt föra fram det egna partiets politik och vad man ämnar genomföra om man vinner valet.
Olika typer av valmanifest
1970 antog den socialdemokratiska partistyrelsen ett detaljerat valmanifest. Detta bestod av 14 punkter där man redogjorde för vad man ville genomföra vid seger i det första valet där väljarna samtidigt skulle rösta till enkammarriksdag, landsting och kommun. Punkt nummer 3 ser ut som följer:
Vi vill en aktiv arbetsmarknadspolitik och näringspolitik för att säkra den framtida sysselsättningen. Detta är en gemensam angelägenhet för samhället, löntagarna och företagarna.
Vi vill
• bygga ut den aktiva arbetsmarknadspolitiken – särskilt med hänsyn till den äldre arbetskraften och till de handikappade
• vidareutveckla och förstärka de näringspolitiska instrument som skapats under de senaste åren till full verkningskraft under 70-talet
• bygga ut samhällets och löntagarnas insyn och medinflytande i näringslivet för att påverka företagens framtidsplanering.Vi avvisar de borgerliga försöken att hindra samhället från att skapa de instrument som är nödvändiga till skydd för medborgarnas sysselsättning.
Ur Socialdemokraternas valmanifest 1970
Inför valet 1973 antogs ett mycket kortare uttalande, där man hänvisar till andra texter för fördjupning i den egna politiken, och där man kritiserar de borgerliga för att de inte har fastslagit en gemensam politik. Här ett utdrag:
Socialdemokratins politik är klart redovisad i program och i regeringsförslag. Vår politik spänner över samhällslivets alla områden. Viktigast inför valet är:
• en fast och konsekvent neutralitetspolitik
• arbete åt alla
• arbetslivets reformering och demokratisering
• solidarisk fördelning av de ekonomiska framstegen
• fullföljandet av den sociala reformpolitiken
• jämställdhet mellan män och kvinnor.I valet står två regeringsalternativ mot varandra. En socialdemokratisk eller en borgerlig regering. Men de borgerliga partierna är splittrade och oeniga. Vi uppfordrar de borgerliga partierna att redovisa ett program och ge väljarna besked om vad en röst på de borgerliga partierna innebär.
Ur Socialdemokratiska arbetarepartiets valmanifest 1973
Att försvara eller att utmana
När Socialdemokraterna regerat under föregående mandatperiod är det vanligt att viktiga beslut som de tagit och genomfört redogörs för i valmanifestet. Om de har varit i opposition under föregående mandatperiod diskuteras i stället de politiska beslut som Socialdemokraterna varit motståndare till men som genomförts av de styrande. Likaså vad partiet vill göra annorlunda och hur man hade valt att göra i stället. Ett exempel på den senare strategin är 1924 års valmanifest, då man ville återta regeringsmakten efter att ha förlorat den till högern året innan:
Högern räknar uppenbarligen på en valseger i försvarsfrågans tecken. Detta måste förebyggas och förhindras, ty en högerseger skulle icke endast betyda en fortsatt onödigt betungande militärbörda, utan även att allt reformarbete till de stora arbetande massornas förmån skulle förlamas. Redan störtandet av den Brantingska regeringen, då denna kämpade för de arbetslösas rätt, medförde avbrytandet av en löftesrik reformverksamhet till främjandet av en demokratisk politisk utveckling, inriktad på de sociala missförhållandenas undanröjande.
Ur Socialdemokratiska arbetarepartiets valmanifest 1924
Samtidens påverkan på formen
Förutom att vara ett tidsdokument för den egna politiken, ger valmanifesten också en inblick i vad som var de stora och viktigaste frågorna i samhället under den tid de skrevs, från ett socialdemokratiskt perspektiv. Antimilitarism, fredsbevarande, allmän rösträtt, arbetslöshet och finanskris är sådana fenomen som genomsyrar olika års valmanifest. Ett exempel är 1940 års manifest, som håller en lite annan ton än genomsnittet, då man på grund av kriget ingått en samlingsregering och vikten av samarbete är stor. Väljarna uppmanas ändå med eftertryck att gå till val med orden:
Varje röstberättigad medborgare måste känna det som en förpliktelse att bidraga till att folkviljan får ett fulltonigt uttryck. Likgiltighet för valet kan tolkas som likgiltighet för de höga värden, Sveriges folk har att vårda och värna. En allmän uppmarsch för freden, friheten och demokratin, skall stärka vårt folk inåt och utåt.
Ur Arbetarepartiets valmanifest 1940
Spridning till väljarna
Den tidiga tryckta socialistiska propagandan var inte det främsta sättet att nå människor, den hade inte i sitt tidigaste skede så stor spridning. Politiken förmedlades istället främst genom direkt muntlig kommunikation, till exempel genom arbetare som rallare, som bytte arbetsplatser och därmed träffade nya människor att agitera för. För mer information, läs Gullan Gidlunds artikel ”Folkrörelsepartiet och den politiska styrelsen – SAP:s organisationsutveckling”, i samlingsverket Socialdemokratins samhälle – SAP och Sverige under 100 år.
Före den allmänna rösträtten infördes var det ju inte heller många som hade rätt att rösta, vilket gör att valmanifestets målgrupp var mindre än idag. Idag sprids valmanifesten till så gott som alla som har rösträtt. Kanske märks detta också i formuleringarna i skrifterna, som i de senare manifesten är lite kortare och enklare.
Allmän, lika och direkt rösträtt, utan några sådana inskränkningar och förbehåll, hvarigenom någon klass af oförvitliga medborgare fortfarande skulle förbli rättslösa – detta vårt gamla kraf är i allt virrvarr, all lek med ord, som nu bedrifves, den fasta punkten, vid hvilken Sveriges arbetare skola orubbligt hålla sig och där de skola pröfva dem, som begär deras röster.
Ur Socialdemokratiska arbetarepartiets valmanifest 1902
Valets stora konflikt lyder: fler jobb eller fortsatt ökande klyftor. Socialdemokraterna väljer jobben. Vi väljer sammanhållning istället för klyftor. Vi vill byta färdriktning innan det är för sent. Nu vill vi börja skapa jobben och göra nya framgångar möjliga – för dig och för Sverige. Vårt mål är att Sverige ska vara ett möjligheternas land för alla.
Vi kan inte vänta! Kan du?
Ur Socialdemokraternas valmanifest 2010
Välkommen att ta del av valmanifesten i fulltext via länkarna nedan! Manifesten är även sökbara i bibliotekskatalogen Kata samt arkivkatalogen Borge.
Här finner du valmanifesten fram till och med 2014 som fulltext pdf samt som digital kopia (pdf).