Winton Higgins & Geoff Dow, Poltics against pessimism : social democratic possibilities since Ernst Wigforss / Bern : Peter Lang, 2013, 477 s.
Kan en socialdemokratisk återkomst ersätta den nu misslyckade nyliberalismen? Så ser en av de frågor ut som denna bok ställer sig. Ett möjligt svar söker de båda författarna i den svenska socialdemokratins utveckling. I framkant står här Ernst Wigforss. Vissa aspekter av hans tänkande lyfts särskilt fram: Så exempelvis hans ingående kritik av den ekonomiska liberalismen och hans förmåga att marginalisera denna politiskt och hur denna kritik kunde materialiseras programmatiskt på ett sätt som vann folkflertalets demokratiska stöd. Till detta kommer hans förordande av en stark, kreativ stat baserad på folkvilja istället för ett förlitande på de så kallade marknadskrafterna. För en person anställd vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek är det dessutom intressant att notera att ett avsnitt av boken tar upp Wigforss’ reaktion på boken Efter Atlantis (1951) som skrevs av vår dåvarande institutionschef, Tage Lindbom – en ”radikal konservativ”, enligt författarna.
Ernst Wigforss, Kan dödläget brytas? : idépolitiska skrifter 1908-1974, urval och inledning: Niklas Nåsander, förord: Daniel Suhonen / Stockholm : Karneval förlag, 2013 (Arbetarnas kulturhistoriska årsbok ; 2013)
Ernst Wigforss (1881-1977) tillhör den svenska socialdemokratins allra mest framträdande teoretiker, i ideologiskt såväl som ekonomiskt hänseende. I sin inledning skriver Niklas Nåsander att den politiska debatten upphört att vara, att avsaknaden av visioner och likaledes, och korresponderande, av syfte, mål och vägbeskrivning är uppenbara. Detta samtidigt som välfärdssamhället är statt i förfall. Ett dödläge. Och därav bokens titel, som i sin tur är titeln på en artikel av Wigforss från 1959. Denna artikel såväl som 22 andra ingår i föreliggande skrift, som utgör Arbetarnas kulturhistoriska årsbok. Wigforss var en av de viktigaste arkitekterna bakom det jämlika välfärdssamhälle som skapades under 1900-talet. Att använda hans texter och tankar i syfte att frilägga byggstenarna i detta storslagna samhällsexperiment för att använda dem för en förståelse av drivkrafterna bakom bygget och arbeta vidare utifrån denna förståelse kan vara ett sätt att bryta dödläget.
Kristian Borg (red.), After work : farväl till arbetslinjen / Stockholm : Verbal förlag, 2013, 202 s.
Det är nu valår och inte oväntat är det hanteringen av jobbfrågorna som bedöms bli den kanske mest utslagsgivande faktorn. Bara några veckor innan 2014 ringdes in utgav emellertid Verbal förlag, i samarbete med den gröna tankesmedjan Cogito, denna antologi om arbetskritik, vars innehåll kan läsas som en samling motröster i den arbetspolitiska debatten. Bakom det närmare tjugotal bidrag som här presenteras ligger en brokig men namnkunnig skara författare, däribland Birger Schlaug, Samira Ariadad, Rasmus Fleischer och Jon Weman. Från skilda infallsvinklar problematiserar texterna det moderna lönearbetets roll i vår gemensamma värld såväl som i våra individuella liv. Bland mycket annat avhandlas och utvecklas idéer kring arbetstidsförkortning, medborgarlön, friår och alternativa valutasystem på ett för läsaren lättillgängligt, men möjligen även bitvis utmanande, sätt. Till bokens främsta förtjänster hör just denna potential att kunna öppna upp för och inspirera till en rad vidare diskussioner kring arbete, fritid och samhällsbygget i stort.
Ronald D. Cohen, Woody Guthrie : writing America’s songs / New York : Routledge, 2012, 171 s.
Woody Guthrie, House of earth : a novel / New York : Infinitum Nihil/Harper, 2013, xliv, 234 s.
När Pete Seeger härförleden gick bort förlorade vi den kanske sista av den radikala populärmusikens förgrundsgestalter. En annan av dessa, Woody Guthrie, som under en period faktiskt spelade tillsammans med Seeger i bandet the Almanac singers, avled redan 1967 men hann under sin tid på jorden vara en minst sagt produktiv mångsysslare. Om detta vittnar två böcker som nyligen utökat vårt biblioteksbestånd.
Ronald D. Cohens Woody Guthrie : writing America’s songs ingår i serien Routledge Historical Americans och är en utmärkt, behändig biografi där vi får följa Guthrie från barndomen i Oklahoma, genom ett kringflackande liv präglat av socialt engagemang och, givetvis, under skapandet av den musik som levt vidare ända in i våra dagar. För den redan invigde torde intresset framförallt riktas mot bokens senare hälft. Där har Cohen nämligen frångått den traditionella biografins form och i stället samlat ett antal dokument (mestadels brev och essäer, varav många är skrivna av Guthries egen penna), som vart och ett för sig kastar ytterligare ljus över denna komplexa och färgstarka personlighet.
Av allt material som Woody Guthrie efterlämnade hör nog den fram till i fjol tidigare opublicerade romanen House of Earth till det mest anmärkningsvärda. Berättelsen om kärlek, drömmar och vedermödor bland fattiga sydstadsbönder är måhända inte litteratur i paritet med John Steinbecks främsta verk, men likafullt är den allt annat än blott en kuriositet i mängden. Det är genom Douglas Brinkley och Johnny Depps försorg som denna roman, som sägs har färdigställts under åren efter det andra världskriget, slutligen når sina läsare. Varför utgivningen skrinlades är oklart, liksom det förstås kan ifrågasättas huruvida upphovsmannen själv någonsin ansåg romanprojektet som avslutat. Samtidigt är det onekligen ett bitvis lysande, och för sin tid påfallande frispråkigt, stycke prosa som tvivelsutan kan bjuda fler än de mest inbitna Guthrie-fantaster på en läsupplevelse.