2023: Jonas Söderqvist
Forskningsrådets motivering:
Jonas Söderqvist har skrivit en viktig, vetenskapligt nyskapande och ytterst läsvärd avhandling om elever vid tre svenska folkhögskolor (Brunnsvik, Väddö och Hola) under 1900-talets början. Då var läroverk och universitet i stor utsträckning enbart tillgängliga för de högre, bättre bemedlade samhällsklasserna. Folkhögskolorna kom därför att spela en avgörande roll för ungdomar ur arbetar- eller bondefamiljer. Söderqvist visar att även en kortare folkhögskoleutbildning fungerade som en viktig investering i en individs humankapital vid 1900-talets början. Genom en innovativ kombination av noggrant arbete med historiska källor och skicklig analys har Söderqvist lyft fram det genusperspektiv som saknats i tidigare forskning. Han visar även hur olika faktorer som geografisk rörlighet, elevernas socioekonomiska bakgrund och möjlighet till finansiering – inklusive organisationstillhörighet – likaväl som inriktningen på skolornas undervisning interagerar med varandra. Söderqvist illustrerar på ett mästerligt sätt de sociala processerna genom skildringar av elevernas livsöden. På det sättet visar han att det inte enbart är individens egenskaper eller tillgångar som möjliggör social rörlighet utan samspelet mellan personliga och institutionella faktorer. Studien förmedlar också viktiga historiska erfarenheter om hur bristande tillgång till formell utbildning kan utjämnas med hjälp av folkbildning – ett ämne som är högt aktuellt i dagens samhälle.
Avhandlingen kan läsas som PDF via Diva-portalen vid Uppsala universitet. PDF>>
2022: Aleksi Huhta
2022 års pristagare är Aleksi Huhta, historiker vid Helsingfors universitet, för hans arbete Toward a Red Melting Pot. The Racial Thinking of Finnish American Radicals 1900–1938.
Forskningsrådets motivering:
”En storartad och läsvärd studie om arbetarrörelsens historiska brottning med nationalism, rasism, klassformering och identitet. Så kan Aleksi Huhtas arbete Toward a Red Melting Pot. The Racial Thinking of Finnish American Radicals 1900-1938, beskrivas. Huhta har undersökt hur radikala finska arbetare i USA, där de under en period tillhörde den största emigrantgruppen, förhöll sig till socialistisk universalism respektive idéer om nationell tillhörighet och rasbestämningar. Vad bar de med sig från erfarenheterna i Finland och hur påverkades deras socialistiska internationalism av mötet med den amerikanska rasismens rangordning av vita och svarta och olika nationaliteter? Var finnar, enligt rasvetenskapen, mongoler eller vita? Hängde klassmedvetenhet ihop med ”ras” – och var befann de sig då själva på skalan? Skulle svarta och andra stängas ute från klassorganiseringen? Och hur skiljde sig här olika socialistiska och fackliga riktningar som finska arbetare tillhörde? Huhtas bok är ett gediget forskningsarbete som genom det finska exemplet tar med läsaren in i den amerikanska arbetarrörelsens konfliktfyllda historia av klassformering i ett brutaliserat rasistiskt system. Det är spännande, lärorik och bitvis omtumlande läsning med hög relevans för vår egen tids utmaningar från nationalism, exploatering och motstånd i migrationens och kapitalets globaliserade värld. En historisk studie med brännande aktualitet för samtalet i vår egen samtid.”
Avhandlingen kan läsas som PDF >> via Työväenliikkeen kirjasto (Arbetarrörelsens bibliotek/Library of the Labour Movement, Helsingfors).
Den finns även utgiven i en pappersbunden version av Työväen historian ja perinteen tutkimuksen seura/Society for the Study of Labor History and Tradition (2021).
2021: Kristin Linderoth
Genusvetaren Kristin Linderoth tilldelas 2021 års Rudolf Meidner-pris för sin avhandling Kampen om välfärdsarbetets värde: Fackligt aktiva kommunalare minns strejken 2003, som hon disputerade på 2020 vid Genusvetenskapliga institutionen på Lunds universitet. Engelsk titel: The struggle over the value of public sector labour : Memories of the 2003 Municipal Workers’ Union strike. Avhandlingen är utgiven som bok på Leopard förlag 2020.
Forskningsrådets motivering:
”Kristin Linderoths avhandling, Kampen om välfärdsarbetets värde, ger unik inblick i hur en av de största strejkerna i Sverige – Kommunalstrejken 2003 – upplevdes och tog sig uttryck på gräsrotsnivå. Den visar hur vardagliga handlingar som att förse strejkvakterna med mackor bidrog till att bygga upp den starka solidariteten och därmed kraften i strejken. Linderoth lyckas på ett enastående sätt med konstycket att skriva en gedigen akademisk avhandling som direkt når och fångar de berörda, medlemmarna och det avgörande, solidariteten.”
2020: Desirée Enlund
Foto: Samuel Pettersson
Desirée Enlund är kulturgeograf verksam vid Linköpings universitet. Hon tilldelas 2020 års Rudolf Meidner-pris för sin avhandling Upproriska landsbygder. Sociala rörelsers omarbetande och motstånd mot sjukvårdens omvandling i svensk glesbygd (Engelsk titel: Contentious Countrysides. Social movements reworking and resisting public healthcare restructuring in rural Sweden), som hon disputerade på samma år på Umeå universitet (Institutionen för geografi samt Genusforskarskolan, UCGS).
Forskningsrådets motivering:
”Enlund har i sin avhandling studerat sjukhusockupationen i Sollefteå och etableringen av en medborgarägd vårdcentral i Offerdal som exempel på nutida sociala rörelser. Aktionerna är en reaktion på de senaste årtiondenas genomgripande förändringar av det svenska välfärdssystemet och som också är en central fråga för arbetarrörelsen. Grundläggande frågor om organisering och styrning, konkurrensutsättning, offentliga och privata utförare av välfärdstjänster ställs här även på lokalt plan och lyfter därmed platsen betydelse. Enlund följer rörelserna över tid och analyserar hur problemen beskrivs och hur aktivisterna kommer fram till möjliga aktioner och lösningar. Hennes analys bidrar till vår kunskap om sociala rörelsers drivkrafter och strategier. Studien spänner över olika forskningsområden och söker överbrygga gapen mellan olika forskningsfält som studerar kollektiva aktioner. En viktig förtjänst är hur avhandling lyfter fram platsen och sociala rörelsers betydelse för förändring, och visar på det lokala motståndets omedelbara relevans för dagens politiska debatter.”
2019: Astrid Elkjær Sørensen
Astrid Elkjær Sørensen är historiker vid Aarhus Universitet. 2016 disputerade hon på avhandlingen ”Vi har fundet os i alt for meget!” -De kvindedominerede fagforeningers og deres medlemmers ligestillingsprojekt 1985-2010, vid Aarhus Universitet. 2019 års Rudolf Meidner-pris tilldelas Astrid Elkjær Sørensen för hennes bok, Pæne pigers oprør – ligestillingsprojekter i de kvindedominerede fagforbund 1985-2010, Aarhus 2018.
Elkjær Sørensen belyser på ett pedagogiskt och lättillgängligt sätt de olika strategier och synsätt som genomsyrat de danska kvinnodominerade fackens arbete för jämställdhet inom flera olika områden. Boken pekar på att det inte går att tala om ett sammanhållet fackligt feministiskt projekt, vare sig maktanalys eller angreppssätt är konstanta utan skiljer sig mellan olika aktörer och problemområden. Samtidigt menar författaren att de kvinnodominerade förbunden utvecklas till självklara feministiska aktörer i det danska samhället. Med sitt fokus på såväl motstridiga normer om kön som den danska förhandlingsmodellens ramar kan boken också bidra till viktiga insikter om den svenska fackliga rörelsen arbete för jämställdhet. Med denna bok ger Elkjær Sørensen de kvinnodominerade fackförbundens kamp för jämställdhet den plats den förtjänar i forskningen.
2018: Jakob Molinder
Jakob Molinder är ekonomhistoriker vid Uppsala universitet. År 2017 disputerade han på avhandlingen Interregional Migration, Wages and Labor Market Policy: Essays on the Swedish Model in the Postwar Period, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis (241 s.) Boken är ett väsentligt bidrag till förnyelsen av historieskrivning inom det arbetarhistoriska fältet.
Den ger ett nytt perspektiv på den svenska modellen genom att visa på att flera tidigare föreställningar, som har legat till grund för svensk arbetsmarknadspolitik måste revideras. Resultaten tillför ny kunskap av stort intresse för fackföreningsrörelsen och arbetarrörelsen i sin helhet.
Jakob Molinders studie omkullkastar de tidigare vedertagna uppfattningarna om den svenska modellens inverkan på strukturomvandlingsprocessen på 1960-talet. Studien pekar på att varken den rörlighetsstimulerande arbetsmarknadspolitiken eller regionalpolitiken tycks ha påverkat anpassningsbarheten till de ekonomiska förändringarna.
Foto: Tine Sletting
Politikens betydelse låg istället i det sätt som den påverkade den rumsliga fördelningen av ekonomiska resurser, och i den bemärkelsen kan den ha spelat en betydande roll. Att 1960-talet sticker ut som en period med ovanligt hög grad av ojämn regional utveckling visar dessutom på betydelsen av att komplettera gängse förklaringsmodeller med en regionalekonomisk teoretisk ansats.
2017: Nina Trige Andersen
Nina Trige Andersen är historiker och journalist från Köpenhamn. År 2013 publicerade hon sin första bok: Profession: filippiner- kvinder på arbejde i Danmark gennem fire årtier, Tiderne skifter, Köpenhamn (274 s).
Boken är ett väsentligt bidrag till förnyelsen av det arbetarhistoriska fältet. Dess innehåll har ett högt informationsvärde för dagens debatt och är fängslande, lättillgänglig läsning.
Trige Andersen analyserar de globala dimensionerna i den filippinska arbetskraftsinvandringen till Danmark, fackförbundens relationer till och engagemang för invandrarna och hon ger städerskorna en plats i historien.
2016: Matias Kaihovirta
Matias Kaihovirta är historiker verksam vid Åbo Akademi. Han disputerade 2016 med avhandlingen Oroliga inför framtiden: en studie av folkligt politiskt agerande bland bruksarbetarna i Billnäs ca 1900-1920 Åbo, 2015 (452 s.).
Avhandlingen är ett väsentligt bidrag till förnyelsen av det arbetarhistoriska fältet. Genom att analysera bruksarbetare och patroner som politiska aktörer i slutskedet av ett paternalistiskt system ger han aktörerna röst och sina forskningsresultat liv.
2015: Malin Nilsson
Malin Nilsson är ekonomhistoriker verksam vid Institutionen för ekonomi och samhälle vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet . Hon disputerade 2015 med avhandlingen Taking work home: labour dynamics of women industrial homeworkers in Sweden during the second industrial revolution, Göteborg 2015 (202 s.).
Avhandlingen är ett väsentligt tillskott till den arbetsmarknadshistoriska forskningen såväl om hemindustrins förutsättningar som om kvinnors arbetsmarknads- och försörjningsmönster under första hälften av 1900-talet.
Den visar att förvärvsarbetande kvinnor inom industrier i hemmen inte är det flexibla och ”lättfotade” arbetsmarkandssegment som
ibland anförs.
Den ger värdefull kunskap om industriell utveckling och kvinnors arbete och försörjning.
2014: Lena Sohl
Lena Sohl är sociolog verksam vid Tema Q, Linköpings universitet. Hon disputerade 2014 vid Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet med avhandlingen:
Att veta sin klass: kvinnors uppåtgående klassresor i Sverige (Atlas, Stockholm).
Avhandlingen visar vilken betydelse bildningssystemet hade i ett samhälle där strukturella ojämlikheter formas av klass, kön, sexualitet och rasifiering och anknyter därmed till den aktuella diskussionen om ökande utbildnings- och sociala klyftor i Sverige.
Avhandlingen ger både viktiga resultat och analysredskap för dagens arbetarrörelse och är ett väsentligt nytt bidrag till forskningen.
2013: Rasmus Fleischer
Rasmus Fleischer är historiker verksam vid ekonomisk historiska institutionen Stockholms universitet.
Han disputerade 2012 vid Forskarskolan i historia vid Lunds universitet/Samtidshistoriska institutet, Södertörns högskola med avhandlingen:
Musikens politiska ekonomi : lagstiftningen, ljudmedierna och försvaret av den levande musiken, 1925 – 2000 (Ink, Stockholm 2012).
Avhandlingen visar på ett nyskapande sätt hur ett fackförbund och andra intresseorganisationer inom musikbranschen möter nya tekniska, ekonomiska och rättsliga utmaningar, med relevans även för andra liknande områden.
Avhandlingen är skriven med ett ovanligt rikt och levande språk om ett angeläget ämne som gör den tillgänglig för en stor publik.
2012: Ingen pristagare detta år
2011: Sofie Tornhill
Sofie Tornhill är statsvetare. Hon disputerade 2010 vid Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, med avhandlingen Capital Visions: The Politics of Transnational Production in Nicaragua (Stockholm studies in politics, 2010, 239 sidor).
Sofie Tornhills avhandling är ett imponerande och inspirerande arbete om de motstridiga konsekvenserna av globalisering för såväl politiker som arbetarna på verkstadsgolvet.
Avhandlingen är ett väsentligt bidrag till forskningen om global arbetarhistoria och om kvinnors och mäns plats i den internationella arbetsdelningen. Den reser frågor av strategiskt intresse för den globala fackliga rörelsen.
Avhandlingen nås i PDF-format via Diva-portalen.
2010: Andrés Brink Pinto och Björn Ohlsson
Andrés Brink Pinto är historiker och disputerade 2009 vid Nationella forskarskolan i historia, med avhandlingen:
Med Lenin på Byrån. Normer kring klass, genus och sexualitet i den svenska kommunistiska rörelsen 1921-1939 (Lund: Pluribus, 2008, 286 sidor).
Andrés Brink Pintos avhandling är ett väsentligt bidrag till förnyelsen av den arbetarhistoriska forskningen. I sin analys av den kommunistiska pressen visar han hur klass, kön och sexualitet förutsätter och samspelar med varandra.
Hans undersökning är en både nöjsam och intressant läsning, men ger också nya verktyg för att analysera hur olika normer bidrar till att skapa och reproducera/återskapa ojämlikhet. Den bidrar därmed till en aktuell debatt.
Björn Ohlsson är etnolog och disputerade 2009 vid institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet, med avhandlingen Vi som stannade på Volvo – en etnologisk studie om äldre bilindustriarbetares arbetsliv och framtidsplaner (Göteborg: Arkipelag, 2008, 352 sidor). Björn Ohlsson har skrivit en samhällsrelevant avhandling som är läsvärd och lättillgänglig. Det är en berättelse om svenskt industriarbetes utveckling och innebörd för de berördas liv, som är både levande och engagerande. Den behandlar synnerligen relevanta frågor. Avhandlingens slutsatser och resultat väcker nya frågor och stimulerar till fortsatt forskning.
2009: Jesper Johansson
Jesper Johansson är historiker vid Växjö universitet. Han disputerade 2008 vid Institutionen för humaniora med avhandlingen:
”Så här gör vi inte här i Sverige. Vi brukar göra så här.” Retorik och praktik i LO:s invandrarpolitik 1945-1981 (Acta Wexionensia 147, Humaniora, 2008, 393 sidor).
Jesper Johanssons avhandling är ett pionjärarbete som ingen kan gå förbi, varken i forskningen eller i debatten. Den anknyter till flera olika discipliner och leder med sitt historiska perspektiv rakt in i aktuella frågeställningar.
2008: Jimmy Engren
Jimmy Engren är historiker och disputerade 2007 vid Institutionen för humaniora vid Växjö universitet, med avhandlingen:
»Railroading and Labor Migration – Class and Ethnicity in Expanding Capitalism in Northern Minnesota, the 1880-s to the mid 1920s« (Acta Wexionensia 122, Humaniora, 2007, 444 sidor).
Jimmy Engren är en av de få svenska historiker som har gett sig i kast med ett icke-svenskt ämne, och spännvidden av undersökningsområdet i denna mycket väl genomförda avhandling imponerar, även när det gäller undersökningsperiodens längd.
2007: Jonas Sjölander
Jonas Sjölander är historiker. Han disputerade 2005 vid Institutionen för Humaniora vid Växjö universitet, med avhandlingen »Solidaritetens omvägar. Facklig internationalism i den tredje industriella revolutionen – (LM) Ericsson, svenska Metall och Ericssonsarbetarna i Colombia 1973-1993« (Acta Wexionensia 72, Humaniora, 2005, 322 sidor).
Avhandlingen kan kallas nydanande, och leder solidaritets-, klass-, och strategibegreppen in på nya vägar.
Den pekar framåt mot ett forskningsfält som förhoppningsvis kommer att belysa inte bara hur svenska företag agerar internationellt, utan också hur fackligt agerande i Sverige står i relation till solidariteten med fackliga organisationer i u-länderna.
2006: Anders R Johansson
Rudolf Meidner-priset för forskning i fackföreningsrörelsens historia 2006 tilldelas Anders R Johansson för trebandsverket »Arbetarrörelse på en ö«.
Band 1 handlar om arbetarrörelsen på Gotland före 1930 och kom ut 2003. Band 2 (2005) beskriver trettiotalet. I maj 2006 utkommer band 3 (i två volymer) som behandlar tiden från Andra världskriget.
Böckerna innehåller en ytterst detaljrik framställning av den gotländska arbetarrörelsen i alla dess förgreningar och verksamhetsområden, med ett unikt bildmaterial. Ett omfattande, mångårigt forskningsarbete har fått sitt nedslag inte bara i en omfattande empiri på cirka 1500 sidor i A 4-format, utan även nya insikter och värderingar av Gotlands moderna historia.
Anders R Johansson är historiker, tidningsredaktör och författare, bosatt på Gotland.
2005: Lars Hansson och Rebecca Svensson
Lars Hansson är historiker. Han disputerade vid Växjö universitet 2004. I sin avhandling »Slakt i takt. Klassformering vid de bondekooperativa slakteriindustrierna i Skåne 1908-1946« (Växjö University Press 2004, 275 sidor) gör han en analys av produktionsteknisk utveckling, organisation, arbetsdelning, facklig organisering och klassformering. I detta intresseväckande arbete presenteras ett mycket omfattande empiriskt material. Undersökningen täcker en lång period, samtidigt som både genusperspektivet och vidare internationella sammanhang beaktas.
Rebecca Svensson är ekonomhistoriker. Hon disputerade 2004 vid Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet, med avhandlingen »När järnarbetare hanterar spaden och målaren knackar makadam. Om arbetslöshetspolitik i en arbetarstyrd kommun, Västerås, under 1920-talets krisår« (Uppsala universitet 2004, 220 sidor, ill.). I denna mycket väl genomförda lokala studie belyses tidigare arbetslöshetsforskning på ett nytt sätt. Spännande resultat presenteras både om facklig-politisk samverkan och motsättningar och konflikter inom och mellan olika delar av arbetarrörelsen.
Forskningsrådet beslöt att detta år dela prissumman (25.000 kr) mellan två författare.