{"id":2751,"date":"2012-02-16T17:27:14","date_gmt":"2012-02-16T16:27:14","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?page_id=2751"},"modified":"2017-01-25T16:41:29","modified_gmt":"2017-01-25T15:41:29","slug":"mind-the-gap-an-entangled-history-of-economic-citizenship-and-the-demand-for-equal-pay-1945-2000","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/arbark.se\/sv\/forskning\/projekt\/mind-the-gap-an-entangled-history-of-economic-citizenship-and-the-demand-for-equal-pay-1945-2000\/","title":{"rendered":"Mind the gap! An entangled history of economic citizenship and the demand for equal pay 1945-2000"},"content":{"rendered":"

The project focuses on the importance of international and transnational entanglements for the development of economic citizenship, i.e. national and international unions’ demands for equal pay between 1945-2000.<\/strong><\/p>\n

Earlier historical studies on equal pay are characterized by methodological nationalism. As a result the questions of why a state ratified the ILO convention or why unions decided to make equal pay a central demand at a given time, cannot be sufficient explained. To find adequate explanations one must focus on the interactions between national and global development. We therefore use the hermeneutical approach of Histoire crois\u00e9e, which contains both elements of comparative analysis and transfer analysis and focuses on the assimilation and adaptation of entanglements, but does not neglect the fractions and differences between different levels.<\/p>\n

The International Confederation of Free Trade Unions (ICFTU) is the main object of our study and gives us, through its national member organisations, regional committees, women’s committees as well as its cooperation with the ILO and its advisory status at the UN?s economic and social council, a unique possibility to study equal pay from this perspective. More specific we study three different processes of interaction after 1948: 1) between ICFTU and its member organisations, 2) between ICFTUs national member organisations 3) between members of international personal networks.<\/p>\n

This project is funded by Vetenskapsr\u00e5det<\/p>\n

Silke Neunsinger & Ylva Waldemarson<\/strong><\/p>\n

\n

In Swedish<\/strong>:<\/p>\n

Mind the gap! An entangled history of economic citizenship and the demand for equal pay 1945-2000<\/h3>\n

Idag tj\u00e4nar m\u00e4n 16 procent mer \u00e4n kvinnor i globalt genomsnitt i den formella sektorn. Kravet p\u00e5 likal\u00f6n har en l\u00e5ng internationell historia och var tidigt ett konstituerande element i ILOs program. 1948 antog FN resolutionen om likal\u00f6n och 1953 antog ILO konvention 100 som idag ratificerats av 161 stater. Trots debattens globala karakt\u00e4r har likal\u00f6n utifr\u00e5n ett historiskt perspektiv n\u00e4stan uteslutande studerats p\u00e5 nationell niv\u00e5. Transnationell interaktion har uteslutits som f\u00f6rklaring vilket gjort det sv\u00e5rt att finna \u00f6vertygande f\u00f6rklaringar till varf\u00f6r de enskilda l\u00e4nderna ratificerade konventionen. Syftet med v\u00e5rt projekt \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att studera spridningen och anpassningen av den fackliga politiken r\u00f6rande likal\u00f6nen utifr\u00e5n ett globalt perspektiv.<\/p>\n

Vi utg\u00e5r fr\u00e5n International Confederation of Free Trade Unions (ICFTU). Dess nationella medlemsorganisationer, regionala kommitt\u00e9er och internationella kvinnokommitt\u00e9 erbjuder en unik m\u00f6jlighet att studera samspelet mellan en till synes nationell fr\u00e5ga och dess globala utveckling. Vi studerar specifikt tre spridnings- och anpassningsprocesser: Mellan ICFTUs och medlemsorganisationerna, mellan medlemsorganisationerna och inom personliga n\u00e4tverk. Likal\u00f6n handlar om ekonomiskt medborgarskap. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 likal\u00f6n som globalhistoriskt fenomen ur det perspektivet kr\u00e4vs att interaktionen mellan nationella, internationella, transnationella och regionala niv\u00e5er analyseras.<\/p>\n

Teoretisk och metodisk anv\u00e4nder vi oss av en kombination av komparation och transferanalys, sk histoire crois\u00e9e. Ansatsen g\u00f6r det m\u00f6jligt att studera assimilation och anpassning men ocks\u00e5 fragmenteringen och avgr\u00e4nsning mellan niv\u00e5erna. Empiriskt fokuserar vi det statistiska underlagets betydelse f\u00f6r formeringen och utvecklingen av likal\u00f6n. Statistik \u00e4r och var det avg\u00f6rande instrumentet f\u00f6r att m\u00e4ta l\u00f6neskillnader och f\u00f6r att konstruera l\u00f6sningar f\u00f6r likal\u00f6n. Den fackliga diskussionen visar p\u00e5 spr\u00e4ngkraften i konstruktionen av de statistiska kategorier som l\u00f6nestatistiken byggde p\u00e5. Utformningen av dessa har styrts av hur lika l\u00f6n definierats i olika historiska kontexter: fr\u00e5n lika l\u00f6n f\u00f6r lika arbete till lika l\u00f6n f\u00f6r likv\u00e4rdigt arbete. Delstudie ett handlar om det internationella fackliga arbetets betydelse f\u00f6r den globala id\u00e9spridningen. H\u00e4r studeras den interaktion p\u00e5 olika niv\u00e5er och mellan olika akt\u00f6rer som beskrevs ovan, genom en analys av designen, kompilationen och tolkningen av det statistiska material som best\u00e4lldes av ICFTU:s kvinnokommitt\u00e9 fr\u00e5n medlemsorganisationerna. I delstudie tv\u00e5 studeras hur periferin tolkat likal\u00f6n i relation till andra l\u00e4nder, den egna regionen och ICFTU.<\/p>\n

Vi studerar tolkningen i: 1) medlemsorganisationer i geografiskt spridda l\u00e4nder som ratificerade konventionen vid olika tidpunkter, Indien 1958, Sverige 1962, Sydafrika 2000 samt USA som inte har ratificerat. 2) organisationer i geografiskt n\u00e4raliggande l\u00e4nder och d\u00e5 genom de nordiska landsorganisationernas kvinnokommitt\u00e9er och deras samarbete som spelade en viktig roll f\u00f6r hur ICFTU och dess kvinnokommitt\u00e9 diskuterade likal\u00f6n I en tredje studie analyseras betydelsen av personliga n\u00e4tverk. Amerikanska Esther Peterson och svenska Sigrid Ekendahl var inflytelserika inom ICFTU och hade kopplingar till ILO och FN. Deras brevv\u00e4xling fr\u00e5n 1950- och 60-talen visar hur de resonerade kring betydelsen av det internationella fackliga arbetet f\u00f6r ekonomiskt medborgarskap. En rad studier visar hur kvinnor anv\u00e4nt den internationella arenan som en alternativ offentlighet f\u00f6r att kompensera bristen p\u00e5 medborgerliga r\u00e4ttigheter, men h\u00e4r har fr\u00e4mst det politiska och inte det ekonomiska medborgarskapet st\u00e5tt i fokus. Den omfattande forskningen om internationella fackliga organisationer har i sin tur inte \u00e4gnat s\u00e4rskild stor uppm\u00e4rksamhet \u00e5t kvinnor eller lika l\u00f6n. Inom f\u00e4ltet global arbetarhistoria har samtidigt forskning visat betydelsen av att f\u00f6lja t ex kulturella och materiella transfers mellan regioner och l\u00e4nder f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 interaktionen och betydelsen av denna f\u00f6r utvecklingen i ett enskilt land\/region.<\/p>\n

Projektet finansieras av Vetenskapsr\u00e5det<\/p>\n

Silke Neunsinger & Ylva Waldemarson<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

The project focuses on the importance of international and transnational entanglements for the development of economic citizenship, i.e. national and international unions’ demands for equal pay between 1945-2000. Earlier historical […]<\/p>\n","protected":false},"author":19,"featured_media":0,"parent":419,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"class_list":["post-2751","page","type-page","status-publish","czr-hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2751","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/19"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2751"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2751\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9604,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2751\/revisions\/9604"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/419"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2751"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}