Sofi Vedins avhandling Avl\u00f6nat hush\u00e5llsarbete i Sverige 1890\u20131939 lyfter fram en stor men l\u00e4nge f\u00f6rbisedd grupp i arbetarr\u00f6relsens historia: de kvinnor som arbetade som hush\u00e5llsarbetare i andras hem. Vedin ger dem en r\u00f6st genom att skildra deras vardag och analysera arbetets villkor, beroendet av arbetsgivaren i live-in-systemet och de tydliga klass- och k\u00f6nshierarkier som pr\u00e4glade livet som hush\u00e5llsanst\u00e4lld. Avhandlingen kombinerar teoretisk f\u00f6rnyelse med omfattande fakta och god tillg\u00e4nglighet f\u00f6r en bredare publik. Genom begreppet \u201dhush\u00e5llsarbetarkontraktet\u201d ompr\u00f6var Vedin etablerade moderniserings- och v\u00e4lf\u00e4rdsber\u00e4ttelser och placerar hush\u00e5llsarbetarna i centrum f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5elsen av Sveriges samh\u00e4llsomvandling. Resultatet \u00e4r en ny och engagerande ber\u00e4ttelse som g\u00f6r det osynliga synligt och ger viktiga perspektiv p\u00e5 arbete, oj\u00e4mlikhet och solidaritet i Sverige under en tid av snabb f\u00f6r\u00e4ndring. Studien \u00e4r nydanande och betydelsefull, och f\u00f6r arbetarr\u00f6relsen mycket angel\u00e4gen. Den v\u00e4cker lust att l\u00e4sa vidare.<\/p>\n\n\n\n
2024: Josefin H\u00e4gglund<\/h3>\n\n\n\n
Forskningsr\u00e5dets motivering: <\/strong><\/p>\n\n\n I sin avhandling Demokratins stridslinjer : Carl Lindhagen och politikens omvandling 1896 – 1923<\/em>, H\u00e4gglund visar att Lindhagen trots politiska omv\u00e4ndningar och flera partibyten var trogen sina id\u00e9er Aldrig har v\u00e4l en s\u00e5 ih\u00e4rdig och envis partibytare lyckats vara politiskt relevant under s\u00e5 l\u00e5ng tid i s\u00e5 Avhandlingen kan l\u00e4sas som PDF via Diva-portalen. PDF>><\/a><\/p>\n\n\n\n Forskningsr\u00e5dets motivering: <\/strong><\/p>\n\n\n\n Jonas S\u00f6derqvist har skrivit en viktig, vetenskapligt nyskapande och ytterst l\u00e4sv\u00e4rd avhandling om elever vid tre svenska folkh\u00f6gskolor (Brunnsvik, V\u00e4dd\u00f6 och Hola) under 1900-talets b\u00f6rjan. D\u00e5 var l\u00e4roverk och universitet i stor utstr\u00e4ckning enbart tillg\u00e4ngliga f\u00f6r de h\u00f6gre, b\u00e4ttre bemedlade samh\u00e4llsklasserna. Folkh\u00f6gskolorna kom d\u00e4rf\u00f6r att spela en avg\u00f6rande roll f\u00f6r ungdomar ur arbetar- eller bondefamiljer. S\u00f6derqvist visar att \u00e4ven en kortare folkh\u00f6gskoleutbildning fungerade som en viktig investering i en individs humankapital vid 1900-talets b\u00f6rjan. Genom en innovativ kombination av noggrant arbete med historiska k\u00e4llor och skicklig analys har S\u00f6derqvist lyft fram det genusperspektiv som saknats i tidigare forskning. Han visar \u00e4ven hur olika faktorer som geografisk r\u00f6rlighet, elevernas socioekonomiska bakgrund och m\u00f6jlighet till finansiering \u2013 inklusive organisationstillh\u00f6righet – likav\u00e4l som inriktningen p\u00e5 skolornas undervisning interagerar med varandra. S\u00f6derqvist illustrerar p\u00e5 ett m\u00e4sterligt s\u00e4tt de sociala processerna genom skildringar av elevernas livs\u00f6den. P\u00e5 det s\u00e4ttet visar han att det inte enbart \u00e4r individens egenskaper eller tillg\u00e5ngar som m\u00f6jligg\u00f6r social r\u00f6rlighet utan samspelet mellan personliga och institutionella faktorer. Studien f\u00f6rmedlar ocks\u00e5 viktiga historiska erfarenheter om hur bristande tillg\u00e5ng till formell utbildning kan utj\u00e4mnas med hj\u00e4lp av folkbildning \u2013 ett \u00e4mne som \u00e4r h\u00f6gt aktuellt i dagens samh\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n Avhandlingen kan l\u00e4sas som PDF via Diva-portalen vid Uppsala universitet. PDF>><\/a><\/p>\n\n\n\n 2022 \u00e5rs pristagare \u00e4r Aleksi Huhta, historiker vid Helsingfors universitet, f\u00f6r hans arbete Toward a Red Melting Pot. The Racial Thinking of Finnish American Radicals 1900\u20131938.<\/em><\/p>\n\n\n\n Forskningsr\u00e5dets motivering:<\/strong> Avhandlingen kan l\u00e4sas som PDF >> <\/a> via Ty\u00f6v\u00e4enliikkeen kirjasto (Arbetarr\u00f6relsens bibliotek\/Library of the Labour Movement, Helsingfors).<\/p>\n\n\n\n Den finns \u00e4ven utgiven i en pappersbunden version av Ty\u00f6v\u00e4en historian ja perinteen tutkimuksen seura\/Society for the Study of Labor History and Tradition (2021).<\/p>\n\n\n\n Genusvetaren Kristin Linderoth tilldelas 2021 \u00e5rs Rudolf Meidner-pris f\u00f6r sin avhandling Kampen om v\u00e4lf\u00e4rdsarbetets v\u00e4rde: Fackligt aktiva kommunalare minns strejken 2003<\/a><\/em>, som hon disputerade p\u00e5 2020 vid Genusvetenskapliga institutionen p\u00e5 Lunds universitet. Engelsk titel: The struggle over the value of public sector labour : Memories of the 2003 Municipal Workers\u2019 Union strike<\/em>. Avhandlingen \u00e4r utgiven som bok p\u00e5 Leopard f\u00f6rlag 2020. <\/p>\n\n\n\n Forskningsr\u00e5dets motivering:<\/strong><\/p>\n\n\n\n \u201dKristin Linderoths avhandling, Kampen om v\u00e4lf\u00e4rdsarbetets v\u00e4rde<\/em>, ger unik inblick i hur en av de st\u00f6rsta strejkerna i Sverige \u2013 Kommunalstrejken 2003 \u00ad\u2013 upplevdes och tog sig uttryck p\u00e5 gr\u00e4srotsniv\u00e5. Den visar hur vardagliga handlingar som att f\u00f6rse strejkvakterna med mackor bidrog till att bygga upp den starka solidariteten och d\u00e4rmed kraften i strejken. Linderoth lyckas p\u00e5 ett enast\u00e5ende s\u00e4tt med konstycket att skriva en gedigen akademisk avhandling som direkt n\u00e5r och f\u00e5ngar de ber\u00f6rda, medlemmarna och det avg\u00f6rande, solidariteten.\u201d<\/p>\n\n\n Desir\u00e9e Enlund \u00e4r kulturgeograf verksam vid Link\u00f6pings universitet. Hon tilldelas 2020 \u00e5rs Rudolf Meidner-pris f\u00f6r sin avhandling Upproriska landsbygder. Sociala r\u00f6relsers omarbetande och motst\u00e5nd mot sjukv\u00e5rdens omvandling i svensk glesbygd <\/a><\/em>(Engelsk titel: Contentious Countrysides. Social movements reworking and resisting public healthcare restructuring in rural Sweden<\/em>), som hon disputerade p\u00e5 samma \u00e5r p\u00e5 Ume\u00e5 universitet (Institutionen f\u00f6r geografi samt Genusforskarskolan, UCGS). <\/p>\n\n\n\n Forskningsr\u00e5dets motivering: <\/strong><\/p>\n\n\n\n \u201dEnlund har i sin avhandling studerat sjukhusockupationen i Sollefte\u00e5 och etableringen av en medborgar\u00e4gd v\u00e5rdcentral i Offerdal som exempel p\u00e5 nutida sociala r\u00f6relser. Aktionerna \u00e4r en reaktion p\u00e5 de senaste \u00e5rtiondenas genomgripande f\u00f6r\u00e4ndringar av det svenska v\u00e4lf\u00e4rdssystemet och som ocks\u00e5 \u00e4r en central fr\u00e5ga f\u00f6r arbetarr\u00f6relsen. Grundl\u00e4ggande fr\u00e5gor om organisering och styrning, konkurrensuts\u00e4ttning, offentliga och privata utf\u00f6rare av v\u00e4lf\u00e4rdstj\u00e4nster st\u00e4lls h\u00e4r \u00e4ven p\u00e5 lokalt plan och lyfter d\u00e4rmed platsen betydelse. Enlund f\u00f6ljer r\u00f6relserna \u00f6ver tid och analyserar hur problemen beskrivs och hur aktivisterna kommer fram till m\u00f6jliga aktioner och l\u00f6sningar. Hennes analys bidrar till v\u00e5r kunskap om sociala r\u00f6relsers drivkrafter och strategier. Studien sp\u00e4nner \u00f6ver olika forskningsomr\u00e5den och s\u00f6ker \u00f6verbrygga gapen mellan olika forskningsf\u00e4lt som studerar kollektiva aktioner. En viktig f\u00f6rtj\u00e4nst \u00e4r hur avhandling lyfter fram platsen och sociala r\u00f6relsers betydelse f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndring, och visar p\u00e5 det lokala motst\u00e5ndets omedelbara relevans f\u00f6r dagens politiska debatter.\u201d<\/p>\n\n\n\n Astrid Elkj\u00e6r S\u00f8rensen \u00e4r historiker vid Aarhus Universitet. 2016 disputerade hon p\u00e5 avhandlingen \u201dVi har fundet os i alt for meget!\u201d -De kvindedominerede fagforeningers og deres medlemmers ligestillingsprojekt 1985-2010<\/a>, <\/em>vid Aarhus Universitet. 2019 \u00e5rs Rudolf Meidner-pris tilldelas Astrid Elkj\u00e6r S\u00f8rensen f\u00f6r hennes bok, P\u00e6ne pigers opr\u00f8r – ligestillingsprojekter i de kvindedominerede fagforbund 1985-2010<\/a><\/em>, Aarhus 2018. <\/p>\n\n\n\n Elkj\u00e6r S\u00f8rensen belyser p\u00e5 ett pedagogiskt och l\u00e4ttillg\u00e4ngligt s\u00e4tt de olika strategier och syns\u00e4tt som genomsyrat de danska kvinnodominerade fackens arbete f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet inom flera olika omr\u00e5den. Boken pekar p\u00e5 att det inte g\u00e5r att tala om ett sammanh\u00e5llet fackligt feministiskt projekt, vare sig maktanalys eller angreppss\u00e4tt \u00e4r konstanta utan skiljer sig mellan olika akt\u00f6rer och problemomr\u00e5den. Samtidigt menar f\u00f6rfattaren att de kvinnodominerade f\u00f6rbunden utvecklas till sj\u00e4lvklara feministiska akt\u00f6rer i det danska samh\u00e4llet. Med sitt fokus p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l motstridiga normer om k\u00f6n som den danska f\u00f6rhandlingsmodellens ramar kan boken ocks\u00e5 bidra till viktiga insikter om den svenska fackliga r\u00f6relsen arbete f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet. Med denna bok ger Elkj\u00e6r S\u00f8rensen de kvinnodominerade fackf\u00f6rbundens kamp f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet den plats den f\u00f6rtj\u00e4nar i forskningen. <\/p>\n\n\n\n <\/a> Den ger ett nytt perspektiv p\u00e5 den svenska modellen genom att visa p\u00e5 att flera tidigare f\u00f6rest\u00e4llningar, som har legat till grund f\u00f6r svensk arbetsmarknadspolitik m\u00e5ste revideras. Resultaten tillf\u00f6r ny kunskap av stort intresse f\u00f6r fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen och arbetarr\u00f6relsen i sin helhet.<\/p>\n\n\n\n Jakob Molinders studie omkullkastar de tidigare vedertagna uppfattningarna om den svenska modellens inverkan p\u00e5 strukturomvandlingsprocessen p\u00e5 1960-talet. Studien pekar p\u00e5 att varken den r\u00f6rlighetsstimulerande arbetsmarknadspolitiken eller regionalpolitiken tycks ha p\u00e5verkat anpassningsbarheten till de ekonomiska f\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n\n\n Politikens betydelse l\u00e5g ist\u00e4llet i det s\u00e4tt som den p\u00e5verkade den rumsliga f\u00f6rdelningen av ekonomiska resurser, och i den bem\u00e4rkelsen kan den ha spelat en betydande roll. Att 1960-talet sticker ut som en period med ovanligt h\u00f6g grad av oj\u00e4mn regional utveckling visar dessutom p\u00e5 betydelsen av att komplettera g\u00e4ngse f\u00f6rklaringsmodeller med en regionalekonomisk teoretisk ansats.<\/p>\n\n\n\n <\/a> Trige Andersen analyserar de globala dimensionerna i den filippinska arbetskraftsinvandringen till Danmark, fackf\u00f6rbundens relationer till och engagemang f\u00f6r invandrarna och hon ger st\u00e4derskorna en plats i historien.<\/p>\n\n\n\n <\/a><\/p>\n\n\n Matias Kaihovirta \u00e4r historiker verksam vid \u00c5bo Akademi<\/a>. Han disputerade 2016 med avhandlingen Oroliga inf\u00f6r framtiden: en studie av folkligt politiskt agerande bland bruksarbetarna i Billn\u00e4s ca 1900-1920 \u00c5bo<\/em>, 2015 (452 s.).<\/p>\n\n\n\n Avhandlingen \u00e4r ett v\u00e4sentligt bidrag till f\u00f6rnyelsen av det arbetarhistoriska f\u00e4ltet. Genom att analysera bruksarbetare och patroner som politiska akt\u00f6rer i slutskedet av ett paternalistiskt system ger han akt\u00f6rerna r\u00f6st och sina forskningsresultat liv.<\/p>\n\n\n\n <\/a><\/p>\n\n\n\n Malin Nilsson \u00e4r ekonomhistoriker verksam vid Institutionen f\u00f6r ekonomi och samh\u00e4lle vid Handelsh\u00f6gskolan vid G\u00f6teborgs universitet <\/a>. Hon disputerade 2015 med avhandlingen Taking work home: labour dynamics of women industrial homeworkers in Sweden during the second industrial revolution<\/em>, G\u00f6teborg 2015 (202 s.).<\/p>\n\n\n Avhandlingen \u00e4r ett v\u00e4sentligt tillskott till den arbetsmarknadshistoriska forskningen s\u00e5v\u00e4l om hemindustrins f\u00f6ruts\u00e4ttningar som om kvinnors arbetsmarknads- och f\u00f6rs\u00f6rjningsm\u00f6nster under f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1900-talet.<\/p>\n\n\n\n Den visar att f\u00f6rv\u00e4rvsarbetande kvinnor inom industrier i hemmen inte \u00e4r det flexibla och \u201dl\u00e4ttfotade\u201d arbetsmarkandssegment som Den ger v\u00e4rdefull kunskap om industriell utveckling och kvinnors arbete och f\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p>\n\n\n\n <\/a><\/p>\n\n\n\n Lena Sohl \u00e4r sociolog verksam vid Tema Q, Link\u00f6pings universitet.<\/a> Hon disputerade 2014 vid Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet med avhandlingen: Avhandlingen visar vilken betydelse bildningssystemet hade i ett samh\u00e4lle d\u00e4r strukturella oj\u00e4mlikheter formas av klass, k\u00f6n, sexualitet och rasifiering och anknyter d\u00e4rmed till den aktuella diskussionen om \u00f6kande utbildnings- och sociala klyftor i Sverige.<\/p>\n\n\n\n Avhandlingen ger b\u00e5de viktiga resultat och analysredskap f\u00f6r dagens arbetarr\u00f6relse och \u00e4r ett v\u00e4sentligt nytt bidrag till forskningen. Rasmus Fleischer \u00e4r historiker verksam vid ekonomisk historiska institutionen Stockholms universitet<\/a>.<\/p>\n\n\n\n Han disputerade 2012 vid Forskarskolan i historia vid Lunds universitet\/Samtidshistoriska institutet, S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola med avhandlingen: Avhandlingen visar p\u00e5 ett nyskapande s\u00e4tt hur ett fackf\u00f6rbund och andra intresseorganisationer inom musikbranschen m\u00f6ter nya tekniska, ekonomiska och r\u00e4ttsliga utmaningar, med relevans \u00e4ven f\u00f6r andra liknande omr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n Avhandlingen \u00e4r skriven med ett ovanligt rikt och levande spr\u00e5k om ett angel\u00e4get \u00e4mne som g\u00f6r den tillg\u00e4nglig f\u00f6r en stor publik.<\/p>\n\n\n\n <\/a><\/p>\n\n\n\n Sofie Tornhill \u00e4r statsvetare. Hon disputerade 2010 vid Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet<\/a>, med avhandlingen Capital Visions: The Politics of Transnational Production in Nicaragua<\/a><\/em> (Stockholm studies in politics, 2010, 239 sidor).<\/p>\n\n\n Sofie Tornhills avhandling \u00e4r ett imponerande och inspirerande arbete om de motstridiga konsekvenserna av globalisering f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l politiker som arbetarna p\u00e5 verkstadsgolvet.<\/p>\n\n\n\n Avhandlingen \u00e4r ett v\u00e4sentligt bidrag till forskningen om global arbetarhistoria och om kvinnors och m\u00e4ns plats i den internationella arbetsdelningen. Den reser fr\u00e5gor av strategiskt intresse f\u00f6r den globala fackliga r\u00f6relsen.<\/p>\n\n\n\n Avhandlingen n\u00e5s i PDF-format via Diva-portalen<\/a>. <\/p>\n\n\n\n <\/a><\/p>\n\n\n\n Andr\u00e9s Brink Pinto \u00e4r historiker och disputerade 2009 vid Nationella forskarskolan i historia<\/a>, med avhandlingen:<\/p>\n\n\n\n Med Lenin p\u00e5 Byr\u00e5n. Normer kring klass, genus och sexualitet i den svenska kommunistiska r\u00f6relsen 1921-1939<\/em><\/a> (Lund: Pluribus, 2008, 286 sidor).<\/p>\n\n\n Andr\u00e9s Brink Pintos avhandling \u00e4r ett v\u00e4sentligt bidrag till f\u00f6rnyelsen av den arbetarhistoriska forskningen. I sin analys av den kommunistiska pressen visar han hur klass, k\u00f6n och sexualitet f\u00f6ruts\u00e4tter och samspelar med varandra.<\/p>\n\n\n\n Hans unders\u00f6kning \u00e4r en b\u00e5de n\u00f6jsam och intressant l\u00e4sning, men ger ocks\u00e5 nya verktyg f\u00f6r att analysera hur olika normer bidrar till att skapa och reproducera\/\u00e5terskapa oj\u00e4mlikhet. Den bidrar d\u00e4rmed till en aktuell debatt.<\/p>\n\n\n\n Bj\u00f6rn Ohlsson \u00e4r etnolog och disputerade 2009 vid institutionen f\u00f6r kulturvetenskaper, G\u00f6teborgs universitet<\/a>, med avhandlingen Vi som stannade p\u00e5 Volvo – en etnologisk studie om \u00e4ldre bilindustriarbetares arbetsliv och framtidsplaner<\/a> (G\u00f6teborg: Arkipelag, 2008, 352 sidor). Bj\u00f6rn Ohlsson har skrivit en samh\u00e4llsrelevant avhandling som \u00e4r l\u00e4sv\u00e4rd och l\u00e4ttillg\u00e4nglig. Det \u00e4r en ber\u00e4ttelse om svenskt industriarbetes utveckling och inneb\u00f6rd f\u00f6r de ber\u00f6rdas liv, som \u00e4r b\u00e5de levande och engagerande. Den behandlar synnerligen relevanta fr\u00e5gor. Avhandlingens slutsatser och resultat v\u00e4cker nya fr\u00e5gor och stimulerar till fortsatt forskning.<\/p>\n\n\n <\/a><\/p>\n\n\n\n Jesper Johansson \u00e4r historiker vid V\u00e4xj\u00f6 universitet. Han disputerade 2008 vid Institutionen f\u00f6r humaniora med avhandlingen:<\/p>\n\n\n\n ”S\u00e5 h\u00e4r g\u00f6r vi inte h\u00e4r i Sverige. Vi brukar g\u00f6ra s\u00e5 h\u00e4r.” Retorik och praktik i LO:s invandrarpolitik 1945-1981<\/a> <\/em>(Acta Wexionensia 147, Humaniora, 2008, 393 sidor).<\/p>\n\n\n\n Jesper Johanssons avhandling \u00e4r ett pionj\u00e4rarbete som ingen kan g\u00e5 f\u00f6rbi, varken i forskningen eller i debatten. Den anknyter till flera olika discipliner och leder med sitt historiska perspektiv rakt in i aktuella fr\u00e5gest\u00e4llningar.<\/p>\n\n\n\n <\/a><\/p>\n\n\n\n Jimmy Engren \u00e4r historiker och disputerade 2007 vid Institutionen f\u00f6r humaniora vid V\u00e4xj\u00f6 universitet, med avhandlingen:<\/p>\n\n\n \u00bbRailroading and Labor Migration \u2013 Class and Ethnicity in Expanding Capitalism in Northern Minnesota, the 1880-s to the mid 1920s<\/a><\/em>\u00ab (Acta Wexionensia 122, Humaniora, 2007, 444 sidor).<\/p>\n\n\n\n Jimmy Engren \u00e4r en av de f\u00e5 svenska historiker som har gett sig i kast med ett icke-svenskt \u00e4mne, och sp\u00e4nnvidden av unders\u00f6kningsomr\u00e5det i denna mycket v\u00e4l genomf\u00f6rda avhandling imponerar, \u00e4ven n\u00e4r det g\u00e4ller unders\u00f6kningsperiodens l\u00e4ngd.<\/p>\n\n\n\n <\/a><\/p>\n\n\n\n Jonas Sj\u00f6lander \u00e4r historiker. Han disputerade 2005 vid Institutionen f\u00f6r Humaniora vid V\u00e4xj\u00f6 universitet, med avhandlingen \u00bbSolidaritetens omv\u00e4gar. Facklig internationalism i den tredje industriella revolutionen – (LM) Ericsson, svenska Metall och Ericssonsarbetarna i Colombia 1973-1993<\/a><\/em>\u00ab (Acta Wexionensia 72, Humaniora, 2005, 322 sidor).<\/p>\n\n\n\n Avhandlingen kan kallas nydanande, och leder solidaritets-, klass-, och strategibegreppen in p\u00e5 nya v\u00e4gar. <\/a><\/p>\n\n\n\n Rudolf Meidner-priset f\u00f6r forskning i fackf\u00f6reningsr\u00f6relsens historia 2006 tilldelas Anders R Johansson f\u00f6r trebandsverket \u00bbArbetarr\u00f6relse p\u00e5 en \u00f6<\/a>\u00ab.<\/p>\n\n\n\n Band 1 handlar om arbetarr\u00f6relsen p\u00e5 Gotland f\u00f6re 1930 och kom ut 2003. Band 2 (2005) beskriver trettiotalet. I maj 2006 utkommer band 3 (i tv\u00e5 volymer) som behandlar tiden fr\u00e5n Andra v\u00e4rldskriget.<\/p>\n\n\n\n B\u00f6ckerna inneh\u00e5ller en ytterst detaljrik framst\u00e4llning av den gotl\u00e4ndska arbetarr\u00f6relsen i alla dess f\u00f6rgreningar och verksamhetsomr\u00e5den, med ett unikt bildmaterial. Ett omfattande, m\u00e5ng\u00e5rigt forskningsarbete har f\u00e5tt sitt nedslag inte bara i en omfattande empiri p\u00e5 cirka 1500 sidor i A 4-format, utan \u00e4ven nya insikter och v\u00e4rderingar av Gotlands moderna historia.<\/p>\n\n\n\n Anders R Johansson \u00e4r historiker, tidningsredakt\u00f6r och f\u00f6rfattare, bosatt p\u00e5 Gotland.<\/p>\n\n\n\n <\/a><\/p>\n\n\n\n Lars Hansson \u00e4r historiker. Han disputerade vid V\u00e4xj\u00f6 universitet 2004. I sin avhandling \u00bbSlakt i takt. Klassformering vid de bondekooperativa slakteriindustrierna i Sk\u00e5ne 1908-1946<\/a>\u00ab (V\u00e4xj\u00f6 University Press 2004, 275 sidor) g\u00f6r han en analys av produktionsteknisk utveckling, organisation, arbetsdelning, facklig organisering och klassformering. I detta intressev\u00e4ckande arbete presenteras ett mycket omfattande empiriskt material. Unders\u00f6kningen t\u00e4cker en l\u00e5ng period, samtidigt som b\u00e5de genusperspektivet och vidare internationella sammanhang beaktas.<\/p>\n\n\n\n Rebecca Svensson \u00e4r ekonomhistoriker. Hon disputerade 2004 vid Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet, med avhandlingen \u00bbN\u00e4r j\u00e4rnarbetare hanterar spaden och m\u00e5laren knackar makadam. Om arbetsl\u00f6shetspolitik i en arbetarstyrd kommun, V\u00e4ster\u00e5s, under 1920-talets kris\u00e5r<\/a>\u00ab (Uppsala universitet 2004, 220 sidor, ill.). I denna mycket v\u00e4l genomf\u00f6rda lokala studie belyses tidigare arbetsl\u00f6shetsforskning p\u00e5 ett nytt s\u00e4tt. Sp\u00e4nnande resultat presenteras b\u00e5de om facklig-politisk samverkan och mots\u00e4ttningar och konflikter inom och mellan olika delar av arbetarr\u00f6relsen.<\/p>\n\n\n\n Forskningsr\u00e5det besl\u00f6t att detta \u00e5r dela prissumman (25.000 kr) mellan tv\u00e5 f\u00f6rfattare. <\/a><\/p>\n\n\n\n <\/a><\/p>\n\n\n\n <\/a><\/p>\n\n\n\n <\/a><\/p>\n\n\n\n <\/a><\/p>\n\n\n\n <\/a><\/p>\n\n\n\n <\/a><\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/arbark.se\/wp-content\/uploads\/2025\/04\/josefin-hagglund-mini.jpg\")
<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola 2023 (352 sidor) tar sig Josefin H\u00e4gglund an en av tidens mest framtr\u00e4dande och
originella svenska politiker, Carl Lindhagen. Hans liv och politiska g\u00e4rning skildrar hon under en
turbulent tid i svensk historia d\u00e5 demokratin \u00e4nnu inte var sj\u00e4lvklar utan h\u00f6ll p\u00e5 att etableras.<\/p>\n\n\n\n
och t\u00e5lmodigt k\u00e4mpade f\u00f6r ett humanistiskt ideal och en f\u00f6rdjupad demokrati. Hans beslutsamhet,
envishet och stora engagemang i s\u00e5 m\u00e5nga fr\u00e5gor gjorde att han aldrig riktigt kunde finna sin plats
inom ett enda parti. Hans engagemang f\u00f6r kvinnors r\u00f6str\u00e4tt, likabehandling av m\u00e4n och kvinnor i
fr\u00e5ga om nattarbetsf\u00f6rbud samt intresset f\u00f6r sm\u00e5brukare och samer i Norrland framst\u00e5r som
inspirerande, liksom hans ambition att st\u00e4ndigt samverka med utomparlamentariska organisationer.<\/p>\n\n\n\n
m\u00e5nga sammanhang? Hur var det m\u00f6jligt? H\u00e4gglund visar hur det gick till. P\u00e5 v\u00e4lskriven prosa
beskriver hon grundligt och omsorgsfullt hur Lindhagens politiska t\u00e4nkande tog form och
utvecklades. Hennes gedigna avhandling bidrar med nya perspektiv p\u00e5 svensk politisk historia under
formativa och h\u00e4ndelserika decennier som kan tj\u00e4na som inspiration f\u00f6r dagens politiska utmaningar
och praktik.<\/p>\n\n\n\n2023: Jonas S\u00f6derqvist<\/h3>\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/arbark.se\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/jonas-soderqvist-126x173-1.jpg\")
<\/figure>\n<\/div>\n\n\n2022: Aleksi Huhta<\/h3>\n\n\n\n
\u201dEn storartad och l\u00e4sv\u00e4rd studie om arbetarr\u00f6relsens historiska brottning med nationalism, rasism, klassformering och identitet. S\u00e5 kan Aleksi Huhtas arbete Toward a Red Melting Pot. The Racial Thinking of Finnish American Radicals 1900-1938, <\/em>beskrivas. Huhta har unders\u00f6kt hur radikala finska arbetare i USA, d\u00e4r de under en period tillh\u00f6rde den st\u00f6rsta emigrantgruppen, f\u00f6rh\u00f6ll sig till socialistisk universalism respektive id\u00e9er om nationell tillh\u00f6righet och rasbest\u00e4mningar. Vad bar de med sig fr\u00e5n erfarenheterna i Finland och hur p\u00e5verkades deras socialistiska internationalism av m\u00f6tet med den amerikanska rasismens rangordning av vita och svarta och olika nationaliteter? Var finnar, enligt rasvetenskapen, mongoler eller vita? H\u00e4ngde klassmedvetenhet ihop med \u201dras\u201d \u2013 och var befann de sig d\u00e5 sj\u00e4lva p\u00e5 skalan? Skulle svarta och andra st\u00e4ngas ute fr\u00e5n klassorganiseringen? Och hur skiljde sig h\u00e4r olika socialistiska och fackliga riktningar som finska arbetare tillh\u00f6rde? Huhtas bok \u00e4r ett gediget forskningsarbete som genom det finska exemplet tar med l\u00e4saren in i den amerikanska arbetarr\u00f6relsens konfliktfyllda historia av klassformering i ett brutaliserat rasistiskt system. Det \u00e4r sp\u00e4nnande, l\u00e4rorik och bitvis omtumlande l\u00e4sning med h\u00f6g relevans f\u00f6r v\u00e5r egen tids utmaningar fr\u00e5n nationalism, exploatering och motst\u00e5nd i migrationens och kapitalets globaliserade v\u00e4rld. En historisk studie med br\u00e4nnande aktualitet f\u00f6r samtalet i v\u00e5r egen samtid.\u201d<\/p>\n\n\n\n2021: Kristin Linderoth<\/h3>\n\n\n\n
2020: Desir\u00e9e Enlund<\/h3>\n\n
![\"Forskaren](\"https:\/\/arbark.se\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/Desiree_Enlund_liten.jpg\")
Foto: Samuel Pettersson<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n2019: Astrid Elkj\u00e6r S\u00f8rensen <\/h3>\n\n\n
![\"Astrid](\"https:\/\/arbark.se\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/astrid-elkjaer-sorensen.jpg\")
2018: Jakob Molinder<\/h3>\n\n\n
![\"N\u00e4rbild,](\"https:\/\/arbark.se\/wp-content\/uploads\/2009\/01\/jakob-molinder-173-115.png\")
Jakob Molinder \u00e4r ekonomhistoriker vid Uppsala universitet. \u00c5r 2017 disputerade han p\u00e5 avhandlingen Interregional Migration, Wages and Labor Market Policy: Essays on the Swedish Model in the Postwar Period<\/em><\/a>, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis (241 s.) Boken \u00e4r ett v\u00e4sentligt bidrag till f\u00f6rnyelsen av historieskrivning inom det arbetarhistoriska f\u00e4ltet.<\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/arbark.se\/wp-content\/uploads\/2009\/01\/nina-trige.jpg\")
<\/a>
Foto: Tine Sletting<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n2017: Nina Trige Andersen<\/h3>\n\n\n\n
Nina Trige Andersen \u00e4r historiker och journalist fr\u00e5n K\u00f6penhamn. \u00c5r 2013 publicerade hon sin f\u00f6rsta bok: Profession: filippiner- kvinder p\u00e5 arbejde i Danmark gennem fire \u00e5rtier<\/em>, Tiderne skifter, K\u00f6penhamn (274 s).
Boken \u00e4r ett v\u00e4sentligt bidrag till f\u00f6rnyelsen av det arbetarhistoriska f\u00e4ltet. Dess inneh\u00e5ll har ett h\u00f6gt informationsv\u00e4rde f\u00f6r dagens debatt och \u00e4r f\u00e4ngslande, l\u00e4ttillg\u00e4nglig l\u00e4sning.<\/p>\n\n\n\n2016: Matias Kaihovirta<\/h3>\n\n\n\n
![\"\"\/](\"https:\/\/arbark.se\/wp-content\/uploads\/2009\/01\/matias-kaihovirta.jpg\")
<\/a>2015: Malin Nilsson<\/h3>\n\n\n\n
![\"Malin](\"https:\/\/arbark.se\/wp-content\/uploads\/2009\/01\/malin-nilsson.jpg\")
ibland anf\u00f6rs.<\/p>\n\n\n\n2014: Lena Sohl<\/h3>\n\n\n\n
Att veta sin klass: kvinnors upp\u00e5tg\u00e5ende klassresor i Sverige\u00a0<\/a><\/a><\/em>(Atlas, Stockholm).<\/p>\n\n\n![\"Lena](\"https:\/\/arbark.se\/wp-content\/uploads\/2009\/01\/lena-sohl.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n\n\n2013: Rasmus Fleischer<\/h3>\n\n\n\n
Musikens politiska ekonomi : lagstiftningen, ljudmedierna och f\u00f6rsvaret av den levande musiken, 1925 – 2000<\/a><\/em> (Ink, Stockholm 2012).<\/p>\n\n\n![\"Rasmus](\"https:\/\/arbark.se\/wp-content\/uploads\/2009\/01\/rasmusfleischer.jpg\")
2012: Ingen pristagare detta \u00e5r<\/h3>\n\n\n\n
2011: Sofie Tornhill<\/h3>\n\n\n\n
![\"Foto:](\"https:\/\/arbark.se\/temp\/tornhill-sofie.jpg\")
2010: Andr\u00e9s Brink Pinto och Bj\u00f6rn Ohlsson<\/h3>\n\n\n\n
![\"Andr\u00e9s](\"https:\/\/arbark.se\/temp\/brink-pinto-andres.jpg\")
![\"Jesper](\"https:\/\/arbark.se\/temp\/johansson-jesper.jpg\")
2009: Jesper Johansson<\/h3>\n\n\n\n
2008: Jimmy Engren<\/h3>\n\n\n\n
![\"Jimmy](\"https:\/\/arbark.se\/temp\/engren-jimmy.jpg\")
2007: Jonas Sj\u00f6lander<\/h3>\n\n\n\n
Den pekar fram\u00e5t mot ett forskningsf\u00e4lt som f\u00f6rhoppningsvis kommer att belysa inte bara hur svenska f\u00f6retag agerar internationellt, utan ocks\u00e5 hur fackligt agerande i Sverige st\u00e5r i relation till solidariteten med fackliga organisationer i u-l\u00e4nderna.<\/p>\n\n\n![\"Jonas](\"https:\/\/arbark.se\/temp\/sjolander-jonas.jpg\")
2006: Anders R Johansson<\/h3>\n\n\n\n
2005: Lars Hansson och Rebecca Svensson<\/h3>\n\n\n\n
<\/a><\/p>\n\n\n\n2004: Urban Lundberg och Magnus Nilsson<\/h3>\n\n\n\n
2003: Roger Johansson<\/h3>\n\n\n\n
2002: Carina Gr\u00e5backe<\/h3>\n\n\n\n
2001: \u00d6rjan Nystr\u00f6m<\/h3>\n\n\n\n
2000: Gunnela Bj\u00f6rk<\/h3>\n\n\n\n
1999: G\u00f6ran Salmonsson<\/h3>\n\n\n\n
1998: Anders Kjellberg<\/h3>\n\n\n\n
1997: Lisa \u00d6berg<\/h3>\n\n\n\n