{"id":10318,"date":"2016-04-26T12:46:03","date_gmt":"2016-04-26T10:46:03","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=9318"},"modified":"2017-07-07T11:57:48","modified_gmt":"2017-07-07T09:57:48","slug":"arbetarekommuner","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/sv\/arbetarekommuner\/","title":{"rendered":"Arbetarekommuner"},"content":{"rendered":"

Med anledning av att Sollentuna arbetarekommun nu har ordnats och f\u00f6rtecknats under v\u00e5ren 2016 ger vi en kort sammanfattning vad en arbetarkommun egentligen \u00e4r.
\n<\/strong><\/h3>\n

Av praktikanterna Christa Hansen-Jensen och Sanna Osterman, v\u00e5ren 2016
\n<\/strong><\/p>\n

Sveriges f\u00f6rsta arbetarekommun bildades i G\u00f6teborg redan 1890 medan Stockholms Arbetarekommun bildades tio \u00e5r senare. Redan tidigare hade det funnits olika lokala socialdemokratiska fackf\u00f6reningar som skulle arbeta f\u00f6r arbetarklassens intressen, men de d\u00e5liga m\u00f6jligheterna att behandla politiska fr\u00e5gor genom dessa f\u00f6reningar skapade ett behov av att omorganisera fackf\u00f6reningarna och att bilda bredare organisationer som inte bara hade fackliga fr\u00e5gor p\u00e5 dagordningen.<\/p>\n

Partiet var fr\u00e5n grundandet 1889 organiserat genom en distriktsindelning d\u00e4r Sverige indelades i tre distrikt: s\u00f6dra, v\u00e4stra samt norra\/mellersta. Centralorterna i dessa distrikt var Malm\u00f6, G\u00f6teborg och Stockholm, men i och med partikongressen 1900 upph\u00e4vdes distriktsindelningen och partiet delades d\u00e4refter upp i arbetarekommuner. Inkomna f\u00f6rslag fr\u00e5n G\u00e4vle och Eskilstuna Arbetarekommuner utgjorde grunden f\u00f6r ett f\u00f6rslag som antogs av partikongressen med 184 r\u00f6ster f\u00f6r och 23 emot. H\u00e4ri best\u00e4mdes en framtida partiorganisation av arbetarekommuner och utan n\u00e5gon distriktsindelning. Syftet med arbetarekommunerna var att skapa en handlingskraftig f\u00f6rbindelse mellan partif\u00f6reningarna och partiet.<\/p>\n

Ursprunget till namnet ”arbetarekommun”<\/h3>\n

Namnet \u201dArbetarekommun\u201d s\u00e4gs ha anv\u00e4nts f\u00f6rsta g\u00e5ngen av Axel Danielsson n\u00e4r han skapade en organisation i Helsingborg med namnet \u201darbetarekommun\u201d n\u00e5gon g\u00e5ng innan 1888. Denna sammanslutning var dock kortlivad och ersatte inte fackf\u00f6reningarnas centralkommitt\u00e9 som senare skulle vara fallet med den f\u00f6rsta arbetarekommunen i G\u00f6teborg. Namnet s\u00e4gs vara inspirerat av Pariskommunen fr\u00e5n 1871, d\u00e4r framf\u00f6rallt arbetare i den franska huvudstaden kortvarigt skapade en socialistisk republik. I en artikel fr\u00e5n 1930 n\u00e4mns det att en av bildarna av G\u00f6teborgs Arbetarekommun, Pehr Eriksson, tilltalades av namnets franska ursprung.<\/p>\n

\"\"

Stockholms arbetarekommun 1917, Fotograf: Axel Malmstr\u00f6m, fr\u00e5n Fotosamlingen, ARAB<\/p><\/div>\n

Arbetarkommunerna idag<\/h3>\n

Arbetarekommunerna finns idag till f\u00f6r att f\u00e5 ut socialdemokratins politik till framf\u00f6rallt kommuninv\u00e5narna samt f\u00f6r att bedriva partiets politik p\u00e5 lokal niv\u00e5. Arbetarekommunen sk\u00f6ter planeringen inf\u00f6r ett val samt sj\u00e4lva valarbetet i kommunen, vilket bland annat inneb\u00e4r att ta fram nomineringslistor till olika val och ans\u00f6ka om tillst\u00e5nd f\u00f6r att f\u00e5 s\u00e4tta upp valaffischer och h\u00e5lla m\u00f6ten och demonstrationer.<\/p>\n

En arbetarekommun lyder allts\u00e5 under socialdemokraterna och \u00e4r ett slags paraplyorganisation f\u00f6r de olika socialdemokratiska klubbarna och f\u00f6reningarna som finns i kommunen. Dessa undersektioner, \u00e4ven kallade grundorganisationer, kan till exempel best\u00e5 av socialdemokratiska kvinnoklubbar, SSU-f\u00f6reningar, fackf\u00f6reningar och studentf\u00f6reningar, som tillsammans bildar en huvudorganisation p\u00e5 lokal niv\u00e5. Denna lokala huvudorganisation utg\u00f6rs allts\u00e5 av arbetarekommunen. Tar man Sollentuna Arbetarekommun som exempel s\u00e5 best\u00e5r grundorganisationerna av bland andra Turebergs, Edsbergs, Rotebros, Norrvikens, H\u00e4ggviks, Helenelunds och Sj\u00f6bergs socialdemokratiska f\u00f6reningar, olika kvinnoklubbar samt den kristna f\u00f6reningen Broderskap, eller som den numera heter: Tro och solidaritet.<\/p>\n

P\u00e5 kommunens \u00e5rsm\u00f6te v\u00e4ljs de medlemmar som ska sitta med i arbetarekommunens styrelse och s\u00e5 tar arbetarekommunens ledam\u00f6ter upp motioner fr\u00e5n medlemmar och andra aktuella fr\u00e5gor. Sedan \u00e4r det arbetarekommunen som best\u00e4mmer vilka som ska f\u00f6retr\u00e4da organisationen i kommunfullm\u00e4ktige, landstingsfullm\u00e4ktige och riksdagen.<\/p>\n

Antalet arbetarekommuner p\u00e5verkas i regel av hur m\u00e5nga kommuner Sverige har, vilket ju kan variera med tiden. 1955 fanns det exempelvis omkring 2800 arbetarekommuner i landet medan det \u00e5r 2013 bara fanns 290 stycken.<\/p>\n

K\u00e4llor: <\/strong><\/p>\n

Boman, Maria, Debatter och beslut \u2013 En studie av Stockholms arbetarekommuns f\u00f6rh\u00e5llande till socialdemokraternas officiella partilinje 1914-1917<\/em> \/ C-uppsats, historiska institutionen, Stockholms universitet, 2006.<\/p>\n

Eriksson, Pehr, Svenska socialdemokratins f\u00f6rsta dagar och dess f\u00f6rsta genomsbrotts\u00e5r, eller sociala minnen och anteckningar om viktigare episoder under 1870-1900-talets sociala strider<\/em> \/ Stockholm f\u00f6rlag, 1918.<\/p>\n

Eriksson, Pehr, Arbetarkommunernas tillkomst”, i Social-demokraten<\/em>, 20 juli 1915 [\u00e4ven \u00e5tergiven i Svenska socialdemokratins f\u00f6rsta dagar<\/em>…]<\/p>\n

Gr\u00f6ning, Lotta, V\u00e4gen till makten : SAP:s organisation och dess betydelse f\u00f6r den politiska verksamheten 1900-1933<\/em> \/ 1988.<\/p>\n

Haste, Hans, Ett v\u00e4rn vi oss danna : M\u00e4nniskor och h\u00e4ndelser ur socialdemokratins historia i Stockholm<\/em> \/ Stockholms Arbetarekommun, 1985.<\/p>\n

Haste, Hans, Arbetarr\u00f6relsens historia: M\u00e4nniskor \u2013 Id\u00e9er \u2013 H\u00e4ndelser \u2013 Dokument<\/em> \/ Tidens f\u00f6rlag, 1987.<\/p>\n

Nationalencyklopedin : ne.se (S\u00f6kord \u201dArbetarekommun\u201d, bes\u00f6kt mars 2016).<\/p>\n

Str\u00f6m, Tua, ”Kring ett jubileum”, i  Ny Tid : L\u00f6rdagskv\u00e4llen<\/em>, 13 december 1930 [dotter till Pehr Eriksson]<\/p>\n

Protokoll samt verksamhetsber\u00e4ttelser fr\u00e5n Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti i perioden 1889-1900.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Med anledning av att Sollentuna arbetarekommun nu har ordnats och f\u00f6rtecknats under v\u00e5ren 2016 ger vi en kort sammanfattning vad en arbetarkommun egentligen \u00e4r. Av praktikanterna Christa Hansen-Jensen och Sanna […]<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":11941,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[4732,4734,48],"class_list":{"0":"post-10318","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-ur-vara-samlingar","8":"tag-arbetarekommun","9":"tag-sollentuna","10":"tag-stockholm","11":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10318","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10318"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10318\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11942,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10318\/revisions\/11942"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/11941"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10318"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10318"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10318"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}