{"id":12527,"date":"2018-01-19T14:32:13","date_gmt":"2018-01-19T13:32:13","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=12527\/"},"modified":"2018-01-19T14:35:09","modified_gmt":"2018-01-19T13:35:09","slug":"projekt-allman-rostratt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/sv\/projekt-allman-rostratt\/","title":{"rendered":"Beviljade projektmedel : projekt ”Allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt? R\u00f6str\u00e4ttens begr\u00e4nsningar i Sverige efter 1921”"},"content":{"rendered":"

Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek har gl\u00e4djen att tillk\u00e4nnage beviljade projektmedel fr\u00e5n Vetenskapsr\u00e5det<\/a> f\u00f6r projektet ”Allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt? R\u00f6str\u00e4ttens begr\u00e4nsningar i Sverige efter 1921”. Projektet \u00e4r den f\u00f6rsta systematiska unders\u00f6kningen av r\u00f6str\u00e4ttens begr\u00e4nsning i Sverige, tillika en av de st\u00f6rsta projektanslagen f\u00f6r perioden. Anslagsf\u00f6rvaltare f\u00f6r projektet \u00e4r Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek.  <\/strong><\/p>\n

\u00c5r 2018 firas ett viktigt jubileum i Sverige<\/strong> \u2013 den allm\u00e4nna och lika r\u00f6str\u00e4tten fyller hundra \u00e5r. S\u00e5 heter det \u00e5tminstone i h\u00f6gtidstalen och i den g\u00e4ngse historieskrivningen: genom reformerna 1918\u221221 n\u00e5dde r\u00f6str\u00e4ttskampen sitt m\u00e5l. Men hur allm\u00e4n blev egentligen r\u00f6str\u00e4tten? En rad s\u00e5 kallade r\u00f6str\u00e4ttsstreck \u2013 diskvalificeringsgrunder fr\u00e5n r\u00f6str\u00e4tten \u2013 inf\u00f6rdes under 1900-talets f\u00f6rsta decennium och flera av dessa kvarstod efter 1921, d\u00e4ribland straffp\u00e5f\u00f6ljd, konkurs och f\u00f6rs\u00f6rjning av fattigv\u00e5rden. D\u00e4rtill har r\u00f6str\u00e4tten under hela 1900-talet p\u00e5verkats av faktorer som medborgarskap och \u00e5lder. Det har \u00e4ven funnits praktiska begr\u00e4nsningar f\u00f6r etniska minoriteter som exempelvis romer, resande och samer att r\u00f6sta.<\/p>\n

Kampen f\u00f6r en allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt <\/strong>var f\u00f6ljaktligen inte avslutad 1921. Detta faktum bildar utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r v\u00e5rt projekt, d\u00e4r vi unders\u00f6ker hur gr\u00e4nserna f\u00f6r r\u00f6str\u00e4tten f\u00f6r\u00e4ndrats och debatterats efter de demokratiska reformerna f\u00f6r hundra \u00e5r sedan. Syftet \u00e4r, f\u00f6r det f\u00f6rsta, att granska striderna om r\u00f6str\u00e4tten efter det \u201ddemokratiska genombrottet\u201d. Projektet kan d\u00e4rmed ge nya och utmanande perspektiv p\u00e5 demokratiseringen under 1900-talet. F\u00f6r det andra syftar projektet till att kasta nytt ljus \u00f6ver det moderna medborgarskapets (sociala, ekonomiska, politiska och kulturella) gr\u00e4nser, \u00f6ver den politiska inkluderingens och exkluderingens mekanismer och praktiker samt \u00f6ver demokratin som styrelesform och historisk process.<\/p>\n

Projektet \u00e4r den f\u00f6rsta systematiska unders\u00f6kningen<\/strong> av den svenska r\u00f6str\u00e4ttens begr\u00e4nsningar och utvidgningar efter 1921 och belyser d\u00e4rmed aspekter av den svenska demokratiseringsprocessen som fram tills idag har varit s\u00e5 gott som outforskade. Vi vill ge ny kunskap om hur den politiska makten har sett p\u00e5 de som utesl\u00f6ts och med tiden inkluderades i f\u00f6r h\u00e5llande till kategorier som \u201dmedborgare\u201d, \u201dfolk\u201d och \u201dnation\u201d.<\/p>\n

V\u00e5rt historiska angreppss\u00e4tt kan bidra till den internationella forskningen om demokratins utveckling som en process vars gr\u00e4nser och inneb\u00f6rder genomg\u00e5r \u00e5terkommande omf\u00f6rhandlingar. Genom v\u00e5rt historiska angreppss\u00e4tt vill vi \u00e4ven medverka i den internationella teoretiska diskussionen om demokratisering, och genom v\u00e5r unders\u00f6kning med Sverige som exempel visa hur demokratin inte \u00e4r ett tillst\u00e5nd d\u00e4r r\u00f6str\u00e4tten har sj\u00e4lvklara och eviga gr\u00e4nser, utan b\u00f6r ses som en konfliktfylld historisk process som p\u00e5g\u00e5r \u00e4n idag. Vi vill s\u00e5ledes unders\u00f6ka den allm\u00e4nna r\u00f6str\u00e4ttens begr\u00e4nsningar. Hur motiverades de? Vilka konsekvenser fick de f\u00f6r valmansk\u00e5rens sammans\u00e4ttning? Vilka politiska krafter verkade f\u00f6r att upph\u00e4va och beh\u00e5lla begr\u00e4nsningarna? Vilka politiska m\u00e5l syftade begr\u00e4nsningarna och utvidgningen till? Hur f\u00f6rh\u00f6ll sig r\u00f6str\u00e4ttsbegr\u00e4nsningar till gr\u00e4nserna f\u00f6r valbarhet?<\/p>\n

Projektet best\u00e5r av sex delstudier,<\/strong> d\u00e4r en utg\u00f6r en kvantitativ analys av samtliga r\u00f6str\u00e4ttsbegr\u00e4nsningar, medan \u00f6vriga fem koncentreras till kvalitativa studier av en eller flera r\u00f6str\u00e4ttsbegr\u00e4nsningar: \u00e5lder, nationellt medborgarskap, konkurs, fattigv\u00e5rds f\u00f6rs\u00f6rjning, skatteskulder, straffp\u00e5f\u00f6ljd, omyndighetsf\u00f6rklaring respektive administrativa r\u00f6str\u00e4ttshinder f\u00f6r nomadiserande grupper.<\/p>\n

Projektet p\u00e5g\u00e5r under fyra \u00e5r med start 2018.<\/strong> Det leds av ekonomihistoriker Fia Sundevall vid Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek. \u00d6vriga medverkande \u00e4r Annika Berg, id\u00e9historiker vid Stockholms universitet; Martin Ericsson, historiker vid Lunds universitet; Mattias Lindgren, ekonomihistoriker vid Stockholms universitet, Julia Nordblad, id\u00e9historiker vid Uppsala Universitet, samt Jonathan Josefson och Bengt Sandin, verksamma vid Tema Barn, Link\u00f6pings universitet. Finansi\u00e4r \u00e4r Vetenskapsr\u00e5det.<\/p>\n

\"Projektgrupp

Projektgrupp ”Allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt? R\u00f6str\u00e4ttens begr\u00e4nsningar i Sverige efter 1921”<\/p><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek har gl\u00e4djen att tillk\u00e4nnage beviljade projektmedel fr\u00e5n Vetenskapsr\u00e5det f\u00f6r projektet ”Allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt? R\u00f6str\u00e4ttens begr\u00e4nsningar i Sverige efter 1921”. Projektet \u00e4r den f\u00f6rsta systematiska unders\u00f6kningen av r\u00f6str\u00e4ttens […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":12539,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[848,343,25757,458],"class_list":{"0":"post-12527","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-nyheter","8":"tag-forskning","9":"tag-projekt","10":"tag-projektmedel","11":"tag-rostratt","12":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12527","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12527"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12527\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12540,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12527\/revisions\/12540"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/12539"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12527"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12527"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12527"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}