{"id":12615,"date":"2018-02-26T13:21:08","date_gmt":"2018-02-26T12:21:08","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=12615\/"},"modified":"2018-02-28T16:20:26","modified_gmt":"2018-02-28T15:20:26","slug":"sy-fabrikssystrar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/sv\/sy-fabrikssystrar\/","title":{"rendered":"Sy-fabrikssystrar! \u00d6xab\u00e4ck IF \u2013 utan er ingen morgondag"},"content":{"rendered":"

Sy-fabrikssystrar! \u00d6xab\u00e4ck IF \u2013 utan er ingen morgondag \u00e4r en utst\u00e4llning p\u00e5 Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek av \u00c5sa Norman, textilkonstn\u00e4r och Frida H\u00e5llander, konsthantverkare och doktorand inom konstn\u00e4rlig forskning. Det \u00e4r en utst\u00e4llning som utg\u00e5r fr\u00e5n ett gemensamt intresse f\u00f6r hur kamp har formulerats av och genom kvinnor i textila g\u00f6randerum, med en centrering inom textilindustrier och syfabriker. Utst\u00e4llningen som visas best\u00e5r av tre olika textila ber\u00e4ttelser som utg\u00e5r fr\u00e5n tre platser och vid tre olika tider.<\/strong><\/p>\n

\n

Utst\u00e4llningen b\u00f6rjar med Textilarbetarf\u00f6rbundets sparade dokument<\/strong> d\u00e4r det skildras ber\u00e4ttelser om hur kamp har formulerats. I agitationspamfletten Textilarbetare! = Ut till frihet! Fram f\u00f6r frihet<\/em>, 1910 kan l\u00e4sas:<\/p>\n

\u201dTillvarataga vi ej sj\u00e4lva v\u00e5ra intressen, och se vi ej sj\u00e4lva till dem tillgodosedda, \u00e4r och f\u00f6rblir vi arbetarklassens bottensats\u201d.[1]<\/p><\/blockquote>\n

Bland arkivmaterialen \u00e5terfinns \u00e4ven tv\u00e5 agitationsvisor\/dikter som skildrar facklig kamp, ”Vi v\u00e4va, vi v\u00e4va och Vi spinna, vi spinna” i b\u00f6rjan av 1900-talet. I arkivet ber\u00e4ttas det om sv\u00e5righeterna f\u00f6r textilarbetarna att organisera sig. Textilarbetarf\u00f6rbundet skriver 1923:<\/p>\n

\u201ddet g\u00e4ller att v\u00e4cka en stor arbetark\u00e5r, vilket i h\u00f6gre grad \u00e4n n\u00e5gon annan varit hemfallen \u00e5t sl\u00f6 resignation och kraftl\u00f6shet. K\u00e5rens sammans\u00e4ttning, till st\u00f6rre delen kvinnor, l\u00e5nga arbetstider och l\u00e5ga l\u00f6ner\u201d.[2]<\/p><\/blockquote>\n

I boken Svenska textilarbetaref\u00f6rbundet 1949-1971, fr\u00e5n 1991 beskrivs hur textilarbetarna i Sverige alltid i alla tider har varit ett slags:<\/p>\n

\u201dprolet\u00e4rernas proletariat; fattigare och sjukare \u00e4n alla andra.\u201d[3]<\/p><\/blockquote>\n

 <\/p>\n

Ett av de centrala verken i utst\u00e4llningen<\/strong> som H\u00e5llander och Norman vill f\u00f6rbinda med organiseringen av textilarbetare tar sin utg\u00e5ngspunkt hos kvinnor som arbetade i en syfabrik i Sjuh\u00e4radsbygden under 1960 och 1970-talet. Det ber\u00e4ttas om hur dessa kvinnor organiserar sig genom att starta ett arbetsplatsfotbollslag \u00d6xab\u00e4ck IF. Laget bildades 1966 i byn \u00d6xab\u00e4ck i Sjuh\u00e4radsbygden utanf\u00f6r Bor\u00e5s. 1968 blev det \u00e5r som den f\u00f6rsta officiella serien i damfotboll startades, tack vare, genom \u00d6xab\u00e4cks IFs entr\u00e4gna arbete och p\u00e5tryckningar p\u00e5 Svenska fotbollsf\u00f6rbundet. Kvinnorna i laget tr\u00e4ffades i \u00d6xab\u00e4ck syfabrik. P\u00e5 fabriken sydde de sina egna shorts att spela i och tog skjortorna till matcherna p\u00e5 avbetalning. Genom fabriken kunde \u00e4ven laget rekrytera nya spelare fr\u00e5n sydv\u00e4stra Sverige. Verket \u00d6xab\u00e4ck IF \u2013 utan er ingen morgondag ber\u00f6r damlaget \u00d6xab\u00e4ck IFs inverkan p\u00e5 den svenska damfotbollen, samtidigt som verket \u00e5teraktiverar en text On banners and banner making (1909) av den brittiska suffragetten och konsthantverkaren Mary Lowndes (1856\u20131929).<\/p>\n

I utst\u00e4llningen visas \u00e4ven tv\u00e5 andra verk<\/strong> som g\u00f6r nedslag p\u00e5 platser som ber\u00f6r \u00e4mnet:<\/p>\n

H\u00e5llander visar ett par jeans som hon har sytt sj\u00e4lv. Jeansen utg\u00e5r fr\u00e5n hennes relation av att v\u00e4xa upp i en textilbygd, i Sjuh\u00e4radsbygden. En trakt som sedan l\u00e5ngliga tider varit en hemvist f\u00f6r textilindustri. Det \u00e4r en ett verk som ber\u00f6r hemindustrin fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1900-talet till syfabrikerna under ca. 1930\u20131980: genom hennes egna erfarenheter och sl\u00e4ktrelationers ber\u00e4ttelser samt utifr\u00e5n det nedtecknade, i arkiv. Samtidigt finns det i denna ber\u00e4ttelse en \u201dbruten linje\u201d, en historia om en produktionell omstrukturering. Hur tekokrisen i Sverige drabbade textil- och konfektionsbranscherna. Krisen, som b\u00f6rjade p\u00e5 1950-talet, fortsatte till att en stor del av textilproduktionen hade avvecklats kring 1980. Verket unders\u00f6ker hur kunskapen om att kunna sy ett par jeans inte finns hos H\u00e5llander; vilket \u00e4r en ber\u00e4ttelse om en bruten linje.<\/p>\n

Den tredje platsen som bes\u00f6ks i utst\u00e4llningen<\/strong> \u00e4r Manchesters sidenindustri under f\u00f6rsta delen av 1900-talet. I verket Bombyx Mori, well fitted for women? av Norman unders\u00f6ks hur motst\u00e5ndet mot l\u00f6nes\u00e4nkningar med mera formulerades och organiserades av de m\u00e5nga kvinnor som arbetade med siden. Fr\u00e5gan st\u00e4lls \u00e4ven hur arbetet med ett exklusivt material p\u00e5verkade bilden av de kvinnor som arbetade med siden, i relation till exempelvis de kvinnor som arbetade med bomullsindustrin i samma omr\u00e5de. De kvinnliga sidenarbetarna tillverkade m\u00e5nga olika textila accessoarer: strumpor, knappar, band och fransar. Accessoarer som omger, ramar in, lyfter fram och synligg\u00f6r; det som verkar i periferin och det som l\u00e4tt kan tillverkas i hemmet. Perifera aktiviteter blir hotfulla n\u00e4r de n\u00e4rmar sig centrum. Verket best\u00e5r av en banderoll i siden med p\u00e4rlbroderi, samt en ess\u00e4.<\/p>\n

H\u00e5llander och Norman blir undrande kring hur det textila materialet och det textila g\u00f6randet \u00e4r en intersektion i f\u00f6rst\u00e5elsen av underordning. Det textila g\u00f6randet \u00e4r en hantverksskicklighet \u201dett kunnande\u201d som m\u00e5nga kvinnor \u00e4r verksamma inom. Ordningen mellan k\u00f6nen, \u00e4r n\u00e4rvarande i alla dimensioner av g\u00f6rande. Dessa resonemang har f\u00f6r H\u00e5llander och Norman lett till fr\u00e5gor vad det inneb\u00e4r att vara en syster och att bedriva kamp? Kan det vara ett systerligt och kamratligt st\u00f6djande i att formulera en strid, en kamp f\u00f6r textilindustrins h\u00e4nder?<\/p>\n

(Sy)fabrikssyster \u00e4r ett av H\u00e5llander och Norman l\u00e5nat och omgjort begrepp.<\/strong> [4] Fabrikssystrar var en yrkeskategori inom kvinnodominerade industrier omkring \u00e5r 1900. Fabrikssystrarna, var en person anst\u00e4lld av fabriken som hj\u00e4lpte de anst\u00e4llda kvinnorna med pensionskassor och sjukkassor, barnkrubbor med mera. Samtidigt \u00e4r det ett komplicerat begrepp. Fabrikssystern fick mycket makt f\u00f6r de anst\u00e4llda kvinnorna, en mellanchef som styrde och st\u00e4llde. F\u00f6r H\u00e5llander och Norman lyfts begreppet fr\u00e5n denna anknytning i historien, f\u00f6r att ist\u00e4llet fungera som ett personligt eller politiskt f\u00f6rh\u00e5llande mellan kvinnor. Ett systerligt och kamratligt st\u00f6djande i att formulera en strid, en kamp. Men de fr\u00e5gar sig samtidigt, vad inneb\u00e4r det att vara en syster? Vems kamp \u00e4r det rimligt att f\u00f6ra fr\u00e5n en privilegierad position? Att p\u00e5st\u00e5 att ett systerskap kan finnas med textilindustriarbetarna i l\u00e4nder d\u00e4r den stora produktionen sker idag \u00e4r, blir en komplicerad handling. <\/p>\n

\n

Frida H\u00e5llander,<\/strong> konsthantverkare och doktorand vid Konstfack och HDK, G\u00f6teborgs universitet, konstn\u00e4rliga fakulteten. www.fridahallander.se<\/a><\/p>\n

\u00c5sa Norman<\/strong>, textilkonstn\u00e4r och medlem i det feministiska konsthantverkskollektivet Den nya kvinnogruppen, DNK. www.asanorman.com<\/a><\/p>\n

Ingela Johansson<\/strong>, konstn\u00e4r.  Projektet Strejkkonsten (2010-) handlar om solidaritetsr\u00f6relsen bland kulturarbetare under den stora gruvstrejken i slutet p\u00e5 60-talet. \u00c5r 2013 gav hon ut boken Strejkkonsten, r\u00f6ster om politiskt och kulturellt arbete 1969-70, p\u00e5 Gl\u00e4nta F\u00f6rlag. Hon startade projektet Massa i r\u00f6relse (2014-2017) \u2013 och tillsammans med kollegorna (Eva Arnqvist, Malin Pettersson \u00d6berg, Caroline M\u00e5rtensson, Johanna Gustavsson F\u00fcrst, \u00c5sa Jungnelius) formulerades ett projekt som utgick fr\u00e5n Glasriket som ett exempel p\u00e5 en plats f\u00f6r transformation av samh\u00e4llet. Hon har \u00e4ven haft Iaspis vistelsestipendium i London (2010), st\u00e4llt ut p\u00e5 Alternativa, Gdansk, Kunsthaus Dresden (2015), Tensta Konsthall (2013), Bildmuseet (2012), Periferic Biennale 8, Iasi (2008).<\/p>\n

Sara Kaaman<\/strong>, grafisk formgivare, har formgivit bilden som ligger till grund f\u00f6r utst\u00e4llningen.<\/p>\n

\n

[1] Textilarbetare! = Ut till frihet! Fram f\u00f6r frihet<\/em>, Norrk\u00f6ping, Tryckerif\u00f6rening Norrk\u00f6ping, 1910. 1904\u20131924. Arkiv: Sv. Textilarbetarf\u00f6rbundet box: 2769\/1\/169.<\/p>\n

[2] Svenska textilarbetaref\u00f6rbundet agitationsarbete 1914.<\/p>\n

[3] Majgull Axelsson Svenska textilarbetaref\u00f6rbundet 1949-1971<\/em>, 1991, s. 12.<\/p>\n

[4] Vi l\u00e5nar begreppet fabrikssystrar fr\u00e5n Gerda Meyerson, Arbeterskornas v\u00e4rld. Studier och erfarenhet,<\/em> 1917.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sy-fabrikssystrar! \u00d6xab\u00e4ck IF \u2013 utan er ingen morgondag \u00e4r en utst\u00e4llning p\u00e5 Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek av \u00c5sa Norman, textilkonstn\u00e4r och Frida H\u00e5llander, konsthantverkare och doktorand inom konstn\u00e4rlig forskning. Det \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":12622,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[192,880],"class_list":{"0":"post-12615","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-nyheter","8":"tag-konst","9":"tag-utstallning","10":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12615","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12615"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12615\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12616,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12615\/revisions\/12616"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/12622"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12615"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12615"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12615"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}