{"id":18928,"date":"2022-09-20T13:45:02","date_gmt":"2022-09-20T11:45:02","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=18928"},"modified":"2022-09-20T13:45:05","modified_gmt":"2022-09-20T11:45:05","slug":"hedenvind-eriksson-pionjar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/sv\/hedenvind-eriksson-pionjar\/","title":{"rendered":"Hedenvind-Eriksson &#8211; pionj\u00e4r bland arbetarf\u00f6rfattarna"},"content":{"rendered":"\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Gustav Hedenvind-Eriksson, <em>Med rallark\u00e4rra mot dikten: dr\u00f6mmar och dagsverken<\/em>, Folket i Bild (1944; ny utg 1950), 236 s.<\/h4>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"alignright size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"200\" height=\"423\" src=\"https:\/\/arbark.se\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/868_009087.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-18929\" srcset=\"https:\/\/arbark.se\/wp-content\/dokument\/2022\/09\/868_009087.jpg 200w, https:\/\/arbark.se\/wp-content\/dokument\/2022\/09\/868_009087-142x300.jpg 142w\" sizes=\"auto, (max-width: 200px) 100vw, 200px\" \/><figcaption>Gustav Hedenvind-Eriksson, <br>Morgontidningens arkiv, Fotograf ej angiven, ARAB.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p>Gustav Hedenvind-Erikssons sj\u00e4lvbiografi <em>Med rallark\u00e4rra mot dikten<\/em> skrevs ursprungligen 1944 som hj\u00e4lp \u00e5t litteraturdocenten, sedermera professorn \u00d6rjan Lindberger som p\u00e5 uppdrag av KFs f\u00f6rlag skulle skriva om hans f\u00f6rfattarskap. <\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6rfattaren l\u00e4t senare motvilligt \u00f6vertala sig att publicera boken, som kom i ny utg\u00e5va 1950. Trots sin uttalade motvilja mot att tala om sig sj\u00e4lv ber\u00e4ttar Hedenvind h\u00e4r \u00e5tskilligt om sin barndom och ungdom. Hans far var n\u00e5got av en hustyrann, tvang sina s\u00f6ner till orimliga arbetspass och f\u00f6rbj\u00f6d dem att l\u00e5na b\u00f6cker ur hans rikhaltiga bibliotek. Den unge Gustav gjorde givetvis detta \u00e4nd\u00e5 och skaffade sig d\u00e4rigenom tidigt en omfattande bildning. <\/p>\n\n\n\n<p>Den blida men hunsade modern, som med tiden f\u00f6dde tio barn, var fanatiskt religi\u00f6s och f\u00f6rmanade st\u00e4ndigt Gustav med hj\u00e4lp av bibel- och psalmverser. Hedenvind l\u00e4ste under uppv\u00e4xten mest Bibeln och isl\u00e4ndska sagor, vilket fick ett avg\u00f6rande inflytande p\u00e5 hans litter\u00e4ra stil.<br>Fadern undf\u00e4gnar honom oupph\u00f6rligt med h\u00e5rda \u00f6rfilar, och n\u00e4r Gustav en dag i femton\u00e5rs\u00e5ldern f\u00e5r nog sl\u00e5r han tillbaka och l\u00e4mnar f\u00f6r\u00e4ldrahemmet f\u00f6r att aldrig \u00e5terv\u00e4nda. D\u00e4rmed b\u00f6rjar den kringflackande tillvaro med tillf\u00e4lliga grovarbeten \u00f6ver en stor del av Norden vilken han m\u00e5lande skildrat i flera av sina romaner utan att uttryckligen skriva om sig sj\u00e4lv.<\/p>\n\n\n\n<p>Hedenvind-Eriksson beskriver knappt knoget alls, i st\u00e4llet vilar tyngdpunkten liksom i romanerna p\u00e5 umg\u00e4nget med f\u00e4rgstarka personligheter och underh\u00e5llande episoder. Egentligen s\u00e5g sig Hedenvind tidigt som f\u00f6rfattare och koncentrerar sig f\u00f6ljaktligen snart p\u00e5 b\u00f6ckerna och deras mottagande. De kommersiella framg\u00e5ngarna uteblev n\u00e4stan helt, varf\u00f6r han l\u00e5ngt upp i \u00e5ren m\u00e5ste forts\u00e4tta l\u00f6nearbeta och \u00e4ven g\u00f6ra l\u00e5nga uppeh\u00e5ll i skrivandet. <\/p>\n\n\n\n<p>Hedenvind-Erikssons kanske mest k\u00e4nda verk, den s\u00e5 kallade rallartrilogin fr\u00e5n 1926 \u2013 1930, var planerad att inneh\u00e5lla fler delar, men avbryts p\u00e5 grund av d\u00e5liga f\u00f6rs\u00e4ljningssiffror. Slutligen s\u00f6ker f\u00f6rfattaren sammanfatta sin trots allt ganska ljusa livssyn, till stor del nog betingad av hans f\u00f6rm\u00e5ga att betrakta sig sj\u00e4lv med distans och hans medm\u00e4nskliga intresse.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Gustav Hedenvind-Eriksson, <em>Det bevingade hjulet<\/em>, Bonnier (1928), 306 s<\/h4>\n\n\n\n<p>Gustav Hedenvind-Erikssons roman <em>Det bevingade hjulet<\/em> publicerades 1928. Det \u00e4r andra delen i f\u00f6rfattarens s\u00e5 kallade rallartrilogi; Hedenvind-Erikssons stora kr\u00f6nika om \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n bondesamh\u00e4lle till industrisamh\u00e4lle decennierna kring f\u00f6rra sekelskiftet. <\/p>\n\n\n\n<p>Ordet \u201drallare\u201d ska h\u00e4r fattas vidare \u00e4n sin vanliga betydelse av &#8221;ambulerande j\u00e4rnv\u00e4gsarbetare&#8221;. F\u00f6rfattarens hj\u00e4ltar \u00e4r snarare det rotl\u00f6sa proletariat av kringflackande anl\u00e4ggningsarbetare, som genom industrialiseringen kan \u00e5tervinna n\u00e5got av den inkomst och sj\u00e4lvst\u00e4ndighet de f\u00f6rlorat genom bondesamh\u00e4llets uppl\u00f6sning.<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"aligncenter\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"400\" height=\"543\" src=\"https:\/\/arbark.se\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/868_009091.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-18933\" srcset=\"https:\/\/arbark.se\/wp-content\/dokument\/2022\/09\/868_009091.jpg 400w, https:\/\/arbark.se\/wp-content\/dokument\/2022\/09\/868_009091-221x300.jpg 221w\" sizes=\"auto, (max-width: 400px) 100vw, 400px\" \/><figcaption>Gustav Hedenvind-Eriksson, Morgontidningens arkiv. Fotograf ej k\u00e4nd, ARAB<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p>Romanen inleds vid ett v\u00e4gbygge i Norrland och presenterar bland m\u00e5nga andra n\u00e5gra av dess viktigare personer: den sorgl\u00f6se unge Hans Hansson-Travlare, Anna Hane (kallad V\u00e4rdinnan vid brof\u00e4stet) den st\u00e4ndigt brevskrivande torparsonen G\u00f6ran Viklund, barberaren Pontus Vikstr\u00f6m med flera. Romanens handling f\u00f6rflyttar sig sedan mellan olika byggnads- och gruvbrytningsprojekt och utspelas omv\u00e4xlande i Sverige, Norge, Danmark, Ryssland och Lettland. P\u00e5 varje ny uppeh\u00e5llsort l\u00e4r vi k\u00e4nna nya personer, av vilka n\u00e5gra \u00e5terkommer senare i handlingen. Sammanh\u00e5llande element \u00e4r framf\u00f6r allt de tv\u00e5 v\u00e4nnerna Hans och Pontus och deras skiftande \u00f6den. \u00c4ven karakt\u00e4ren G\u00f6ran som genom sin korrespondens uppr\u00e4tth\u00e5ller f\u00f6rbindelserna i den allt vidare kamratkretsen, medan l\u00e4saren snart f\u00f6rlorar \u00f6verblicken \u00f6ver romanens v\u00e4ldiga persongalleri.<\/p>\n\n\n\n<p>Hedenvind-Eriksson \u00e4r en underh\u00e5llande historieber\u00e4ttare och uppeh\u00e5ller sig mer vid privata \u00e4ventyr och personliga relationer \u00e4n vid sj\u00e4lva arbetet. Flera av hans romanfigurer \u00e4r p\u00e5fallande pratglada och har ett rikt och n\u00e4rmast litter\u00e4rt spr\u00e5k. I deras farliga arbete ligger dock alltid tragedin p\u00e5 lur, och under romanens g\u00e5ng hinner flera av personerna omkomma eller invalidiseras. Slutligen samlas n\u00e5gra av huvudpersonerna \u00e5terigen vid Brof\u00e4stet. De har nu ledsnat p\u00e5 sin nomadiserande tillvaro och beslutat sig f\u00f6r att arrendera ett torp. H\u00e4r f\u00f6reb\u00e5dar f\u00f6rfattaren handlingen i sin kommande roman, <em>P\u00e5 frik\u00f6pt jord<\/em>.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Gustav Hedenvind-Eriksson, <em>P\u00e5 frik\u00f6pt jord<\/em>, Bonnier (1930), 268 s.<\/h4>\n\n\n\n<p>Gustav Hedenvind-Eriksson \u00e4r en av de svenska f\u00f6rfattare som mest konsekvent uppeh\u00e5llit sig vid \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n bondesamh\u00e4lle till industrisamh\u00e4lle decennierna kring f\u00f6rra sekelskiftet. <\/p>\n\n\n\n<p>I hans roman <em>P\u00e5 frik\u00f6pt jord<\/em> fr\u00e5n 1930 har cirkeln slutits och de forna bonds\u00f6nerna vi m\u00f6tt som kringflackande anl\u00e4ggningsarbetare i <em>Det bevingade hjulet <\/em>fr\u00e5n 1928 \u00e5terigen blivit jordbrukare, nu p\u00e5 ett egenstyrt kollektivjordbruk. H\u00e4rmed fullbordas f\u00f6rfattarens s\u00e5 kallade rallartrilogi, som inletts 1926 med <em>De f\u00f6rskingrades arv<\/em>.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e5gra av huvudpersonerna samlas efter ett antal \u00e5r \u00e5terigen vid vaktstugan p\u00e5 Brof\u00e4stet: Hans Hansson, Anna Hane och hennes dotter Ellen, G\u00f6ran Viklund, John Jonson med flera. Barberaren Pontus Vikstr\u00f6m ansluter fr\u00e5n Norge sedan hans hustru och sp\u00e4dbarn avlidit. S\u00e4llskapet arrenderar torpet \u00d6jetj\u00e4rn, som de s\u00e5 sm\u00e5ningom frik\u00f6per, och \u00e5terinviger dess g\u00e4stgivarg\u00e5rd. Vi l\u00e4r k\u00e4nna m\u00e5nga personer i trakten, av vilka n\u00e5gra flyttar till \u00d6jetj\u00e4rn som anst\u00e4llda eller hustrur, s\u00e5som smeden fader Lars och hans dotter Teckla och son Ola. <\/p>\n\n\n\n<p>Det kvinnliga inslaget i persongalleriet \u00f6kar betydligt j\u00e4mf\u00f6rt med de tv\u00e5 tidigare delarna i trilogin. En ny bekantskap \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6rfattarens alter ego Vallmark, som \u00e5tminstone tillf\u00e4lligt ger upp sin misslyckade litter\u00e4ra karri\u00e4r och \u00f6verg\u00e5r till jordbruksarbete.<\/p>\n\n\n\n<p>Nybyggarna arbetar med stor entusiasm p\u00e5 sitt projekt, men m\u00f6ts av betydande sv\u00e5righeter, framf\u00f6r allt ekonomiska. Olyckor och skador l\u00e4gger hinder i v\u00e4gen, liksom personliga mots\u00e4ttningar och ohederlighet hos vissa bifigurer. Efter drygt ett \u00e5r har dock l\u00e4get ljusnat och viss v\u00e4lst\u00e5nd uppn\u00e5tts. Gamle John Jonson, som varit med sedan trilogins b\u00f6rjan och h\u00e4r framst\u00e5r som genomg\u00e5ende huvudperson, \u00e4r den som glatt sig mest \u00e5t \u00e5terv\u00e4ndandet till jordbruket. Han avlider till sist, efter g\u00e5rdens f\u00f6rsta sk\u00f6rd.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Gustav Hedenvind-Eriksson, Med rallark\u00e4rra mot dikten: dr\u00f6mmar och dagsverken, Folket i Bild (1944; ny utg 1950), 236 s. Gustav Hedenvind-Erikssons sj\u00e4lvbiografi Med rallark\u00e4rra mot dikten skrevs ursprungligen 1944 som hj\u00e4lp [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":18933,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[3187,62638,101650,3048],"class_list":{"0":"post-18928","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-nyheter","8":"tag-arbetarlitteratur-sv","9":"tag-gustav-hedenvind-eriksson","10":"tag-norrland","11":"tag-rallare-sv","12":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18928","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18928"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18928\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18940,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18928\/revisions\/18940"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/18933"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18928"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18928"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18928"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}