{"id":264,"date":"2009-05-26T10:00:59","date_gmt":"2009-05-26T08:00:59","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=264"},"modified":"2017-03-14T15:08:12","modified_gmt":"2017-03-14T14:08:12","slug":"tva-amerikanska-rattsfall-som-engagerade-arbetarrorelsen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/sv\/tva-amerikanska-rattsfall-som-engagerade-arbetarrorelsen\/","title":{"rendered":"Tv\u00e5 amerikanska r\u00e4ttsfall som engagerade arbetarr\u00f6relsen"},"content":{"rendered":"

Av: Mattias Djupdahl (praktikant v\u00e5ren 2009)<\/strong><\/p>\n

ngg_shortcode_0_placeholder
\n<\/strong><\/p>\n

Skomakaren Nicola Sacco och fiskhandlaren Bartolomeo Vanzetti <\/strong>var tv\u00e5 av de m\u00e5nga italienare som emigrerade till USA i b\u00f6rjan av 1900-talet. I maj 1920 i Brockton, Massachussetts arresterades de b\u00e5da anklagade f\u00f6r ett r\u00e5nmord. Mycket snart visade det sig att n\u00e5gra egentliga bevis mot Sacco och Vanzetti inte fanns, r\u00e4tteg\u00e5ngen handlade snarare om de b\u00e5da m\u00e4nnens politiska \u00e5sikter d\u00e5 de var uttalade anarkister. Under en sju \u00e5r l\u00e5ng r\u00e4ttsprocess engagerade sig tusentals m\u00e4nniskor i USA, Sydamerika och Europa f\u00f6r att Sacco och Vanzetti skulle frias av domstolen. (Sacco & Vanzetti<\/a> \/ John Davis, red.)<\/p>\n

Hos Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek (ARAB) f\u00f6rvaras arkivet efter Sacco-Vanzetti F\u00f6rsvarskommitt\u00e9n. Enligt kommitt\u00e9ns redog\u00f6relse f\u00f6r sin verksamhet bildades de den 23 april 1927 av representanter f\u00f6r Sveriges Arbetares Centralorganisation, Sveriges Kommunistiska Parti, Sveriges Ungsocialistiska F\u00f6rbund och Sveriges Kommunistiska Ungdomsf\u00f6rbund. Av kommitt\u00e9ns ber\u00e4ttelse och r\u00e4kenskaper framg\u00e5r att man skickade advokaten Georg Branting till USA f\u00f6r att bl.a. unders\u00f6ka fallet och l\u00e4mna rapporter tillbaks till Sverige. Hos ARAB f\u00f6rvaras \u00e4ven ett relativt stort material, \u00f6ver 300 volymer, fr\u00e5n denne k\u00e4nde advokat och tillika socialdemokratiske riksdagsman.<\/p>\n

I kommitt\u00e9ns manifest skrev man att ”m\u00e4n som Romain Rolland, Einstein, Kreisler, Anatole France, Barbusse, Paul L\u00f6be, f\u00f6r att endast n\u00e4mna n\u00e5gra namn, tr\u00e4tt upp till f\u00f6rsvar f\u00f6r Sacco och Vanzetti.” (Sacco och Vanzetti F\u00f6rsvarskommitt\u00e9n vol. 1, Sacco-Vanzetti r\u00f6relsen i Sverige redog\u00f6relse f\u00f6r svenska Sacco-Vanzetti f\u00f6rsvarskommitt\u00e9ns verksamhet<\/em>).<\/p>\n

Den 8 augusti 1927 lyckades kommitt\u00e9n<\/strong> anordna en j\u00e4ttelik st\u00f6ddemonstration f\u00f6r Sacco och Vanzetti i Stockholm.<\/p>\n

Minst 50,000 m\u00e4nniskor voro samlade. Talen h\u00f6llos fr\u00e5n en balkong i v\u00e5ningen ovanf\u00f6r Folkteatern p\u00e5 \u00d6stermalmstorg. H\u00f6gtalare voro uppmonterade. P\u00e5 Karlaplan ordnades ett extra m\u00f6te. Pressen av alla f\u00e4rger sysslade utf\u00f6rligt i helsidesartiklar med denna imponerande opinionsyttring.<\/p>\n

(Ur: Sacco och Vanzetti F\u00f6rsvarskommitt\u00e9n vol. 1, Sacco-Vanzetti r\u00f6relsen i Sverige redog\u00f6relse f\u00f6r…<\/em>)<\/p><\/blockquote>\n

Dagens Nyheter skrev ”J\u00e4ttem\u00f6ten mot d\u00f6dsdomarna 50,000 deltagare i de sju m\u00f6tena runt hela Stockholm”. I kommitt\u00e9ns pressklippsamling finns m\u00e5nga tidningsbilder som bl.a. visar ett proppfullt \u00d6stermalmstorg (Sacco och Vanzetti F\u00f6rsvarskommitt\u00e9n vol. 3, Klippbok, s. 138-ff.<\/em>)<\/p>\n

Kommitt\u00e9n propagerade ocks\u00e5 f\u00f6r en generalstrejk vilken inte blev av. M\u00e5nga strejkade \u00e4nd\u00e5 till st\u00f6d f\u00f6r Sacco och Vanzetti.<\/p>\n

Vid General Motors stora nybyggnad vid Hammarbyleden i Stockholm gingo
\nsamtliga arbetare den 11 augusti ut i en 3 dagars strejk. […] Den 22 augusti proklamerades 24 timmars proteststrejk av grovarbetare, \u00e5kare, snickare, murare, elektriker, r\u00f6rarbetare, timmerm\u00e4n, anl\u00e4ggningsarbetare (\u00c5rstabrobyggnaden 300 man) i Stockholm.<\/p>\n

(Ur: Sacco och Vanzetti F\u00f6rsvarskommitt\u00e9n vol 1. Sacco-Vanzetti r\u00f6relsen i Sverige redog\u00f6relse f\u00f6r…<\/em>)<\/p><\/blockquote>\n

I arkivet efter kommitt\u00e9n finns ett flertal cirkul\u00e4r bevarade med upprop och maningar till protester. Fyra av kommitt\u00e9ns fem arkivvolymer inneh\u00e5ller pressklippsb\u00f6cker. N\u00e5gon tycks ha lagt ner en hel del arbete p\u00e5 dessa och samlat in, inte bara svensk samtida press, utan \u00e4ven utl\u00e4ndska tidningars artiklar r\u00f6rande Sacco och Vanzetti-m\u00e5let. H\u00e4r finns bl.a. franska, amerikanska och norska tidningsklipp. I dessa notiser framg\u00e5r bl.a. att protestr\u00f6relsen var internationell och att st\u00f6ddemonstrationer som kr\u00e4vde de b\u00e5da m\u00e4nnens frisl\u00e4ppande anordnades i ett flertal l\u00e4nder. Det finns \u00e4ven en hel del klipp fr\u00e5n h\u00f6gerpressen som bl.a. verkar m\u00e5ttligt f\u00f6rtjusta i kommitt\u00e9ns arbete.<\/p>\n

H\u00e4r kan man allts\u00e5 f\u00e5 ytterligare och andra uppgifter g\u00e4llande Sacco-Vanzetti-fallet ifr\u00e5n samtida k\u00e4llor. Trots Sacco-Vanzetti F\u00f6rsvarskommitt\u00e9ns arbete och den internationella uppm\u00e4rksamhet fallet fick lyckades man inte r\u00e4dda de b\u00e5da m\u00e4nnen undan d\u00f6den. De avr\u00e4ttades i elektriska stolen den 23 augusti 1927.<\/p>\n

”Mitt brott \u00e4r inte att jag \u00e4r svart utan att jag \u00e4r r\u00f6d”<\/h3>\n

43 \u00e5r senare blev det dock dags att \u00e5terigen mobilisera en internationell solidaritetsr\u00f6relse f\u00f6r vad man ans\u00e5g vara ett nytt justitiemord under uppsegling i USA.<\/p>\n

Denna g\u00e5ng kom den svenska delen av den internationella protestr\u00f6relsen att heta Arbetsgruppen f\u00f6r Angela Davis. Angela Davis \u00e4r idag 2009 professor, politisk aktivist, f\u00f6rfattare och popul\u00e4r f\u00f6rel\u00e4sare men 1970 riskerade hon att d\u00f6mas till d\u00f6dstraff i Kalifornien.<\/p>\n

I slutet av 1960-talet var Davis engagerad i flera politiska organisationer, bl.a. medborgarr\u00e4ttsr\u00f6relsen och det Amerikanska Kommunistpartiet. Hon engagerade sig ocks\u00e5 f\u00f6r de s.k. Soledadbr\u00f6derna, tre svarta f\u00e5ngar vid Soledad-f\u00e4ngelset som stod anklagade f\u00f6r att ha m\u00f6rdat en vakt. Mycket tydde p\u00e5 att de utpekade f\u00e5ngarna hade satts dit f\u00f6r mordet.<\/p>\n

Den 7 augusti 1970 skedde ett misslyckat fritagningsf\u00f6rs\u00f6k vid en r\u00e4ttssal i Kalifornien. De som utf\u00f6rde d\u00e5det kr\u00e4vde bl.a. att Soledadbr\u00f6derna skulle friges. Det hela utvecklades till ett gisslandrama d\u00e4r fyra personer mister livet, d\u00e4ribland domaren. Polisen h\u00e4vdade efter\u00e5t att vapnen som anv\u00e4ndes i fritagningsf\u00f6rs\u00f6ket var registrerade p\u00e5 Angela Davis. Davis f\u00f6rs\u00f6kte d\u00e5 att g\u00e5 under jorden eftersom hon och m\u00e5nga andra misst\u00e4nkte att hon inte skulle ha f\u00e5tt en r\u00e4ttvis r\u00e4tteg\u00e5ng. Hon blev den tredje kvinnan i v\u00e4rlden att s\u00e4ttas upp p\u00e5 FBI:s tio mest efters\u00f6kta f\u00f6rbrytare. Hon greps dock den 13 oktober 1970 i New York och den efterf\u00f6ljande r\u00e4tteg\u00e5ngen blev en av USA:s mest uppm\u00e4rksammade. M\u00e4ngder av personer och f\u00f6reningar \u00f6ver hela v\u00e4rlden engagerade sig i kampen f\u00f6r att f\u00e5 Angela Davis fri.<\/p>\n

Arbetsgruppen f\u00f6r Angela Davis menade att f\u00e4ngslandet av Davis var politisk (Arbetsgruppen f\u00f6r Angela Davis vol. 1, Uttalande 3\/2 1971<\/em>). R\u00e4ttg\u00e5ngen var ett justitiemord och j\u00e4mf\u00f6rdes med hur den svensk\u00e4ttade agitatorn och musikern Joe Hill, Sacco, Vanzetti och makarna Rosenberg hade behandlats av USA:s r\u00e4ttsv\u00e4sende (Arbetsgruppen f\u00f6r Angela Davis vol. 1, ”Med Angela Davis mot USA-fascismen”<\/em>).<\/p>\n

Ordf\u00f6rande f\u00f6r gruppen var Kjell E Johansson och bland medlemmarna kan n\u00e4mnas f\u00f6rfattaren Peter Weiss, konstn\u00e4rerna Torsten Bergmark och Helga Henschen. De tv\u00e5 sistn\u00e4mnda f\u00f6rs\u00e5g bl a gruppen med motiv till affischer och kort som gruppen tryckte. M\u00e4ngder med brev finns bevarade som oftast handlar om att man fr\u00e5n olika organisationer \u00f6nskade best\u00e4lla information, affischer och dylikt samt visa sin solidaritet med Davis. M\u00e5nga engagerade sig i Davis fall, b\u00e5de unga och gamla.<\/p>\n

Jag undrar hur man blir medlem i arbetsgruppen f\u00f6r Angel Davis? Vad kostar det att bli med? \u00c4r man f\u00f6r ung att bli medlem om man tyv\u00e4rr bara \u00e4r tretton \u00e5r? Skriv svar sn\u00e4lla ni.
\n
\n<\/em><\/p>\n

Vi m\u00e5ste f\u00e5 ANGELA DAVIS fri fr\u00e5n B\u00f6dlarna i U.S.A. Jag \u00e4r 78 \u00e5r gammal och sjuk f\u00f6r tillf\u00e4llet och har gjort det b\u00e4sta jag kan.<\/p>\n

(B\u00e5da citaten ur: Arbetsgruppen f\u00f6r Angela Davis vol. 1, inkomna handlingar.)<\/em><\/p><\/blockquote>\n

I volymen finns \u00e4ven en klippsamling med notiser och artiklar fr\u00e5n diverse tidningar ang\u00e5ende r\u00e4tteg\u00e5ngen. I Expressen menade man att r\u00e4tteg\u00e5ngen givit upphov till ett propagandakrig mellan USA och Sovjetunionen d\u00e5 k\u00e4nda sovjetiska vetenskapsm\u00e4n gav sitt st\u00f6d till Davis. En av Aftonbladets rubriker l\u00f6d: ”Hela familjen k\u00e4mpar f\u00f6r kommunistflickan som hotas av d\u00f6dstraff” (Arbetsgruppen f\u00f6r Angela Davis vol. 1, klippsamling<\/em>).<\/p>\n

Arbetsgruppen f\u00f6r Angela Davis gav tillsammans med Ordfront 1972 ut boken Om dom kommer i gryningen… som bl.a. inneh\u00e5ller texter av Davis. Kanske \u00e4r boken det sista som framst\u00e4lldes av gruppen f\u00f6r den fj\u00e4rde juni 1972 f\u00f6rklarades Angela Davis icke skyldig till alla anklagelser som riktades mot henne. En kort tid d\u00e4refter talade Davis inf\u00f6r 18 000 m\u00e4nniskor som samlats i Madison Square Garden i New York om vikten av att forts\u00e4tta kampen f\u00f6r alla politiska f\u00e5ngar (Bettina Aptheker, ”PS” i Om de kommer i gryningen… <\/a>(Ordfront 1972)).<\/p>\n

<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Mattias Djupdahl (praktikant v\u00e5ren 2009) Skomakaren Nicola Sacco och fiskhandlaren Bartolomeo Vanzetti var tv\u00e5 av de m\u00e5nga italienare som emigrerade till USA i b\u00f6rjan av 1900-talet. I maj 1920 […]<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[3088,3090,3092,3094,3096],"class_list":{"0":"post-264","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-ur-vara-samlingar","7":"tag-angela-davis-sv","8":"tag-internationalism-sv","9":"tag-rattsfall-sv","10":"tag-sacco-och-vanzetti-sv","11":"tag-solidaritet-sv","12":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/264","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=264"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/264\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10974,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/264\/revisions\/10974"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=264"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=264"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=264"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}