{"id":2664,"date":"2012-02-01T16:40:36","date_gmt":"2012-02-01T15:40:36","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=2664"},"modified":"2017-03-14T15:11:43","modified_gmt":"2017-03-14T14:11:43","slug":"arbetarrorelsens-flyktinghjalp","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/sv\/arbetarrorelsens-flyktinghjalp\/","title":{"rendered":"Arbetarr\u00f6relsens flyktinghj\u00e4lp"},"content":{"rendered":"

Arbetarr\u00f6relsens flyktinghj\u00e4lps arkiv (Ref nr 4246<\/a>) best\u00e5r bland annat av cirka 1400 persondossierer med korrespondens med och om enskilda flyktingar, samt korrespondens med olika flyktingorganisationer, partier och myndigheter. Flyktinghj\u00e4lpen grundades 1933 under namnet Fackliga och politiska emigranters hj\u00e4lpkommitt\u00e9. Stora delar av arkivet \u00e4r p\u00e5 tyska.<\/strong><\/p>\n

Av: Michael Horvath, praktikant v\u00e5ren 2011.<\/strong><\/p>\n

\"Listor,<\/a>

Listor, \u00f6ver personer som av inrikesministeriet hade blivit fr\u00e5ntagna sitt tyska medborgarskap under 1933-1938. Utdrag ur det statliga organet Reichsanzeiger publicerat av f\u00f6rlaget Pariser Tageszeitung. (Montage)<\/p><\/div>\n

H\u00e4ndelserna i Tyskland p\u00e5 1930-talet genererade en v\u00e4xande str\u00f6m politiska flyktingar till Sverige. Det blev UD:s och socialstyrelsens uppgift att styra invandringen efter arbetsmarknadspolitiska och humanit\u00e4ra behov.<\/p>\n

F\u00f6r att fastst\u00e4lla om politiskt flyktingskap f\u00f6rel\u00e5g samarbetade UD och Socialstyrelsen med de privata flyktinghj\u00e4lporganisationerna, bland annat med Fackliga och politiska emigranters hj\u00e4lpkommitt\u00e9<\/em>. Kommitt\u00e9n grundades den 15 maj 1933 av partistyrelsen, LO, Stockholms arbetarkommun, Stockholms fackliga centralorganisation och det socialdemokratiska ungdomsf\u00f6rbundet.<\/p>\n

Uppgiften var att ge ekonomisk, juridisk och annat st\u00f6d till fackligt och politiskt f\u00f6rf\u00f6ljda flyktingar som kom till Sverige. De tv\u00e5 p\u00e5drivande organisationerna var LO och det socialdemokratiska partiet. December 1938 bytte kommitt\u00e9n namn till Arbetarr\u00f6relsens flyktinghj\u00e4lp<\/em>.<\/p>\n

\"Ans\u00f6kningsblankett<\/a>

Ans\u00f6kningsblankett som inneh\u00f6ll fr\u00e5gor om bland annat namn, f\u00f6delsedatum och -ort, medborgarskap, adress, facklig och politisk tillh\u00f6righet, uppgifter om flykten.<\/p><\/div>\n

St\u00e4lldes m\u00e5nga krav<\/h3>\n

F\u00f6r att erh\u00e5lla underst\u00f6d m\u00e5ste emigranten vara erk\u00e4nd som politisk flykting (bland annat kr\u00e4vdes medlemskap i tyska LO eller det socialdemokratiska partiet, inget tidigare underst\u00f6d av n\u00e5gon annan flyktingorganisation). Det st\u00e4lldes allts\u00e5 m\u00e5nga krav f\u00f6r att bli erk\u00e4nd av arbetarr\u00f6relsens flyktinghj\u00e4lp.<\/p>\n

Ans\u00f6kande fyllde i en ans\u00f6kningsblankett som inneh\u00f6ll fr\u00e5gor om bland annat namn, f\u00f6delsedatum och -ort, medborgarskap, adress, facklig och politisk tillh\u00f6righet, uppgifter om flykten.<\/p>\n

Den omfattande korrespondensen mellan Arbetarr\u00f6relsens flyktinghj\u00e4lp och de utl\u00e4ndska socialdemokratiska organisationerna speglar verksamheten att kontrollera flyktingarnas uppgifter.<\/p>\n

Eftersom dessa flyktingorganisationer f\u00f6ljde samma riktlinjer kunde ans\u00f6kande som inte uppfyllde kraven utsorteras. I detta sammanhang upprepades en lista med varningar \u00f6ver personer som utgav sig ”f\u00f6r att vara emigranter, men som av enskilda emigrantkommitt\u00e9er hade avsl\u00f6jats som bedragare, svindlare eller tyska agenter.” Samarbetet med utl\u00e4ndska organisationer g\u00e4llde \u00e4ven underr\u00e4ttelser om den civila och milit\u00e4ra situationen i Tyskland samt flyktingarnas f\u00f6rh\u00e5llanden i olika l\u00e4nder. Dessutom verkade Arbetarr\u00f6relsens flyktinghj\u00e4lp ha haft bra samarbete med UD och Socialstyrelsen.<\/p>\n

\"Ungerska<\/a>

Ungerska studenter l\u00e4r sig svenska. 23\/5 1957. (A-bilds arkiv, 4773:5647e) <\/p><\/div>\n

Av UD och Socialstyrelsen inh\u00e4mtade upplysningar om varje ans\u00f6kande fr\u00e5n arbetarr\u00f6relsens flyktinghj\u00e4lp verkade vara avg\u00f6rande f\u00f6r deras beslut om flyktingen fick stanna kvar eller inresa. Efter att den ans\u00f6kande hade erh\u00e5llit flyktingstatus beviljades underst\u00f6d efter fastst\u00e4lld mall. I vissa fall kunde emigranten f\u00e5 bidrag till kl\u00e4der, sjukv\u00e5rd, yrkesutbildning och till jul.<\/p>\n

Ekonomi<\/h3>\n

Arbetarr\u00f6relsens flyktinghj\u00e4lp f\u00f6rfogade huvudsakligen \u00f6ver medel fr\u00e5n LO och det socialdemokratiska partiet och stod alltid p\u00e5 s\u00e4ker ekonomisk grund. Dock fick organisationen \u00e4ven medel direkt fr\u00e5n de olika fackorganisationerna. F\u00f6r att f\u00e5 ekonomiskt anslag m\u00e5ste f\u00f6rteckningar \u00f6ver utbetalt underst\u00f6d ins\u00e4ndas. 1939 godk\u00e4nde riksdagen ett anslag p\u00e5 500 000 kr till flyktinghj\u00e4lp som f\u00f6rdelades av N\u00e4mnden f\u00f6r statens flyktinghj\u00e4lp p\u00e5 de olika hj\u00e4lporganisationerna.<\/p>\n

Arbetarr\u00f6relsens flyktinghj\u00e4lp ansvarade inte f\u00f6r flyktingarnas boende fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan. F\u00f6rst 1939 inr\u00e4ttades p\u00e5 flyktinghj\u00e4lpens initiativ ett flyktingl\u00e4ger i Klockarsvedja.<\/p>\n

\"Judiska<\/a>

Judiska politiska flyktingar. Avskedsfest 1949 i Stockholm. (Fotosamlingen, 3331:2667.)<\/p><\/div>\n

Inte heller hj\u00e4lpte man att skaffa arbete till emigranter eftersom det r\u00e5dde stor arbetsl\u00f6shet. F\u00f6rst efter arbetsmarknadsl\u00e4get hade f\u00f6rb\u00e4ttrats i mitten av 1930-talet bedrevs en aktiv arbetsanskaffningspolitik.<\/p>\n

F\u00f6r att underl\u00e4tta arbetsanskaffning planerade organisationen att f\u00f6rdela flyktingarna p\u00e5 flera platser framf\u00f6rallt industriorter. Underkommitt\u00e9er bildades d\u00e4rf\u00f6r i G\u00f6teborg, Malm\u00f6 och Eskilstuna. Underkommitt\u00e9erna tog \u00f6ver en stor del av rutin\u00e4rendena s\u00e5som anm\u00e4lningar till polismyndigheterna, ans\u00f6kningar om uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd och arbetstillst\u00e5nd, fr\u00e4mlingspass o.s.v.<\/p>\n

Om arkivet<\/h3>\n
\"Flyktingdebatt<\/a>

Flyktingdebatt i riksdagen 1949. Eje Mossberg. (Morgon-Tidningens arkiv, 868:14879)<\/p><\/div>\n

Arkivet best\u00e5r bland annat av knappt 1400 persondossierer med korrespondens med och om enskilda flyktingar. H\u00e4r finns det information om deras behov och problem men \u00e4ven mycket personligt och k\u00e4nsligt material ing\u00e5r. T.ex. ett brev fr\u00e5n koncentrationsl\u00e4gret i Dachau, vykort, CV, skildringar om hotet och f\u00f6rf\u00f6ljelsen i Tyskland, br\u00e5k med hyresv\u00e4rd, behov av pengar och svartlistade personer.<\/p>\n

Dossierer finns \u00e4ven f\u00f6r k\u00e4nda socialdemokrater som Bruno Kreisky och Herbert Wehner. Vid sidan om denna personliga korrespondens finns korrespondens med olika flyktingorganisationer, partier och myndigheter i in- och utlandet.<\/p>\n

Observera att stora delar av arkivet \u00e4r p\u00e5 tyska.<\/p>\n

Litteratur<\/h3>\n