{"id":3193,"date":"2012-08-17T13:00:05","date_gmt":"2012-08-17T11:00:05","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=3193"},"modified":"2017-03-14T15:12:03","modified_gmt":"2017-03-14T14:12:03","slug":"hjalmar-branting-och-marie-antoinette","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/sv\/hjalmar-branting-och-marie-antoinette\/","title":{"rendered":"Hjalmar Branting och Marie Antoinette"},"content":{"rendered":"

L\u00e4s om Hjalmar Brantings ”fr\u00e4cka” \u00f6vers\u00e4ttning av dikten ”Marie Antoinette” av Heinrich Heine. 1889 var det 100-\u00e5rsjubileum av den franska revolutionens inledning i och med stormningen av Bastiljen. Under detta \u00e5r publicerades ett flertal skrifter av ”emancipatorisk” karakt\u00e4r. Under sin f\u00e4ngelsevistelse p\u00e5 L\u00e5ngholmen under just detta \u00e5r verkade Branting b\u00e5de journalistiskt och politiskt och valde att knyta an till detta jubileum genom Heines ord och dikt.<\/strong><\/p>\n

I april 1889 publicerade tidningen Arbetet i Malm\u00f6 ett utdrag av Heinrich Heines satiriska versepos Tyskland en vintersaga (Deutschland : ein Winterm\u00e4rchen<\/em>, 1844).\u00a0 Litteraturvetaren Ernst-Ullrich Pinkert visar att det fanns ett tydligt syfte med denna publicering och med publiceringen av andra \u201dupplysande och emancipatoriska skrifter\u201d i tidningen under v\u00e5ren och sommaren detta \u00e5r.<\/p>\n

\"Drottning<\/a>

Adolf Ulrik Wertm\u00fcller (1751-1811). Drottning Marie Antoinette av Frankrike med sina tv\u00e5 barn.<\/p><\/div>\n

Den 14 juli intr\u00e4ffade 100-\u00e5rsminnet av stormningen av Bastiljen i Paris och inledningen till franska revolutionen vars frihetligt-revolution\u00e4ra och universella arv man medvetet ankn\u00f6t till. Heinrich Heine, inspirerad av revolutionen 1848, var en representant f\u00f6r den frihetliga traditionen och \u201doppositionskulturen\u201d, som skulle f\u00f6rmedlas till de unga svenska partianslutna i den organiserade socialdemokratiska oppositionsr\u00f6relsen. Enligt Pinkert var den fr\u00e4mste f\u00f6rmedlaren Axel Danielsson (1).<\/p>\n

Jag t\u00e4nkte n\u00e4mna ett annat exempel f\u00f6r hur Heine uppm\u00e4rksammades vid samma tid, \u00e4ven d\u00e5 med tydlig koppling till franska revolutionen, n\u00e4mligen Hjalmar Brantings \u00f6vers\u00e4ttning av Heines dikt \u201dMarie Antoinette\u201d. Branting \u00f6versatte denna likas\u00e5 satiriska dikt, som ing\u00e5r i Heines Romanzero (Erstes Buch – Historien) <\/em>(1851), n\u00e4r Branting avtj\u00e4nade sitt f\u00e4ngelsestraff p\u00e5 L\u00e5ngholmen under tiden 12 juli till 28 oktober 1889.<\/p>\n

Koncentrerad arbetsro f\u00f6r privilegierad f\u00e5nge<\/h3>\n

Brantings f\u00e4ngelsevistelse innebar f\u00f6r honom visserligen en betydande inskr\u00e4nkning av hans r\u00f6relsefrihet och vardagsliv under tre och en halv m\u00e5nad men betydde knappast n\u00e5got avbr\u00e4ck i hans i hans journalistiska och politiska arbete. Snarare var det en period av koncentrerad arbetsro, privilegierad f\u00e5nge som han var. Fr\u00e5n cellen skrev han f\u00f6r Social-Demokraten<\/em> och gav redaktionella r\u00e5d till Fredrik Sterky som sk\u00f6tte redaktionen under Brantings fr\u00e5nvaro. Han f\u00f6ljde den politiska debatten genom Social-Demokraten<\/em>, Dagens Nyheter<\/em> och andra svenska tidningar samt n\u00e5gra utl\u00e4ndska. Han deltog aktivt i i den ideologiska och taktiska diskussionen inom det nyligen konstituerade socialdemokratiska partiet genom sina artiklar och genom korrespondensen med bland annat Axel Danielsson och Fredrik Sterky (2).<\/p>\n

Branting var ocks\u00e5 verksam som \u00f6vers\u00e4ttare fr\u00e5n franska och tyska. Han \u00f6versatte Edouard Drumonts La fin d\u2019un monde – \u00c9tude psychologique et sociale<\/em>, 1889 (En d\u00f6ende verld – Socialpsykologisk studie<\/em>, Uppsala 1889) och\u00a0 \u201dett stycke\u201d ur Karls Kautskys Karl Marx’ oekonomische Lehren gemeinverst\u00e4ndlich dargestellt und erl\u00e4utert<\/em> <\/a>(1887) (Karl Marx\u2019 ekonomiska l\u00e4ror popul\u00e4rt framst\u00e4llda och belysta<\/em><\/a>, som utkom h\u00e4ftesvis 1888-1890 i en \u00f6vers\u00e4ttning av Fredrik Sterky, m\u00f6jligen t\u00e4nkte Branting hj\u00e4lpa till). Vidare \u00f6versatte han tv\u00e5 tyska dikter, ”Kapitalists\u00e5ng” (fritt efter tyskan) som publicerades i Social-Demokraten<\/em> den 19 oktober 1889 och den n\u00e4mnda dikten av Heine (3).<\/p>\n

Branting och den franska revolutionen<\/h3>\n

Franska revolutionen uppm\u00e4rksammades genom jubileumsartiklar och m\u00f6ten, ocks\u00e5 p\u00e5 Socialistiska internationalens konstituerande kongress som \u00f6ppnades just den 14 juli i Paris. I Social-Demokraten <\/em>den 20 juli publicerades ett utf\u00f6rligt referat fr\u00e5n \u201dDemonstrationen den 14 juli\u201d i Stockholm. Stockholms arbetare firade minnet av \u201dbastiljstormningen och dess hj\u00e4ltar\u201d och skickade d\u00e4rmed samtidigt till \u201ddem som makten hafva\u201d en varning \u201df\u00f6r att allt f\u00f6r l\u00e4nge fortg\u00e5 p\u00e5 den bana p\u00e5 hvilken de nu \u00e4r inne\u201d. Liknande demonstrationer h\u00f6lls p\u00e5 andra orter. I samma nummer av Social-Demokraten<\/em> n\u00e4mns demonstrationsm\u00f6ten i Malm\u00f6, Billesholm, Helsingborg, Kristianstad och Sundsvall. Att Branting f\u00f6ljde dessa artiklar \u00e4r sj\u00e4lvklart. Det \u00e4r ju allm\u00e4nt omvittnat att franska revolutionen betydde mycket f\u00f6r honom. Den allm\u00e4nna kopplingen och inspirationen till en \u00f6vers\u00e4ttning av Heines \u201dMarie Antoinette\u201d \u00e4r givna, och det finns s\u00e5 att s\u00e4ga ocks\u00e5 en viss svensk anknytning genom Axel von Fersens k\u00e4rleksf\u00f6rh\u00e5llande med drottningen, men jag har inte kunna hitta n\u00e5got konkret bel\u00e4gg f\u00f6r varf\u00f6r Branting just mindes denna dikt, vilket i sig \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt. Marie Antoinette som avr\u00e4ttades den 16 oktober 1793 n\u00e4mns s\u00e4kert i n\u00e5gon minnesartikel men, s\u00e5vitt jag kunde se, inte i Social-Demokraten.<\/p>\n

Hursomhelst bad Branting i ett brev till Sterky den 22 augusti: ”Skulle du vilja be Bergegren, som ju ofta g\u00e5r p\u00e5 bibliotek, g\u00f6ra mig den tj\u00e4nsten att ta reda p\u00e5 ett poem af Heine, som skall heta Marie Antoinette, och skicka mig en afskrift af det\u201d.<\/p>\n

\"Hinke<\/a>

Hinke Bergegrens avskrift av "Marie Antoinette", av Heinrich Heine. \u00c5terfinns i Hjalmar Brantings arkiv, ARAB, vol. 2.1:01.<\/p><\/div>\n

Den 28 augusti fr\u00e5gar han om Sterky har framf\u00f6rt detta \u00f6nskem\u00e5l och senare: ”Men hur g\u00e5r det med Heines Marie Antoinette??? F\u00f6rbaskat br\u00e5dtom nu!” Br\u00e5ttom var det kanske f\u00f6r att siktet var inst\u00e4llt p\u00e5 jubileumsdatumet 16 oktober. Det senare brevet \u00e4r odaterat. Lars Bj\u00f6rlin daterar det till den 11 september. Men det \u00e4r inte korrekt, det m\u00e5ste ha skrivits f\u00f6r den 7 september. Den dagen skriver n\u00e4mligen Branting till Anna Branting: ”Efter tio p\u00e5minnelser fick jag \u00e4ntligen bilagda Heine-stycke, som f\u00f6rekommer i fransk prosa\u00f6fvers\u00e4ttning”. Hinke Bergegren hade allts\u00e5 skickat en avskrift efter flera p\u00e5st\u00f6tningar och Branting \u00e4r klar med \u00f6vers\u00e4ttningen.\u00a0 S\u00e5vitt jag vet har \u201dMarie Antoinette\u201d i motsats till den korta dikten \u201dKapitalists\u00e5ng\u201d inte blivit publicerat (4).<\/p>\n

Dikten ”Marie Antoinette”<\/h3>\n

Heines dikt, delvis rimmad, \u00e4r en satirisk beskrivning av drottningens morgontoilette i Pavillon de Flore, en del av Palais du Louvre, d\u00e4r Marie Antoinette hade sina gemak. Det \u00e4r lyx och fl\u00e4rd men efter revolutionens p\u00e5f\u00f6ljd utf\u00f6r hovdamerna och drottningen som sp\u00f6ken utan huvud en numera sp\u00f6klik och \u201dd\u00f6d\u201d ceremoniel. Till och med solen, ljusets k\u00e4lla, som symboliserade upplysningen, som tittat in bakom de tunga gardinerna drar sig f\u00f6rskr\u00e4ckt tillbaka n\u00e4r hon ser \u201dden alten Spuk\u201d, det gamla spektaklet vid hovet, eller som Branting i mera begr\u00e4nsad mening \u00f6versatte \u201ddessa gamla sp\u00f6ken\u201d. Heines satir gick hem. Romanzero<\/em> fick snabbt tryckas i ett flertal upplagor.<\/p>\n

I det n\u00e4mnda brevet till sin hustru skriver Branting lite stolt att hans \u00f6vers\u00e4ttning \u00e4r \u201dtvifvelsutan [det] fr\u00e4ckaste f\u00f6retag i mitt lif \u2013 helt lugnt \u00f6fvers\u00e4tta Heine p\u00e5 vers!!!\u201d Han talar lite sj\u00e4lvironiskt om \u201dm\u00e4sterverket\u201d och misst\u00e4nker att Anna, f\u00f6rfattarinna, \u201dskrattar \u00e5t den ov\u00e4ntade konkurrent du pl\u00f6tsligt uppt\u00e4cker i din man\u201d. Tittar man lite n\u00e4rmare p\u00e5 \u00f6vers\u00e4ttningen s\u00e5 \u00e4r det en flytande, ocks\u00e5 delvis rimmad text som visar Brantings spr\u00e5kliga och stilistiska f\u00f6rm\u00e5ga vilket p\u00e5 annat s\u00e4tt hans artiklar och tal vittnar om (5).<\/p>\n

\"Brantings<\/a>

Hjalmar Brantings \u00f6vers\u00e4ttning av Heines dikt "Marie Antoinette". \u00c5terfinns i Hjalmar Brantings arkiv, ARAB, vol. 2.1:01. (Bilden \u00e4r ett montage av 2 ark.)<\/p><\/div>\n

En \u00f6vers\u00e4ttning eller en bearbetning?<\/h3>\n

\u00d6vers\u00e4ttningen \u00e4r r\u00e4ttare sagt stundtals ett slags bearbetning d\u00e4r Branting sammanf\u00f6r inneh\u00e5llet i flera strofer till en. Han utel\u00e4mnade f\u00f6rsta versen som allm\u00e4nt talade om \u201dde gamla sp\u00f6ken\u201d i Palais de Tuileries och b\u00f6rjade sin \u00f6vers\u00e4ttning med andra strofen som handlar om Marie Antoinette och hennes morgontoilette. Tredje och fj\u00e4rde versen d\u00e4r Heine beskriver de lyxiga kl\u00e4derna av hovdamerna, \u201dgeputzt\u201d (pyntade) som de \u00e4r, f\u00f6r Branting ihop till en vers som d\u00e4rigenom blir lite mera avskalad och mindre m\u00e5lerisk och f\u00f6rlorar i ironi. Denna tendens forts\u00e4tter i sj\u00e4tte och sjunde strofen d\u00e4r lite ironiska formuleringar (\u201dIhro Majest\u00e4t\u201d, barnbarn \u201ddeutscher Caesaren”) f\u00f6rsvinner. \u00c5ttonde versen om revolutionen \u00f6vers\u00e4tts intakt med Heines kritiska kommentar till revolutionens \u201dfatala doktriner\u201d och \u201dguillotiner\u201d. I nionde strofen inf\u00f6r Branting en egen formulering \u201dhufvena g\u00e5tt till Gud\u201d \u2013 f\u00f6r rimmets skull, Heine skriver \u201dsie verloren die K\u00f6pfe\u201d. I tionde till fjortonde strofen beskriver Heine p\u00e5kl\u00e4dningsceremonin, en satir i sin utf\u00f6rlighet. Fem hovdamer, en betecknad som \u201dEhrenfr\u00e4ulein\u201d,\u00a0 kommer med och kl\u00e4r drottningen med var sitt kl\u00e4desplagg medan en\u00a0 \u201dOberhofmeisterin\u201d, blekt \u00f6versatt med \u201dhoffru\u201d, fl\u00e4ktar. Branting g\u00f6r ett sammandrag i tre verser men l\u00e4gger utbroderande till \u2013 f\u00f6r rimmets skull \u2013 till exempel att underkjolen \u201dknyts i en hastig v\u00e4ndning\u201d (Heine talar bara om \u201dder K\u00f6nigin Unterr\u00f6ckchen\u201d) eller \u201dv\u00e4rmen f\u00e5r ej genera\u201d. Heines mest ironiska avslutande kommentar i denna scen; att den i rang h\u00f6gsta hovdamen, \u201dOberhofmeisterin\u201d, ler med baken eftersom hon saknar huvudet, finns med i \u00f6vers\u00e4ttningen: \u201dhon myser med baken\u201d. Sista versen, solens f\u00f6rskr\u00e4ckelse, har redan n\u00e4mnts.<\/p>\n

Brantings \u00f6vers\u00e4ttning av \u201dMarie Antoinette\u201d var inte bara ett \u2013 utmanande \u2013 tidsf\u00f6rdriv i f\u00e4ngelset utan ocks\u00e5 ett bidrag, om \u00e4n i lite ovanlig form, till minnet av franska revolutionen. Det blev s\u00e5 att s\u00e4ga bara ett privat st\u00e4llningstagande eftersom dikten inte blev publicerad (6). Branting pr\u00f6vade h\u00e4r \u2013 och visade \u2013 sin litter\u00e4ra talang vilket s\u00e4kert var ett n\u00f6je f\u00f6r honom. Och han var ju ocks\u00e5 till synes n\u00f6jd med resultatet. Synd bara att d\u00e5tidens allm\u00e4nhet inte fick ta del av det.<\/p>\n

”Marie Antoinette”<\/h3>\n

Av Heinrich Heine, i \u00f6vers\u00e4ttning av Hjalmar Branting<\/h4>\n

Det sp\u00f6kar i Pavillon de Flore
\nMarie-Antoinette
\nHar d\u00e4r p\u00e5 morgonen sin lever
\nMed str\u00e4ngaste etikett.<\/p>\n

Juveler och spetsar hvar hofdam b\u00e4r
\nSom drottningen v\u00e4rdigats kalla
\nOch midjan \u00e4r sm\u00e4rt och vristen fin \u2013
\nBlott hufvuden fattas dem alla.<\/p>\n

Ack! Ingen af dem har hufvudet kvar
\nJa, drottningen sj\u00e4lf mankerat
\nSitt eget, och d\u00e4r ligger sk\u00e4let till
\nAtt inte det \u00e4r friseradt!<\/p>\n

Maria Theresias dotter f\u00f6re
\nTup\u00e9n som ett torn l\u00e4t g\u00f6ra,
\nNu m\u00e5ste hon sp\u00f6ka utan frisyr
\nOch utan hufvud sig f\u00f6ra.<\/p>\n

D\u00e4r ser man en f\u00f6ljd af en revolution
\nOch dess fatala doktriner!
\nJa skulden till allt b\u00e4r Jean Jacques Rousseau
\nVoltaire och guillotinen!<\/p>\n

Besynnerligt ser i alla fall ut
\nDet tycks ej de m\u00e4rkt ett ljud
\nD\u00e4raf att de \u00e4ro s\u00e5 d\u00f6da som helst
\nOch att hufvena g\u00e5tt till Gud!<\/p>\n

Man fj\u00e4skar besk\u00e4ftigt precis som f\u00f6rr \u2013
\nR\u00e4tt lustigt, men likv\u00e4l en isning
\nDet g\u00e5r genom m\u00e4rg och ben vid att se
\nHvar hufvudl\u00f6s hedersbevisning.<\/p>\n

D\u00e4r niger f\u00f6rsta hofkammarfrun
\nOch r\u00e4cker fram drottningens linne,
\nD\u00e4r faller en annan p\u00e5 kn\u00e4 s\u00e5 br\u00e5dt \u2013
\nHon strumporna har i minne.<\/p>\n

Med v\u00f6rdnad en adlig fr\u00f6ken b\u00e4r in
\nDrottningens morgonkl\u00e4dning.
\nD\u00e4r niger en annan med underkjoln,
\nSom knyts i en hastig v\u00e4ndning.<\/p>\n

En hoffru fl\u00e4ktar den hvita barm
\n\u2013 V\u00e4rmen f\u00e5r ej genera \u2013
\nOch eftersom hufvudet \u00e4r defekt
\nHon myser med baken dess mera.<\/p>\n

Genom f\u00f6rh\u00e4ngda f\u00f6nster stj\u00e4l solen sig in
\nTill en titt, men uppger f\u00f6rs\u00f6ken
\nOch ryggar tillbaka f\u00f6rskr\u00e4ckt vid att se
\nIgen dessa gamla sp\u00f6ken!<\/p>\n

\n

Fotnoter<\/h3>\n
    \n
  1. Ernst-Ullrich Pinkert, ”’Jungfrun Europa’ och ’Frihetens genius’.\u00a0 Heinrich Heine och Socialdemokratins genombrott i Sverige och Finland”, i: Arbetarhistoria<\/em> nr 58-59, 1991, s. 59-61.<\/a><\/li>\n
  2. Brantings brev fr\u00e5n L\u00e5ngholmen till Fredrik Sterky finns i Zeth H\u00f6glunds arkiv<\/a> vol. 6:1 p\u00e5 Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek (ARAB), och \u00e4r likas\u00e5 utgivna av Lars Bj\u00f6rlin: ”Broder Fredrik! Tio brev fr\u00e5n Hjalmar Branting till Fredrik Sterky 1889-1890”, i Meddelanden fr\u00e5n Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek<\/em> nr. 7-8, 1979, s. 22-33<\/a>. I Hjalmar Brantings arkiv, p\u00e5 ARAB,<\/a> ing\u00e5r tv\u00e5 brev fr\u00e5n Axel Danielsson under L\u00e5ngholmentiden, i vol. 3.1:01. Dessa \u00e4r avtryckta i John Lindgrens, ”Tolv brev fr\u00e5n Axel Danielsson till Hjalmar Branting” i Festskrift till professor Skytteanus Axel Brusewitz utgiven till 60-\u00e5rsdagen den 9 juni 1941<\/em>, (Uppsala 1941) (Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga f\u00f6reningen, XII), s. 96f., s. 99-101 (s. 81-104). Brantings brev till Danielsson finns inte i Elma och Axel Danielssons arkiv p\u00e5 Arbetarr\u00f6relsens arkiv i Sk\u00e5ne. Om Brantings tid p\u00e5 L\u00e5ngholmen, se Nils-Olof Franz\u00e9n, Hjalmar Branting och hans tid<\/a><\/em>, (Stockholm, 1985) s. 123-126; Lena Svanberg, Anna Branting<\/a><\/em> (Stockholm, 1987) s. 163-178; Zeth H\u00f6glund, Hjalmar Branting och hans livsg\u00e4rning<\/a><\/em>, del 1. (Stockholm, 1928) s. 228-229;\u00a0 Gerhard Magnusson,\u00a0 Hjalmar Branting i n\u00e4rbild<\/em><\/a> (Stockholm, 1939) s. 71-80; Ture Nerman, Hjalmar Branting kulturpublicisten<\/em><\/a> (Stockholm, 1958) s. 105-109; Vera von Kraemer, Brantings p\u00e5 Norrtullsgatan<\/em><\/a> (Stockholm, 1939)\u00a0 s. 36-38 Anna Branting, Min l\u00e5nga resa : boken om Hjalmar och mig<\/em><\/a> (Stockholm, 1945) s. 76-77; samt i bidrag av Lars Ilshammar i en kommande bok utgiven av Arbetarnas kulturhistoriska s\u00e4llskap om politiska f\u00e5ngar p\u00e5 L\u00e5ngholmen.<\/li>\n
  3. Manuskripten finns i Brantings arkiv p\u00e5 ARAB, vol. 2.1:01. Faksimil av f\u00f6rsta sidan av \u201dMarie Antoinette\u201d i Franz\u00e9n (se not 2) s. 127. Faksimil av \u201dKapitalists\u00e5ng\u201d i Magnusson (se not 2), s. 74.<\/li>\n
  4. Bergegrens avskrift finns tillsammans med \u00f6vers\u00e4ttningsmanuskriptet i Hjalmar Brantings arkiv<\/a>, ARAB, vol. 2.1:01. Brevet till Anna Branting ing\u00e5r i hennes arkiv<\/a>, ARAB, vol. 3.1:01.<\/li>\n
  5. Om Branting som talare se exempelvis Olle Josephsons inledning till Branting majtal 1917, i Svenska tal fr\u00e5n Torgny Lagman till Ingmar Bergman : en antologi <\/em><\/a>, redigerad av Kurt Johannesson, Olle Josephson, Erik \u00c5sard (Stockholm, 1992) s. 196-199.<\/li>\n
  6. [R\u00c4TTELSE 2015-01-14]: Dikten visade sig visst ha blivit publicerad och det i Brantings samtidiga \u00f6vers\u00e4ttning av Edouard Drumonts bok La fin d’un monde. \u00c9tude psychologie et sociale<\/em> (Paris, 1889), p\u00e5 svenska: En d\u00f6ende verld. Social-Psykologisk studie<\/em> (Uppsala, 1889). Branting ville nog inte \u00f6vers\u00e4tta den franska \u00f6vers\u00e4ttningen fr\u00e5n tyska utan \u00f6vers\u00e4tta direkt fr\u00e5n det tyska originalet. D\u00e4rf\u00f6r bad han om att skaffa fram den tyska texten. I Brantings manuskript av \u00f6vers\u00e4ttningen finns ett mellanrum, d\u00e4r den \u00f6versatta Heiene-dikten som f\u00f6religger som en separat text, skulle infogats i samband med tryckningen. \u00d6vers\u00e4ttarens namn \u00e4r inte utsatt i den svenska utg\u00e5van. Det f\u00f6rekom visserligen i andra sammanhang ocks\u00e5 men har dessutom sin speciella f\u00f6rklaring. Drumonts bok \u00e4r pr\u00e4glad av antisemitiska id\u00e9er och Branting som \u00f6vers\u00e4ttare ville inte figurera i s\u00e5dant s\u00e4llskap. Han \u00f6versatte boken, inte f\u00f6r att han sympatiserade med dess inneh\u00e5ll, utan f\u00f6r att beh\u00f6vde pengarna och samtidigt tyckte att den var ett intressant tidsdokument. S\u00e4kert spelade ocks\u00e5 den samtidiga uppm\u00e4rksamheten kring 200-\u00e5rsjubileet av den Franska revolutionen en viss roll. I f\u00f6rlagkontraktet skrev Branting in reservationen att han inte delade f\u00f6rfattarens \u00e5sikter, framf\u00f6r allt inte hans antisemitiska, och p\u00e5 bokens baksida inf\u00f6rdes och en ”f\u00f6rsiktig gardering” i den riktningen (Se, Nils-Olof Franz\u00e9n, Hjalmar Branting och hans tid<\/em><\/a>, Stockholm 1985, s. 125f.)<\/li>\n<\/ol>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    L\u00e4s om Hjalmar Brantings ”fr\u00e4cka” \u00f6vers\u00e4ttning av dikten ”Marie Antoinette” av Heinrich Heine. 1889 var det 100-\u00e5rsjubileum av den franska revolutionens inledning i och med stormningen av Bastiljen. Under detta […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[3179,3181,3119,3183,2980],"class_list":{"0":"post-3193","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-ur-vara-samlingar","7":"tag-franska-revolutionen-sv","8":"tag-heinrich-heine-sv","9":"tag-hjalmar-branting-sv","10":"tag-marie-antoinette-sv","11":"tag-personarkiv-sv","12":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3193","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3193"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3193\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":20728,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3193\/revisions\/20728"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3193"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3193"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3193"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}