{"id":3315,"date":"2012-06-12T15:50:21","date_gmt":"2012-06-12T13:50:21","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=3315"},"modified":"2020-11-16T16:13:46","modified_gmt":"2020-11-16T15:13:46","slug":"abf-sa-borjade-det","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/sv\/abf-sa-borjade-det\/","title":{"rendered":"ABF – s\u00e5 b\u00f6rjade det"},"content":{"rendered":"

ABF \u2013 Arbetarnas bildningsf\u00f6rbund \u2013 firar 100-\u00e5rsjubileum den h\u00e4r veckan. Men hur det gick till n\u00e4r ABF bildades 1912? Med hj\u00e4lp av material ur v\u00e5ra samlingar skildras h\u00e4r b\u00f6rjan p\u00e5 en l\u00e5ng resa i folkbildningens tj\u00e4nst. Texten \u00e4r ett utdrag ur en l\u00e4ngre ess\u00e4 i jubileumsboken \u201dABF 100 \u00e5r \u2013 och sedan?\u201d<\/em><\/strong><\/p>\n

Ett laddat sommartal<\/h3>\n
\"Richard<\/a>

Richard Sandler. Fotograf ok\u00e4nd. Fr\u00e5n Per Albin Hanssons arkiv, 204:540.<\/p><\/div>\n

P\u00e5 midsommardagen 1912 h\u00f6ll Brunnsviks folkh\u00f6gskola utanf\u00f6r Ludvika sitt \u00e5rsm\u00f6te i str\u00e5lande h\u00f6gsommarv\u00e4der. Utanf\u00f6r huvudbyggnaden i den soliga sluttningen ner mot sj\u00f6n V\u00e4snan tr\u00e4ffades ett femtiotal gamla elever fr\u00e5n g\u00e5ngna kurser och fick d\u00e5 bland annat lyssna p\u00e5 l\u00e4raren Rickard Sandler som h\u00f6ll tal i egenskap av elevf\u00f6rbundets ordf\u00f6rande. Rubriken var knastertorr, och samtidigt fylld av politisk dynamit: \u201dCentralisering av arbetarnas bildningsverksamhet\u201d.<\/p>\n

Manuskriptet till Sandlers anf\u00f6rande har olyckligtvis kommit bort, men av referat i tidningarna st\u00e5r det klart att han lade fram tydliga riktlinjer f\u00f6r grundande av ett studief\u00f6rbund som med tiden skulle bli k\u00e4nt som ABF. F\u00f6rbundet skulle \u201dinsk\u00e4rpa betydelsen av energiskt och djupg\u00e5ende bildningsarbete\u201d och, vilket var viktigt, \u201dej v\u00e4ja f\u00f6r att skapa nya kulturbehov\u201d. Arbetet skulle b\u00e4ras upp av tre verksamhetsformer: studiecirklar, f\u00f6rel\u00e4sningar och bibliotek.<\/p>\n

Social-Demokraten rapporterade den 25 juni att talaren hade f\u00f6reslagit att ett bildningsf\u00f6rbund skulle organiseras senast till h\u00f6sten f\u00f6r att utnyttja de m\u00f6jligheter till statsbidrag som riksdagen nyss hade skapat. F\u00f6rslaget togs tydligen emot med entusiasm. \u201dMen\u201d, vittnar l\u00e4raren och senare radiochefen Yngve Hugo som var med, \u201djag skulle dock tro att ingen av de n\u00e4rvarande, inte ens han sj\u00e4lv, anade vilken v\u00e4ldig r\u00f6relse han med detta f\u00f6redrag satte ig\u00e5ng\u201d.<\/p>\n

Noggranna f\u00f6rberedelser<\/h3>\n

Att Sandler kunde presentera en f\u00e4rdig och detaljerad plan f\u00f6r ett nytt bildningsf\u00f6rbund var ingen slump. Id\u00e9n hade varit i s\u00e4ck innan den kom i p\u00e5se, och en hel del f\u00f6rberedelser var redan gjorda. En viktig id\u00e9givare hette Oscar Olsson, \u201dmed sk\u00e4gget\u201d – studierektor i IOGT och allm\u00e4nt betraktad som den svenska studiecirkelns fader. Redan 1902 hade han startat den f\u00f6rsta kamratcirkeln nere i Lund. N\u00e4r Sandler senare hyllades f\u00f6r sin roll i ABF:s grundande svarade han gener\u00f6st: \u201dId\u00e9n \u00e4r inte min utan Oscar Olssons.\u201d<\/p>\n

\"Nils<\/a>

Nils Borgstr\u00f6m, Sigrid Hugo och Oscar Olsson, Brunnsvik 1918. Fotograf ok\u00e4nd. Fr\u00e5n Arbetarnas bildningsf\u00f6rbunds arkiv, 2831:33953.<\/p><\/div>\n

Han hade ocks\u00e5 en n\u00e4ra allierad i sin v\u00e4n den socialdemokratiske partisekreteraren Fredrik Str\u00f6m. Sandler hade i riksdagen varit med att anta den nya bibliotekslagen, och dessutom motionerat och talat flitigt i \u00e4rendet. N\u00e4r partistyrelsen h\u00f6ll sitt \u00e5rsm\u00f6te i april 1912 togs \u00e4ven bildningsfr\u00e5gan upp. P\u00e5 f\u00f6rslag av Sandler besl\u00f6t man att \u201dutreda m\u00f6jligheterna av samverkan mellan arbetarr\u00f6relsens huvudgrenar f\u00f6r ett gemensamt organiserande av bildningsverksamheten\u201d. Utredningsuppdraget gick, som av en h\u00e4ndelse, till honom sj\u00e4lv.<\/p>\n

En annan praktisk f\u00f6ruts\u00e4ttning var det st\u00f6d till mindre bibliotek som ackompanjerade 1912 \u00e5rs bibliotekslag. M\u00e5nga sm\u00e5 bibliotek som tillh\u00f6rde fackliga och politiska organisationer, nykterhetsloger, ungdomsklubbar och studiecirklar skulle i framtiden kunna f\u00e5 statliga bidrag till bokk\u00f6p p\u00e5 50 procent. F\u00f6ruts\u00e4ttningen var dock att de sorterade under ett riksf\u00f6rbund med minst 20 000 medlemmar och att de sammanlagda bokk\u00f6pen uppgick till minst 6 000 kr per \u00e5r. Den summan kunde tidigare bara n\u00e5gon nykterhetsorganisation n\u00e5 upp till. Riksdagen hade \u00e4ven inr\u00e4ttat stipendier f\u00f6r obemedlade elever vid folkh\u00f6gskolor.<\/p>\n

En f\u00f6rs\u00f6ksballong p\u00e5 Brunnsvik<\/h3>\n

Det nya regelverket skulle radikalt f\u00f6rb\u00e4ttra l\u00e4get f\u00f6r folkr\u00f6relsernas bildningsarbete och driva p\u00e5 bildandet av ett riksf\u00f6rbund som kunde organisera de sm\u00e5 bibliotekens bokink\u00f6p. N\u00e4r Sandler h\u00f6ll sitt midsommartal i Brunnsvik skickade han allts\u00e5 upp en f\u00f6rs\u00f6ksballong. Efter det positiva mottagandet kunde han i slutet av juli l\u00e4gga fram det f\u00e4rdiga f\u00f6rslaget till en samorganisation inf\u00f6r SAP:s verkst\u00e4llande utskott. Samtidigt gick en konferensinbjudan ut till LO, KF, J\u00e4rnv\u00e4gsmanna- och Typograff\u00f6rbunden, SSU, Verdandi samt Stockholms arbetarbiblioteksf\u00f6rbund.<\/p>\n

Vid konferensen den 13 september beslutade man att f\u00f6resl\u00e5 sina huvudorganisationer att bilda \u201dArbetarnas riksf\u00f6rbund f\u00f6r biblioteks- och f\u00f6rel\u00e4sningsverksamhet\u201d. Bara n\u00e5gra veckor senare, den 16 oktober, h\u00f6lls det m\u00f6te som formellt brukar r\u00e4knas som ABF:s grundande. Organisationerna som stod bakom hade tillsammans ca. 300 000 medlemmar. Redan efter n\u00e5gra m\u00e5nader \u00e4ndrades namnet till det smidigare Arbetarnas Bildningsf\u00f6rbund.<\/p>\n

Styrelsens ordf\u00f6rande blev LO-kass\u00f6ren Ernst S\u00f6derberg och sekreterare Fredrik Str\u00f6m. Ledningen  bestod i \u00f6vrigt av ett representantskap samt en centralbyr\u00e5, som f\u00f6r enkelhetens skull placerades i Brunnsvik. Det var n\u00e4mligen Rickard Sandler och hans hustru Maja som fick ta p\u00e5 sig de arbetstunga uppdragen som studieledare och administrat\u00f6r, i praktiken ocks\u00e5 kass\u00f6r, respektive expeditionsbitr\u00e4de. Yngve Hugo blev \u201dinstrukt\u00f6r\u201d. Allt skulle sk\u00f6tas p\u00e5 fritiden, utan l\u00f6n eller arvode.<\/p>\n

Ingen omedelbar succ\u00e9<\/h3>\n

Redan samma \u00e5r startade ABF:s f\u00f6rsta egna studiecirkel i Fagersta, med folkskoll\u00e4raren och senare riksdagsmannen David Norman som ledare. Resten \u00e4r, som det heter, historia. Eller borde ha varit. Men ABF blev ingen omedelbar succ\u00e9. Tv\u00e4rtom –  de f\u00f6rsta \u00e5ren skulle bli skakiga och f\u00e4rden gick stundtals ganska l\u00e5ngsamt fram\u00e5t.<\/p>\n

\"Socialdemokratiska<\/a>

Socialdemokratiska ungdomsf\u00f6rbundets kurs p\u00e5 Brunnsvik 1918. Fotograf ok\u00e4nd. Fr\u00e5n Arbetarnas bildningsf\u00f6rbunds arkiv, 2831:33518.<\/p><\/div>\n

Yngve Hugo har beskrivit det h\u00e5rda slitet tillsammans med Sandler under pionj\u00e4rtiden. P\u00e5 resor ute i landet under veckosluten agiterade de f\u00f6r bildningsverksamheten, visade hur studiecirklar skulle fungera och h\u00f6ll kurser. Tv\u00e5 f\u00f6redrag en l\u00f6rdag med samkv\u00e4m p\u00e5 kv\u00e4llen samt upp till fem f\u00f6rel\u00e4sningar under s\u00f6ndagen var inget ovanligt. Hugo hade t\u00e4nkt sig att f\u00e5 tillbringa \u00e5tminstone sin f\u00f6rsta jul som gift i det nya hemmet. I st\u00e4llet blev det instruktionskurs i G\u00e4vle.<\/p>\n

N\u00e4r f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget br\u00f6t ut sommaren 1914 gick det \u00e4nnu tr\u00f6gare. Dagspolitikens utmaningar med bondet\u00e5g, f\u00f6rsvarsstrid, ransoneringar och dyrtid tog \u00f6ver intresset fr\u00e5n det l\u00e5ngsiktiga bildningsarbetet. Ett annat problem var centralbyr\u00e5n. Den skulle under flera \u00e5r f\u00f6ra ett ambulerande liv tillsammans med familjen Sandler. Byr\u00e5ns s\u00e4te var i Brunnsvik. Men n\u00e4r Sandler fullgjorde sitt riksdagsuppdrag \u2013 han hade blivit invald i andra kammaren 1911 – utlokaliserades den till familjens Stockholmshem p\u00e5 Vanadisv\u00e4gen. Hade han inte hade tid att sk\u00f6ta byr\u00e5n fick Maja rycka in.<\/p>\n

Of\u00f6renliga uppgifter<\/h3>\n

Ett par \u00e5r senare hade situationen blivit oh\u00e5llbar f\u00f6r Sandler. \u00c4ven med hans stora arbetsf\u00f6rm\u00e5ga var det i l\u00e4ngden om\u00f6jligt att f\u00f6rena ett riksdagsmannaskap med l\u00e4rarjobbet p\u00e5 Brunnsvik och v\u00e4xande \u00e5taganden f\u00f6r ABF. Sandler valde Brunnsvik \u2013 och ABF. Redan h\u00f6sten 1915 l\u00e4mnade familjen Stockholm. Ett \u00e5r senare avsade han sig riksdagsuppdraget. I ett brev till partiordf\u00f6randen Hjalmar Branting motiverade han beslutet: \u201dInom Arbetarnes Bildningsf\u00f6rbund v\u00e4xer arbetet alltj\u00e4mt, lyckligtvis. Det arbetet vill jag inte l\u00e4mna i andra h\u00e4nder. Och dess betydelse st\u00e5r f\u00f6r mig klarare \u00e4n n\u00e5gonsin i nuvarande inre partisituation.\u201d<\/p>\n

Branting s\u00f6rjde avhoppet men f\u00f6rutsp\u00e5dde att Sandler snart vara tillbaks i politiken. I en personlig kommentar i Social-Demokraten skrev han: \u201dVi kan nu blott beklaga hans steg, r\u00e4kna p\u00e5 \u00e4nnu rikare frukter av det arbete han mera helt f\u00e5r \u00e4gna sig \u00e5t \u2013 och hoppas p\u00e5 hans snara \u00e5terintr\u00e4de \u00e4ven i det politiska centrum av v\u00e5rt partis verksamhet f\u00f6r Sveriges arbetande folk.\u201d Branting skulle f\u00e5 r\u00e4tt.<\/p>\n

H\u00f6sten 1917 uts\u00e5gs Rickard Sandler till chefredakt\u00f6r f\u00f6r socialdemokratiska Ny Tid i G\u00f6teborg och \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 lockades han \u00f6ver till uppdraget som statssekreterare hos F. V. Thorsson som nu var finansminister i Nils Ed\u00e9ns f\u00f6rsta liberal-socialdemokratiska regering. Det blev b\u00f6rjan p\u00e5 en lysande karri\u00e4r som s\u00e5 sm\u00e5ningom skulle f\u00f6ra Sandler \u00e4nda till statsministerposten efter Brantings d\u00f6d vintern 1925.<\/p>\n

\"ABF:s<\/a>

ABF:s centralbyr\u00e5 i Brunnsvik 1919. Fotograf ok\u00e4nd. Fr\u00e5n Arbetarnas bildningsf\u00f6rbunds arkiv, 2831:33985.<\/p><\/div>\n

Omsorgen om ABF sl\u00e4ppte han dock aldrig. Centralbyr\u00e5 fick f\u00f6lja med till G\u00f6teborg och fanns ocks\u00e5 ett tag inhyst p\u00e5 finansdepartementet innan den flyttade tillbaks till Brunnsvik d\u00e4r Yngve Hugo tog hand om den. Sandler uts\u00e5gs i geng\u00e4ld till ABF:s ordf\u00f6rande \u00e5r 1919, ett uppdrag han skulle beh\u00e5lla fram till 1938, tidvis parallellt med rollerna som stats- och utrikesminister. ABF var i h\u00f6g grad Rickard Sandlers barn. Han var inspirat\u00f6ren, organisat\u00f6ren och den intellektuella motorn. Att bygga den nya folkbildningsorganisationen stark blev f\u00f6r honom en prioriterad uppgift, minst lika viktig som politiken sj\u00e4lv.<\/p>\n

Den l\u00e5ngsamma v\u00e4gen till frig\u00f6relse<\/h3>\n

Folkr\u00f6relserna hade dock format en egen alternativ bildningstradition redan f\u00f6re ABF. I denna folkbildning var deltagandet var fritt och frivilligt; kunskap formades och spreds \u201dav folket och genom folket\u201d. Organisationernas medlemmar skulle f\u00e5 verktyg att p\u00e5verka b\u00e5de sin egen vardag och samh\u00e4llet i stort \u2013 och dessutom sj\u00e4lva v\u00e4lja inneh\u00e5llet i bildningsverksamheten. I studiecirkeln kunde m\u00e4nniskor studera och diskutera p\u00e5 egna villkor. Detta i en tid n\u00e4r majoriteten av befolkningen var utest\u00e4ngd fr\u00e5n all utbildning utom den sex\u00e5riga folkskolan.<\/p>\n

N\u00e4r ABF bildades 1912 kunde man bygga vidare p\u00e5 detta arbete. Tanken var att samordna och utveckla den befintliga verksamheten. I ett senare tal skisserade Rickard Sandler ABF:s flerfaldiga uppgift: ABF skulle vara en agitator som inom arbetarklassen v\u00e4cker slumrande bildningsh\u00e5g och skapar medvetande om att h\u00f6gre m\u00e4nniskov\u00e4rde \u00e4r h\u00f6gre kultur. ABF skulle ocks\u00e5 vara en organisat\u00f6r som samlar krafterna p\u00e5 bildningsarbetets f\u00e4lt till planm\u00e4ssig effektivitet, klokt utnyttjar medel som st\u00e4lls till f\u00f6rfogande och d\u00e4rmed l\u00e4gger en solid grund f\u00f6r folkbildningsarbetet.<\/p>\n

Men agitation och organisation var inte n\u00e5gra sj\u00e4lv\u00e4ndam\u00e5l. Syftet var sj\u00e4lva kulturarbetet: \u201dD\u00e5 det g\u00e4ller ABF:s uppgift inf\u00f6r detta levande inneh\u00e5ll inom formen b\u00f6r uttrycken v\u00e4ljas anspr\u00e5ksl\u00f6st. Den verkstad, d\u00e4r ur m\u00f6dosamt studiearbete h\u00f6gre kulturv\u00e4rden smids fram, den \u00e4r ett rum, som b\u00e5de agitatorn och organisat\u00f6ren b\u00f6r betr\u00e4da med blottade f\u00f6tter. Ty d\u00e4r verkar livets skapande krafter.\u201d<\/p>\n

Den fria tanken som h\u00f6rnsten<\/h3>\n

Med andra ord f\u00f6rutsattes det att respekt f\u00f6r det fria t\u00e4nkandet skulle bli en h\u00f6rnsten i den nya bildningsorganisationen. Rickard Sandler hade tillsammans med Per Albin Hansson redan 1907 lagt fram id\u00e9n om en arbetarh\u00f6gskola som i marxistisk anda skulle fostra arbetarr\u00f6relsens kadrar till effektiva partiarbetare. F\u00f6rebilder fanns i Tyskland. 1913 \u00e5terkom fr\u00e5gan i ABF:s representantskap. Utredning f\u00f6ljde, drog ut l\u00e5ngt p\u00e5 tiden och fick till slut rinna ut i sanden med en h\u00e4nvisning till ABF:s sommarkurs.<\/p>\n

\"Ung<\/a>

Ung man med bok 1939. Fotograf ok\u00e4nd. Fr\u00e5n Arbetarnas bildningsf\u00f6rbunds arkiv, 2831:33840. <\/p><\/div>\n

Det som varit g\u00e5ngbart 1907 hade hunnit bli omodernt tio \u00e5r senare. Den politiska nystart som arbetarr\u00f6relsen tvingades till efter storstrejken 1909 kom emellan. Nu verkade en partibunden utbildning var knappast vara r\u00e4tt metod att skapa den fria, sj\u00e4lvst\u00e4ndiga m\u00e4nniska som Sandler s\u00e5g framf\u00f6r sig.<\/p>\n

Hans \u00f6vertygelse om att arbetarna framf\u00f6r allt m\u00e5ste skaffa sig kunskaper f\u00f6r att kunna utnyttja det v\u00e4xande inflytande som den allm\u00e4nna r\u00f6str\u00e4tten gav dem rimmade illa med kaderskolor och ideologiskt testuggande.<\/p>\n

Den v\u00e4g som arbetarr\u00f6relsens bildningsverksamhet d\u00e4rmed slog in p\u00e5 innebar att den befriandes fr\u00e5n en hel del av den dogmatiska barlast som tyngde socialdemokratiska och socialistiska partier i andra europeiska l\u00e4nder. S\u00f6ker man r\u00f6tterna till att arbetarr\u00f6relsen i Sverige kom att f\u00e5 sin unikt pragmatiska karakt\u00e4r \u2013 och ytterst till att den skulle er\u00f6vra och beh\u00e5lla den politiska makten under stora delar av 1900-talet – \u00e4r ABF:s allra f\u00f6rsta tid allts\u00e5 ett intressant studieobjekt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

ABF \u2013 Arbetarnas bildningsf\u00f6rbund \u2013 firar 100-\u00e5rsjubileum den h\u00e4r veckan. Men hur det gick till n\u00e4r ABF bildades 1912? Med hj\u00e4lp av material ur v\u00e5ra samlingar skildras h\u00e4r b\u00f6rjan p\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[1122,9],"tags":[2989,3167,3169,3171,2997],"class_list":{"0":"post-3315","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-okategoriserad","7":"category-ur-vara-samlingar","8":"tag-abf-sv","9":"tag-arbetarnas-bildningsforbund-sv","10":"tag-brunnsvik-sv","11":"tag-rickard-sandler-sv","12":"tag-studiecirklar-sv","13":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3315","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3315"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3315\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15921,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3315\/revisions\/15921"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3315"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3315"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3315"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}