{"id":429,"date":"2009-11-26T17:28:16","date_gmt":"2009-11-26T16:28:16","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=429"},"modified":"2025-11-21T14:11:18","modified_gmt":"2025-11-21T13:11:18","slug":"liten-ddr-utstallning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/sv\/liten-ddr-utstallning\/","title":{"rendered":"Liten DDR-utst\u00e4llning"},"content":{"rendered":"ngg_shortcode_0_placeholder\n

Utst\u00e4llning om DDR, i forskarexpeditionen p\u00e5 Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek fr\u00e5n den 16 november 2009.<\/strong><\/p>\n

\u00d6sttyskland, eller Tyska demokratiska republiken, existerade som sj\u00e4lvst\u00e4ndig stat mellan \u00e5ren 1949-1990. Utst\u00e4llningen f\u00f6rs\u00f6ker i all sin enkelhet ge en ing\u00e5ng till dessa fyrtioen \u00e5r. Samt visa p\u00e5 en del av allt det material som finns h\u00e4r p\u00e5 Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek som har anknytning till denna stat som inte l\u00e4ngre finns.<\/p>\n

Inte minst v\u00e5rt bibliotek f\u00f6rfogar \u00f6ver en stor m\u00e4ngd litteratur tryckt och utgiven i \u00d6sttyskland, litteratur som i de allra flesta fall kommit till v\u00e5r institution som g\u00e5va fr\u00e5n just detta land. En del av denna litteratur kommer till synes i denna utst\u00e4llning.<\/p>\n

Till detta kommer \u00e4ven en stor m\u00e4ngd skrifter av kommenterande forskningskarakt\u00e4r, framf\u00f6rallt inriktat p\u00e5 litteratur som behandlar vardagsliv och kulturella och ideologiska yttringar. Exempel p\u00e5 s\u00e5dan litteratur visas i utst\u00e4llningen.<\/p>\n

Citat<\/h3>\n

I utst\u00e4llningen f\u00f6rekommer en del citat. En del av dessa redovisas nedan:<\/p>\n

”Das Politb\u00fcro hat der Regierung der DDR den Vorschlag unterbreitet, einen Gesetzesentwurf \u00fcber Reisen von DDR-B\u00fcrgern ins Ausland vorzubereiten. Wir gehen davon aus, dass dieser Entwurf nach \u00f6ffentlicher Aussprache in der Volkskammer behandelt und beschlossen werden sollte. In Zusammenhang damit k\u00f6nnten ebenfalls die zeitweilig getroffenen einschr\u00e4nkenden Massnahmen zum Reiseverkehr in sozialistische Bruderl\u00e4nder aufgehoben beziehungsweise modifiziert werden.”<\/p>\n

Egon Krenz, Rede auf der 9. Tagung des ZK der SED 18. Oktober 1989. (27)<\/p><\/blockquote>\n

”Mina utgivare rotar i gamla texter
\nOfta ryser jag n\u00e4r jag l\u00e4ser dem Detta
\nskrev jag i BESITTNING AV SANNINGEN
\nsextio \u00e5r f\u00f6re min troliga d\u00f6d
\nP\u00e5 TV-sk\u00e4rmen ser jag mina landsm\u00e4n
\nr\u00f6sta med h\u00e4nder och f\u00f6tter emot den sanning
\nsom f\u00f6r fyrtio \u00e5r sedan var min \u00e4godel
\nVilken grav skyddar mig mot min ungdom”<\/p>\n

Heiner M\u00fcller (Gr\u00e4nsfall – texter fr\u00e5n DDR ; Res Publica;15)<\/p><\/blockquote>\n

”Jag f\u00f6rv\u00e5nades alltid \u00f6ver hur l\u00e4tt det \u00e4r att avskaffa verkligheten. Om planen inte uppfylldes \u00e4ndrade man planen, om valen inte utf\u00f6ll till bel\u00e5tenhet \u00e4ndrade man valsedlarna; om man i rannsakningsh\u00e4ktet eller inom kriminalv\u00e5rden kom n\u00e5gon f\u00f6r n\u00e4ra inp\u00e5 livet l\u00e4t man honom skriva under p\u00e5 att allt det d\u00e4r aldrig hade intr\u00e4ffat. Hemligh\u00e5llande \u00e4r ett viktigt medel n\u00e4r man avskaffar verkligheten, fakta om milj\u00f6n \u00e4r en statshemlighet, milit\u00e4rtj\u00e4nst och kriminalv\u00e5rd \u00e4r statshemligheter, och det fanns en tid n\u00e4r allt p\u00e5 fabrikerna var hemligt. Kartorna \u00e4r det fortfarande: F\u00f6rlagen har f\u00e5tt f\u00f6reskrifter om att f\u00f6rvr\u00e4nga orienteringskartorna f\u00f6r att fienden, som med sina satelliter kan m\u00e4ta varje punkt p\u00e5 jordklotet p\u00e5 millimetern, inte ska kunna urskilja att vi har avskaffat verkligheten. Ja, t o m en del f\u00f6rordningar fr\u00e5n v\u00e5r regering \u00e4r hemliga.”<\/p>\n

Uwe Gr\u00fcning (Gr\u00e4nsfall – texter fr\u00e5n DDR ; Res Publica;15)<\/p><\/blockquote>\n

”Efter upproret den 17 juni
\nl\u00e4t F\u00f6rfattarf\u00f6rbundets sekreterare
\np\u00e5 Stalinallee utdela flygblad
\np\u00e5 vilka stod att l\u00e4sa att v\u00e5rt folk
\nf\u00f6rverkat regeringens f\u00f6rtroende
\noch endast genom dubbelt arbete
\nkunde \u00e5tervinna det. Vore det d\u00e5
\ninte enklare att regeringen
\nuppl\u00f6ste folket och
\nvalde sig ett nytt?”<\/p>\n

Bertolt Brecht: ”L\u00f6sningen” (Jag beh\u00f6ver ingen gravsten, Symposion 1998)<\/p><\/blockquote>\n

”- Tragiskt \u00e4r n\u00e4r n\u00e5gon hamnar i skiten utan att han kan hj\u00e4lpa det, f\u00f6rklarade Urack och tillade: \u00c4nd\u00e5 \u00e4r han sj\u00e4lv skuld till det.
\n–\tDet \u00e4r en mots\u00e4gelse, sa Collin, antingen \u00e4r man skyldig eller inte. N\u00e5got mittemellan finns inte.
\n–\tSt\u00e4mmer – n\u00e4r du betraktar saken sedan allt \u00e4r \u00f6ver. Men vi m\u00e5ste handla tidigare, vi m\u00e5ste ocks\u00e5 oskadligg\u00f6ra de potentiellt skyldiga.
\n–\tOch hur k\u00e4nner du igen dem?
\n–\tDet \u00e4r just det som \u00e4r problemet, sa Urack. Faber gjorde inget illa, br\u00f6t inte mot n\u00e5gon av de lagar som g\u00e4ller f\u00f6r oss. S\u00e5tillvida g\u00e5r han fri fr\u00e5n skuld. Hans skuld \u00e4r att han var d\u00e4r och att han var s\u00e5dan som han var. Att han liksom var tillskuren f\u00f6r den rock som vi satte p\u00e5 honom.”<\/p>\n

Stefan Heym: Collin (Prisma, 1980, s. 193)<\/p><\/blockquote>\n

”I det andra, socialistiska, Tyskland finns det m\u00e5nga som jag skulle kunna tala till. Fr\u00e5n scenen har jag, genom samarbetet med v\u00e4nnerna i Rostock, lyckats skaffa mig geh\u00f6r d\u00e4r. Men den stora publiken som jag skulle kunna v\u00e4nda mig till med romanen f\u00f6rblir otillg\u00e4nglig, d\u00e4rf\u00f6r att kulturfunktion\u00e4rerna f\u00f6rbjuder boken s\u00e5som ’icke \u00f6verensst\u00e4mmande med den i DDR giltiga historieskrivningen'”.<\/p>\n

Peter Weiss: Notisb\u00f6cker 1975-80 [19\/5 1978] (Arbetarkultur, 1984, s. 232)<\/p><\/blockquote>\n

”Tschekist zu sein – das ist kein \u00fcblicher Beruf, sondern das ist selbstloser Dienst f\u00fcr die Partei und den sozialistischen Staat, f\u00fcr die Verwirklichung der revolution\u00e4ren und humanistischen Ziele der Arbeiterklasse.” (451)<\/p>\n

Erich Mielke: [Tal 4\/3 1986]<\/p><\/blockquote>\n

”Kransart\u00e4rerna, t\u00e4nkte Dreesen. En liten impuls n\u00e5gonstans, en nerv som leker tokig kan utl\u00f6sa krampen som leder till infarkt. Vem har sagt det: de sjuka m\u00e4nnens revolution. Men det \u00e4r icke-revolutionen som g\u00f6r oss sjuka – bara en g\u00e5ng en riktig stormning av ett vinterpalats och jag skulle bli bra. Det \u00e4r icke-revolutionen, den f\u00f6rvaltade revolutionen, och i det h\u00e4r landet med det h\u00e4r f\u00f6rflutna, varigenom kroppskemin \u00e4ndras s\u00e5 att det d\u00f6dliga kolesterolet s\u00e4tter sig i \u00e5drorna. (192)<\/p>\n

Stefan Heym: Fem dagar i juni (Litteraturfr\u00e4mjandet, 1988)<\/p><\/blockquote>\n

I en r\u00e4ttsfilosofisk f\u00f6rel\u00e4sning plockade jag fram Engels’ tes: staten d\u00f6r bort, och Lenins kommentar: vi m\u00e5ste bringa det d\u00e4rh\u00e4n att en kokerska kan regera staten. Paus. V\u00e4linstuderad paus. ’N\u00e5v\u00e4l, mina damer och herrar, i Tyska Demokratiska Republiken har vi ju redan kommit dith\u00e4n!’ Att beskriva Ulbricht som en kokerska! Med ett Lenin-citat! Man kunde ingenting g\u00f6ra. Och publiken inst\u00e4mde, inst\u00e4mde glatt.”<\/p>\n

Ernst Bloch
\n(Peter Zudeick: Dj\u00e4vulens bakdel : Ernst Blochs liv och verk, Daidalos 1992, s. 222)<\/p><\/blockquote>\nngg_shortcode_1_placeholder\n

Litteratur som ing\u00e5r i utst\u00e4llningen<\/h3>\n

L\u00e4nkarna leder till bibliotekskatalogen Kata<\/a>. Medan utst\u00e4llningen p\u00e5g\u00e5r kan du inte l\u00e5na materialet, men d\u00e4refter g\u00e5r det bra.<\/p>\n