{"id":516,"date":"2010-06-18T17:20:57","date_gmt":"2010-06-18T15:20:57","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=516"},"modified":"2021-01-13T12:04:51","modified_gmt":"2021-01-13T11:04:51","slug":"socialdemokraterna-och-republikfragan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/sv\/socialdemokraterna-och-republikfragan\/","title":{"rendered":"Socialdemokraterna och republikfr\u00e5gan"},"content":{"rendered":"<p><a name=\"top\"><\/a><\/p>\n<div style=\"width: 210px\" class=\"wp-caption alignright\"><a style=\"border: none;\" title=\"Bilden hos Wikimedia Commons (\u00d6ppnas i nytt f\u00f6nster)\" href=\"http:\/\/commons.wikimedia.org\/wiki\/File:Hjalmar_Branting_and_king_Gustav_V.jpg\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\" \" src=\"https:\/\/arbark.se\/temp\/branting-och-gustaf-v.jpg\" alt=\"\" width=\"200\" height=\"288\"><\/a><p class=\"wp-caption-text\">Branting och Gustaf V. hade varit klasskamrater i Beskowska skolan p\u00e5 1870-talet &#8211; en privatskola f\u00f6r s\u00f6nerna till samh\u00e4llets elit. Foto: Axel Malmstr\u00f6m<\/p><\/div>\n<p><strong>Hur diskussionen om republikfr\u00e5gan g\u00e5tt inom den svenska arbetarr\u00f6relsen, och inom det parti som innehade regeringsmakten under st\u00f6rre delen av 1900-talet? I den h\u00e4r artikeln ger vi en del av svaret. <\/strong><\/p>\n<p>H\u00e4r hittar du nedslag i Socialdemokraternas h\u00e5llning, under drygt 100 \u00e5r, i fr\u00e5gan om monarki eller republik. Ta del av bilder, citat, ljud och video fr\u00e5n v\u00e5ra samlingar och andra k\u00e4llor.<\/p>\n<p>Exemplen r\u00f6r i f\u00f6rsta hand partiledningens och -ordf\u00f6randenas h\u00e5llning och ska d\u00e4rf\u00f6r inte ses som representativa f\u00f6r hela den svenska socialdemokratin. Som framg\u00e5r av materialet \u00e4r republikkravet principiellt viktigt, men \u00e5sikterna g\u00e5r is\u00e4r om hur h\u00e5rt fr\u00e5gan ska drivas.<\/p>\n<p>Detta \u00e4r en <strong>l\u00e5ng sida<\/strong> med mycket text. Det g\u00e5r att navigera via l\u00e4nkarna nedan.<\/p>\n<ul>\n<li><strong>1889 \u2014 <a href=\"#1889\">Massdemonstration mot monarkin<\/a><\/strong><br \/>\nResolution. Tal av Branting, Palm med flera.<\/li>\n<li><strong>1880-1910-talen \u2014 <a href=\"#1880-1910-talen\">Brott: majest\u00e4tsf\u00f6rbrytelse<\/a><\/strong><br \/>\nN\u00e5gra exempel p\u00e5 personer som straffades f\u00f6r majest\u00e4tsf\u00f6rbrytelse eller liknande brott.<\/li>\n<li><strong>1918 \u2014 <a href=\"#1918\">&#8221;Majest\u00e4tet skall inte vara oroligt&#8230;&#8221;<\/a><\/strong><br \/>\nOrostider och republikanska st\u00e4mningar.<\/li>\n<li><strong>1920-talet \u2014 <a href=\"#1920-talet\">En &#8221;monarkism med reservationer&#8221;?<\/a><\/strong><br \/>\nTingstens analys av republikkravet.<\/li>\n<li><strong>1944 \u2014 <a href=\"#1944\">&#8221;Jag kommer emellertid inte att k\u00e4mpa.&#8221;<\/a><\/strong><br \/>\nPer Albin Hansson p\u00e5 partikongressen.<\/li>\n<li><strong>1950-1960-talen \u2014 <a href=\"#1950-1960-talen\">&#8221;&#8230; vikten av en fortg\u00e5ende upplysningsverksamhet i fr\u00e5gan &#8230;&#8221;<\/a><\/strong><br \/>\nKongressmotioner om aktualiserandet av republikkravet. Erlander och kungen.<\/li>\n<li><strong>1970-talet \u2014 <a href=\"#1970-talet\">Torekovskompromissen och ny f\u00f6rfattning<\/a><\/strong><br \/>\nKung Gustaf VI Adolf avlider. Olof Palme talar i republikfr\u00e5gan.<\/li>\n<li><strong>1990-2000-talen \u2014 <a href=\"#1990-2000-talen\">&#8221;Den kompromissen f\u00f6rsvarar jag&#8230;&#8221;<\/a><\/strong><br \/>\nG\u00f6ran Persson om monarkin utan politisk makt.<\/li>\n<li><strong>2010 \u2014 <a href=\"#2010\">Har republikravet i partiprogrammen utan att driva fr\u00e5gan<\/a><\/strong><br \/>\nDe r\u00f6dgr\u00f6na partiledarna utfr\u00e5gas i SVT:s Rapport om inst\u00e4llningen till kungahuset.<\/li>\n<\/ul>\n<ul>\n<li><strong><a href=\"#kallor\">K\u00e4llor<\/a><\/strong><br \/>\nK\u00e4llor f\u00f6r det h\u00e4r presenterade materialet.<\/li>\n<li><strong><a href=\"#mer\">Ett urval material p\u00e5 annat h\u00e5ll<\/a><\/strong><br \/>\nL\u00e4nkar till video och ljud.<\/li>\n<li><strong><a href=\"#se-aven\">Se \u00e4ven<\/a><\/strong><br \/>\nL\u00e4nkar till \u00f6vriga resurser.<\/li>\n<\/ul>\n<p><a name=\"1889\"><\/a><\/p>\n<hr>\n<h3>1889 \u2014 Massdemonstration mot monarkin<\/h3>\n<p>Den 20 januari 1889, i anslutning till hyllningarna kring Oscar II:s 60-\u00e5rsdag, ordnade man ett stort republikanskt m\u00f6te vid Lill-Jans i Stockholm. Hjalmar Branting var huvudtalare men \u00e4ven Anders Hansson Janhekt, August Palm och Fredrik Sterky medverkade.<\/p>\nngg_shortcode_0_placeholder\n<p>Den 26 januari kunde man l\u00e4sa om m\u00f6tet i Social-Demokraten. &#8221;Med d\u00e5nande ja antogs under jubel och hurrarop&#8221; en resolution f\u00f6r avskaffandet av monarkin:<\/p>\n<blockquote><p><strong>Resolution.<\/strong><\/p>\n<p>I betraktande af att monarkin \u00e4r of\u00f6renlig med nutidens folkliga str\u00e4fvanden och demokratiska uppfattning i allm\u00e4nhet;<\/p>\n<p>att den alltid st\u00e5r hotande f\u00f6r freden, i det monarki och militarism \u00e4ro oskiljaktiga;<\/p>\n<p>att den i regeln alltid \u2014 utom n\u00e5gon g\u00e5ng af s\u00e4rskilda egoistiska ber\u00e4kningar \u2014 st\u00f6djer sig p\u00e5 den folket utplundrande och frihetsfientliga \u00f6fverklassen;<\/p>\n<p>f\u00f6rklarar m\u00f6tet, att det \u00e4r hvarje demokratiskt och r\u00e4ttsinnad medborgares pligt att arbeta p\u00e5 monarkins afskaffande och ers\u00e4ttande med republikanska institutioner, hvilka ensamma \u00e4ro f\u00f6renliga med den fria folkstaten.<\/p>\n<p>Slutligen f\u00f6rklarar m\u00f6tet, att p\u00e5 grund af konung Oskars st\u00e4llning i fr\u00e4msta rummet till r\u00f6str\u00e4ttsfr\u00e5gan \u00e4r det v\u00e4rdigaste svar Stockholms arbetare och demokratiskt sinnade medborgare kunna gifva vid hans utst\u00e4llningsf\u00e4rd genom hufvudstaden i&nbsp; morgon, att han helsas med fullst\u00e4ndig tystnad.<\/p><\/blockquote>\n<p><strong>Hjalmar Brantings<\/strong> (1860-1925) tal &#8221;Kungad\u00f6met i klass-staten&#8221; vid massm\u00f6tet f\u00f6ljer nedan, avskrivet fr\u00e5n Social-Demokraten 26 januari 1889. Talet finns ocks\u00e5 \u00e5tergivet i <a title=\"(i Kata)\" href=\"https:\/\/arbark-swe.mikromarc.se\/mikromarc3\/detail.aspx?Unit=6475&amp;db=arbark-swe&amp;Id=57993&amp;SW=Tal%25%20och%25%20skrifter.%25%203,%25%20Kampen%25%20f%C3%B6r%25%20demokratin,%25%201%25&amp;SC=FT&amp;LB=FT&amp;MT=0&amp;SU=6497&amp;DG=0&amp;ST=Normal&amp;Browse=1&amp;P=1\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">Tal och skrifter. 3, Kampen f\u00f6r demokratin, 1<\/a> \/ Hjalmar Branting, Stockholm, 1927, s. 61 ff.<\/p>\n<blockquote><p>Medborgare!<\/p>\n<p>Fr\u00e5n staden, d\u00e4r man nu rustar sig p\u00e5 en n\u00e5dig vink fr\u00e5n ofvan att fira minnet af en tilldragelse, som framtiden &#8211; ifall dess historieskrifning \u00f6fver hufvud taget kommer att befatta sig med n\u00e5got s\u00e5 obetydligt som en kungs g\u00f6rande och l\u00e5tande &#8211; m\u00e5h\u00e4nda kommer att kalla en nationalolycka f\u00f6r svenska folket, ha vi samlats hit i vinter och sn\u00f6 p\u00e5 den enda plats, som godtycket \u00e4nnu icke st\u00e4ngt f\u00f6r Stockholms arbetare. H\u00e4r och d\u00e4r ser vi dock blanka hj\u00e4lmar sticka upp, hits\u00e4nda kanske f\u00f6r att vi ej skola gl\u00f6mma bort att vi lefva under godtyckets v\u00e4lde.<\/p>\n<p>D\u00e4rinne skall firas en monarkisk fest, kungad\u00f6met skulle hyllas i den tillf\u00e4llige konungens person. Men hvad \u00e4r d\u00e5 monarkin, efter den firas s\u00e5?<\/p>\n<p>Jag vill h\u00e4r icke stanna vid de vanligast p\u00e5pekade, mest i \u00f6gonen fallande uselheterna hos det monarkiska systemet. Jag skall icke dr\u00f6ja vid hur det till hela sin id\u00e9 \u00e4r ett slag i ansigtet mot j\u00e4mlikhetens tanke, vid huru bef\u00e4ngdt och galet det \u00e4r att en menniska som alla andra p\u00e5 det s\u00e4ttet skall lyftas \u00f6fver alla andra, som vore han skapad af finare lera \u00e4n de. Icke h\u00e4ller skall jag tala om den allm\u00e4nna demoralisation, det kryperi och smicker, den korruption, som har monarken till medelpunkt och med naturn\u00f6dv\u00e4ndighet utg\u00e5r fr\u00e5n ett hof &#8211; vi veta f\u00f6r \u00f6frigt alla om v\u00e5r nuvarande kung arbetat p\u00e5 att motverka eller att befr\u00e4mja detta, ordensstj\u00e4rnorna, som b\u00f6rjat gl\u00e4nsa \u00e4nda ned p\u00e5 bondbr\u00f6sten, skvallra v\u00e4ltaligt om den saken. Och ej h\u00e4ller skall jag annat \u00e4n vidr\u00f6ra den absurditeten, \u00e4fven den konstitutionella fiktionen kallad, att en s\u00e4rskild menniskas ord och gerningar enligt monarkins grundsatser skola st\u00e5 \u00f6fver all kritik &#8211; fast de majest\u00e4tsbrotts\u00e5tal kung Oskar nyligen gifvit fullmakt till sannerligen skulle frestat att dr\u00f6ja h\u00e4rvid.<\/p>\n<p>Min uppgift h\u00e4r skall blott bli att se n\u00e5got p\u00e5 kungad\u00f6mets anor, den rol[l] det spelar i detta klass-samh\u00e4lle.<\/p>\n<p>Vi veta hur nutidens europeiska monarkier grundades p\u00e5 det s\u00f6nderfallande feodalv\u00e4sendets ruiner. St\u00f6dd p\u00e5 folkets bredare lager, som ej l\u00e4ngre f\u00f6rdrog sina m\u00e5nga sm\u00e5tyranner, steg env\u00e5ldsmonarkin fram. Det \u00e4r dunkla minnen fr\u00e5n denna tid, d\u00e5 kungen var folkets representant mot de h\u00f6ga herrarne, som \u00e4nnu gifva poeter och politiska barn deras tro p\u00e5 det s. k. &#8221;folkliga kungad\u00f6met&#8221;. Men den gruppering af samh\u00e4llets lager, d\u00e5 dylikt var t\u00e4nkbart, kommer aldrig \u00e5ter. Och f\u00f6r \u00f6frigt, det \u00e4r en l\u00e4rorik erfarenhet att se hur fort monarkin gl\u00f6mde sitt folkliga ursprung, st\u00f6d och ber\u00e4ttigande, f\u00f6r att ist\u00e4llet sl\u00e5 ihop sig med utplundrarne och v\u00e4nda sig mot folket som f\u00f6rtryckare i sin ordning.<\/p>\n<p>Skarpa lexor beh\u00f6fdes det f\u00f6r att erinra kungarna om hvarf\u00f6r de, historiskt sedt, voro till. Men s\u00e5dana uteblefvo icke h\u00e4ller. Den 30 jan. 1649 gick Karl I af England till schavotten och den 21 jan. 1793 vandrade Ludvig XVI af Frankrike samma v\u00e4g. &#8211; Januari tycks inte just vara n\u00e5gon monarkisk lyckom\u00e5nad!<\/p>\n<p>Emellertid var samh\u00e4llets byggnad blifven en annan. Bourgeoisin steg upp till fr\u00e4msta klass, antingen v\u00e5ldsamt undanskjutande de gamla makterna eller upptagande dem i sig. Kungad\u00f6met fick, \u00e4fven det, r\u00e4tta sig efter de nya f\u00f6rh\u00e5llandena. I de flesta l\u00e4nder har det ocks\u00e5 villigt fogat sig: monarkin har blifvit bourgeoisins agent, dess f\u00f6rn\u00e4msta docka, som f\u00f6res omkring och visas f\u00f6r folket vid h\u00f6gtidliga tillf\u00e4llen. \u00c5terigen \u00e4r monarken s\u00e5lunda vorden, fast i annan form, \u00f6fverklassens konung. Och detta \u00e4r mycket klokt av bourgeoisin, ty den gamla kungligheten, som nu st\u00e5r i dess tj\u00e4nst, imponerar alltid p\u00e5 n\u00e5gra, och f\u00f6r \u00f6frigt \u00e4r denna klass numera, som herrskande, ingen v\u00e4n af s\u00e5dant, som kan undergr\u00e4fva n\u00e5gon slags auktoritet.<\/p>\n<p>Men om kungen allts\u00e5 i v\u00e5ra dagar blifvit en \u00f6fverklassens docka, s\u00e5 f\u00e5 vi d\u00e4rf\u00f6r icke tro att han \u00e4r alldeles betydelsel\u00f6s. Makt har han \u00e4nnu &#8211; s\u00e4llan eller aldrig att g\u00f6ra godt, d\u00e4rf\u00f6r skyddar honom uppfostran, hela hans omgifning och st\u00e4llning &#8211; men g\u00f6ra ondt kan han; han kan f\u00f6rdr\u00f6ja utvecklingens g\u00e5ng, l\u00e4gga h\u00e4msko p\u00e5 friheten och f\u00f6ra demoralisation ut ibland folket. Om Oskar II valt det ena det andra, d\u00e4rom beh\u00f6fver jag icke h\u00e4r uttala mig.<\/p>\n<p>Ur tv\u00e5 synpunkter m\u00e5ste s\u00e5lunda vi socialdemokrater vara svurna fiender till allt hvad monarki heter: d\u00e4rf\u00f6r att den \u00e4r f\u00f6r\u00e5ldrad, svarar mot l\u00e4ngesedan f\u00f6rg\u00e5ngna utvecklingsstadier, och d\u00e4rf\u00f6r att den i v\u00e5r tid intet annan \u00e4r \u00e4n fr\u00e4msta representanten f\u00f6r det bourgeoisi-, det \u00f6fverklassv\u00e4lde, som v\u00e5rt m\u00e5l \u00e4r att f\u00f6r alltid g\u00f6ra slut p\u00e5.<\/p>\n<p>Och tecknen p\u00e5 detta slut kunna sk\u00f6njas \u00e4nd\u00e5 litet hvarst\u00e4des, trots allt.<\/p>\n<p>&#8221;Det sjuder under blad och bark,<br \/>\nO konung, i din kronopark&#8221;,<\/p>\n<p>kvad en hofskald f\u00f6r en tid sedan. Det \u00e4r sant, fast i en annan mening \u00e4n den stackars skalden trodde. I samh\u00e4llets djup gl\u00f6der redan den underjordiska eld, hvari hela h\u00e4rligheten d\u00e4rofvan och kungligheten icke till f\u00f6rgl\u00f6mmandes skall en dag antingen st\u00f6rta med brak eller sjunka sakta och vackert ned, som man ibland f\u00e5r se p\u00e5 teatern. Men i hvilketdera fallet som helst, ur den elden, som skall f\u00f6rbr\u00e4nna monarkin till aska, stiger den aldrig upp; den \u00e4r ingen f\u00e5gel Fenix. Hvad som kommer ist\u00e4llet det blir j\u00e4mlikhetens och frihetens statsform, den sociala republiken. F\u00f6r den m\u00e5 vi h\u00e4r utbringa ett lefve, som protest mot humbugen d\u00e4rinne! Lefve den sociala republiken!<\/p>\n<p><em>D\u00e5nande bifallsyttringar tvingade tal. \u00e4nnu en g\u00e5ng upp f\u00f6r att f\u00f6rnya sin maning till ett lefve, icke f\u00f6r enskilda personer, utan f\u00f6r den sociala republiken.<\/em><\/p><\/blockquote>\n<p><strong>August Palm<\/strong> (1849-1922) h\u00f6ll ett tal under rubriken &#8221;Kungsord &#8211; &#8217;br\u00f6drafolkens v\u00e4l'&#8221;, i vilket han bland annat yttrade:<\/p>\n<blockquote><p>I morgon skall konungen fira sin 60-\u00e5riga f\u00f6delsedag. Det skall ske med en f\u00f6revisnings-tourn\u00e9 genom staden. Viljen I, som st\u00e5 under strecket, i morgon vara dumma nog att spela bulfvaner \u00e5t \u00f6fverklassens kung genom att g\u00e5 ut och skrika hurra? Det skulle vara eder ov\u00e4rdigt! L\u00e5ten \u00f6fverklassen vara ensamma om det n\u00f6jet! Visen i morgon genom eder tystnad att I ingen r\u00f6str\u00e4tt han! Detta \u00e4r det v\u00e4rdigaste svaret.<\/p><\/blockquote>\n<ul>\n<li><strong>Ladda ner<\/strong> hela talet, avskrivet: <a href=\"https:\/\/arbark.se\/pdf_wrd\/palm-kungsord-brodrafolkens-val-1889.pdf\">August Palm: &#8221;Kungsord &#8211; &#8217;br\u00f6drafolkens v\u00e4l'&#8221;<\/a> (pdf)<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>Anders Hansson Janhekt<\/strong> (1861-1942) var skr\u00e4ddare, socialistisk agitator och tidningsdistribut\u00f6r. Han var med och grundade Ny Tid i G\u00f6teborg. 1888 d\u00f6mdes han till f\u00e4ngelse f\u00f6r majest\u00e4tsbrott (f\u00e4ngelse 7 m\u00e5nader) och sm\u00e4delse av riksdagen (f\u00e4ngelse 2 m\u00e5nader).<\/p>\n<p>Vid massm\u00f6tet talade Janhekt under rubriken &#8221;Monarkins st\u00f6djepelare&#8221;, d\u00e4r han gick ut h\u00e5rt i inledningen:<\/p>\n<blockquote><p>Monarkins f\u00f6rn\u00e4msta st\u00f6djepelare \u00e4r den menskliga dumheten, som alltid har slafk\u00e4nslan i sitt s\u00e4llskap. Hade ingen m\u00e4nniska l\u00e5tit sk\u00e4lla sig f\u00f6r slaf hade h\u00e4ller ingen m\u00e4nniska blifvit titulerad f\u00f6r herre, men Darwins [t]eori att en starkare alltid \u00f6fvervinner den svagare \u00e4r riktig, och att detta i synnerhet varit till[f]\u00e4llet n\u00e4r \u00e4nnu den menskliga intelligensen l\u00e5g i sin linda m\u00e5 icke f\u00f6rundra n\u00e5gon.<\/p>\n<p>[&#8230;]<\/p><\/blockquote>\n<p>Exakt en vecka efter massm\u00f6tet, den 27 januari 1889, h\u00f6ll Janhekt ett f\u00f6redrag &#8221;\u00f6fver Kungajubileet och n\u00e4r vi ha lof att begagna den utan 700-kronorsstreck&#8221;:<\/p>\nngg_shortcode_1_placeholder\n<p>Ur Social-Demokraten 1889-01-26.<\/p>\n<p>(<a title=\"Till sidans topp\" href=\"#top\">Upp \u2191<\/a>)<\/p>\n<p><a name=\"1880-1910-talen\"><\/a><\/p>\n<hr>\n<h3>1880-1910-talen \u2014 Brott: majest\u00e4tsf\u00f6rbrytelse<\/h3>\n<p>Majest\u00e4tsf\u00f6rbrytelse innebar &#8221;f\u00f6rgripelse i ord eller g\u00e4rning mot kungens eller regentens person&#8221; (NE). Enligt 18:e kapitlet i 1962 \u00e5rs brottsbalk utg\u00f6r brott mot kungens eller regentens person det som kallas h\u00f6gm\u00e5lsbrott.<\/p>\n<p>I f\u00f6rsta delen av <a href=\"https:\/\/arbark-swe.mikromarc.se\/mikromarc3\/detail.aspx?Unit=6475&amp;db=arbark-swe&amp;Id=25311&amp;SW=det%25%20f%C3%B6rsta%25%20seklet%25&amp;SC=FT&amp;LB=FT&amp;MT=0&amp;SU=6497&amp;DG=0&amp;ST=Normal&amp;Browse=1&amp;P=1\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">Det f\u00f6rsta seklet : [m\u00e4nniskor, h\u00e4ndelser och id\u00e9er i svensk socialdemokrati]<\/a>, Stockholm, 1988, skriver Hans Haste om ett antal personer i den tidiga svenska arbetarr\u00f6relsen som d\u00f6mdes utifr\u00e5n de &#8221;klasslagar&#8221; som var g\u00e4llande vid den tiden. Av det femtiotal personer som Haste listar d\u00f6mdes fem f\u00f6r majest\u00e4tsf\u00f6rbrytelse eller liknande brott. Dessa var (s. 142ff):<\/p>\n<h4>Eriksson, Per<\/h4>\n<ul>\n<li>Brott: Majest\u00e4tsf\u00f6rbrytelse (1908).<\/li>\n<li>Straff: F\u00e4ngelse 9&nbsp; m\u00e5nader.<\/li>\n<\/ul>\n<h4>Janhekt, A. H., skr\u00e4ddare, agitator<\/h4>\n<ul>\n<li>Brott: Majest\u00e4tsf\u00f6rbrytelse (1888).<\/li>\n<li>Straff: F\u00e4ngelse 7 m\u00e5nader.<\/li>\n<\/ul>\n<h4><a title=\"(Artikel i Wikipedia)\" href=\"http:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Carl_Lindhagen\">Lindhagen, Carl<\/a>, borgm\u00e4stare, riksdagsman<\/h4>\n<ul>\n<li>Brott:&nbsp; Att under arbetart\u00e5get 1914 ha utbringat ett leve f\u00f6r republiken, brottsrubricerat som &#8221;synnerlig f\u00f6rargelse&#8221;<\/li>\n<li>Straff: B\u00f6ter 100 kronor (beloppet insamlat i ett\u00f6ringar av sympatis\u00f6rer).<\/li>\n<\/ul>\n<h4><a title=\"(Artikel i Wikipedia)\" href=\"http:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Einar_Ljungberg\">Ljungberg, Einar<\/a>, agitator<\/h4>\n<ul>\n<li>Brott: Majest\u00e4tsf\u00f6rbrytelse (uttalande om kungen under storstrejken 1909).<\/li>\n<li>Straff: Straffarbete 9 m\u00e5nader.<\/li>\n<\/ul>\n<h4>\u00c5str\u00f6m, Carl, redakt\u00f6r<\/h4>\n<ul>\n<li>Brott: Majest\u00e4tsf\u00f6rbrytelse, inneb\u00e4rande p\u00e5st\u00e5ende att Gustaf V under storstrejken skulle ha st\u00e5tt p\u00e5 arbetsgivarnas sida (1909).<\/li>\n<li>Straff: Straffarbete 1 \u00e5r 6 m\u00e5nader.<\/li>\n<\/ul>\n<p>(<a title=\"Till sidans topp\" href=\"#top\">Upp \u2191<\/a>)<\/p>\n<p><a name=\"1918\"><\/a><\/p>\n<hr>\n<h3>1918 \u2014 &#8221;Majest\u00e4tet skall inte vara oroligt&#8230;&#8221;<\/h3>\n<p>En kort bakgrund till nedanst\u00e5ende kungliga oro: En vecka innan den n\u00e4mnda konseljen har F\u00f6rsta v\u00e4rldskriget upph\u00f6rt med Tyskland och dess allierade p\u00e5 den f\u00f6rlorande sidan. Dessf\u00f6rinnan har Tysklands kejsare avg\u00e5tt, varvid den tyska socialdemokratin f\u00f6rklarat Tyskland f\u00f6r republik och bildat en ny regering med Friedrich Ebert som ledare. Till v\u00e4nster om socialdemokraterna framtr\u00e4dde Spartacusf\u00f6rbundet, ur vilket senare Tysklands kommunistiska parti bildas. I Bayern st\u00f6rtades monarkin och en republik utropades under ledning av Kurt Eisner.<\/p>\n<p>Medan detta p\u00e5gick befann sig Viktoria, Sveriges drottning och dotter till storhertigen av Baden, med den storhertliga familjen p\u00e5 slottet i Karlsruhe. Drottningen flydde tillsammans med sin familj till ett slott utanf\u00f6r Heidelberg och d\u00e4rifr\u00e5n vidare till slottet Mainau i Bodensj\u00f6n. Hon kom inte \u00e5ter till Sverige f\u00f6rr\u00e4n den f\u00f6rsta augusti 1919, se exempelvis <a href=\"http:\/\/runeberg.org\/nfcl\/0236.html\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">Nordisk familjebok<\/a>.<\/p>\n<p><strong>Erik Palmstierna<\/strong> (1877-1959) var friherre, politiker och diplomat, statsr\u00e5d 1917-20. Ursprungligen liberal \u00f6vergick han 1910 till socialdemokraterna, d\u00e4r han gjorde en karri\u00e4r trots meningsskiljaktigheter med partiets v\u00e4nsterfalang. Palmstierna var sj\u00f6f\u00f6rsvarsminister i Nils Ed\u00e9ns koalitionsminist\u00e4r 1917-20 och utrikesminister i Brantings f\u00f6rsta socialdemokratiska minist\u00e4r 1920. I sina politiska dagboksanteckningar, <a title=\"(i Kata)\" href=\"https:\/\/arbark-swe.mikromarc.se\/mikromarc3\/detail.aspx?Unit=6475&amp;db=arbark-swe&amp;Id=28425&amp;SW=Orostid%25%202%25%20(1917-1919%25&amp;SC=FT&amp;LB=FT&amp;MT=0&amp;SU=6497&amp;DG=0&amp;ST=Normal&amp;Browse=1&amp;P=1\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">Orostid 2 (1917-1919)<\/a>, Stockholm, 1953, s. 241ff, skrev Palmstierna:<\/p>\n<blockquote><p>16\/11 1918<\/p>\n<p>Kungen s\u00e5g alldeles f\u00f6rst\u00f6rd ut under konseljen. Han l\u00e4r vara s\u00f6mnl\u00f6s. H\u00e4ndelserna taga tydligen mycket p\u00e5 honom. Dagens notis att man s\u00f6kt storma slottet i Karlsruhe, inverkar nog inte heller s\u00e5 stillande p\u00e5 nerverna.<\/p>\n<p>Efter konseljen b\u00e5do Ryd\u00e9n och Thorsson s\u00e5som representanter f\u00f6r arbetarr\u00f6relsen i regeringen att f\u00e5 tala vid honom. De dolde inte den starka republikanska st\u00e4mning, som hastigt utbretts hos de breda massorna men framh\u00f6llo, att vi ans\u00e5go det vara en folkets sak, att f\u00f6rst senare, efter f\u00f6rfattningsreformen, n\u00e4r sp\u00f6rsm\u00e5let om statsskicket upptagas. F\u00f6r att lyckas h\u00e5lla den p\u00e5g\u00e5ende r\u00f6relsen inom denna gr\u00e4ns och inom laglighetens r\u00e5m\u00e4rken, vore det emellertid oundg\u00e4ngligt, att regeringens krav utan prutm\u00e5n antogos. Kungen sade sig till fullo inse detta. Han hade redan och skulle \u00e4n mer s\u00f6ka medverka till att de accepterades. Thorsson klappade kungen p\u00e5 axeln och sade: &#8221;Majest\u00e4tet skall inte vara oroligt; den h\u00e4r skivan klara vi.&#8221;<\/p>\n<p>Det \u00e4r nog &#8211; som Br. [Branting] med en fin v\u00e4ndning yttrade i A-salen &#8211; &#8221;s\u00e5 att man finner mer f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r folkets krav hos monarken \u00e4n hos herrar Trygger och Lindman.&#8221;<\/p>\n<p>[&#8230;]<\/p>\n<p>F. n. r\u00e5der en alldeles m\u00e4rklig intimitet med de kungliga. Kungen sade i g\u00e5r rent ut, att han ofta tackar Gud, att han f\u00f6r ett \u00e5r sedan tagit socialdemokraterna till sitt r\u00e5dsbord, och att han trivdes s\u00e5 bra med oss.<\/p><\/blockquote>\n<p>Kort om personerna som omn\u00e4mns i Palmstiernas text:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>V\u00e4rner Ryd\u00e9n<\/strong> (1878-1930), socialdemokrat, riksdagsman fr\u00e5n 1907, statsr\u00e5d 1917-19.<\/li>\n<li><strong>Fredrik Vilhelm Thorsson<\/strong> (1965-1925), socialdemokrat, riksdagsman fr\u00e5n 1903 (andra kammaren), finansminister i omg\u00e5ngar 1918-25, handelsminister en kort tid 1920. Allm\u00e4nt tippad som partiordf\u00f6rande efter Branting.<\/li>\n<li><strong>Hjalmar Branting<\/strong> (1860-1925), socialdemokrat och tidningsman. Partiordf\u00f6rande 1908-1925, riksdagsledamot (andra kammaren) 18897-1925, finansminister n\u00e5gra m\u00e5nader 1917-18 och statsminister f\u00f6r den f\u00f6rsta socialdemokratiska regeringen i Sverige 1920, samt ytterligare tv\u00e5 kortlivade regeringar, 1921-23 (tillika utrikesminister) och 1924-25.<\/li>\n<li><strong>Ernst Trygger<\/strong> (1857-1943), jurist, \u00e4mbetsman och h\u00f6gerpolitiker, statsminister 1923-24, utrikesminister 1928-30, riksdagsman (f\u00f6rsta kammaren) 1898-1937 och ledare f\u00f6r kammarens konservativa 1913-33.<\/li>\n<li><strong>Arvid Lindman <\/strong>(1862-1936), industriledare och h\u00f6gerpolitiker, statsminister 1906-11 och 1928-30.<\/li>\n<\/ul>\n<h4>Hjalmar Branting om r\u00f6str\u00e4ttsfr\u00e5gan 1918<\/h4>\n<p>Brantings tal \u00e4r intressanta bland annat d\u00e4rf\u00f6r att Olof Palme p\u00e5 partikongressen 1972 (<a href=\"#1970-talet\">se l\u00e4ngre ned<\/a>) h\u00e4nvisar tillbaka till vad denne sa om socialdemokratins str\u00e4van att politiskt &#8221;driva det uppn\u00e5eliga till gagn f\u00f6r arbetarklassen.&#8221;<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Lyssna:<\/strong> <a href=\"https:\/\/arbark.se\/ljud\/branting-tal-om-rostrattsfragan-1918.mp3\">Branting: Tal om r\u00f6str\u00e4ttsfr\u00e5gan<\/a><br \/>\nCirka 4 min. Id-nr: XA_ARAB07-07255. Arkiv: Skivsamlingen.<\/li>\n<\/ul>\n<p>(<a title=\"Till sidans topp\" href=\"#top\">Upp \u2191<\/a>)<\/p>\n<p><a name=\"1920-talet\"><\/a><\/p>\n<hr>\n<h3>1920-talet \u2014 En &#8221;monarkism med reservationer&#8221;?<\/h3>\nngg_shortcode_2_placeholder\n<p>Herbert Tingsten (1896-1973), statsvetare, socialdemokrat och senare liberal publicist och f\u00f6rfattare, utgav 1941 <a title=\"(i Kata)\" href=\"https:\/\/arbark-swe.mikromarc.se\/mikromarc3\/detail.aspx?Unit=6475&amp;db=arbark-swe&amp;Id=28425&amp;SW=Orostid%25%202%25%20(1917-1919%25&amp;SC=FT&amp;LB=FT&amp;MT=0&amp;SU=6497&amp;DG=0&amp;ST=Normal&amp;Browse=1&amp;P=1\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">Den svenska socialdemokratiens id\u00e9utveckling<\/a>, i tv\u00e5 delar (inom serien Den svenska arbetarklassens historia).<\/p>\n<p>I del tv\u00e5, under avsnittet &#8221;Den demokratiska principens utformning&#8221; (s. 119-139), diskuterar Tingsten bland annat partiet republikkrav och hur den f\u00f6r\u00e4ndras tiden efter v\u00e4rldskriget. P\u00e5 s. 132 skriver han:<\/p>\n<blockquote><p>Vid ett studium av den socialdemokratiska pressen finner man otvetydiga bevis f\u00f6r att partiets uppfattning under denna tid underg\u00e5tt viss f\u00f6rskjutning. Tidigare \u2014 s\u00e4rskilt under perioder, s\u00e5 socialdemokraterna voro obundna av regeringsansvaret \u2014 f\u00f6rekommo icke s\u00e4llan artiklar, som understr\u00f6ko partiets republikanism med en viss sk\u00e4rpa.<\/p>\n<p>[&#8230;]<\/p>\n<p>Under de senaste \u00e5ren ha de sparsamma uttalandena en annan f\u00e4rg. Den principiella republikanismen vidh\u00e5lles i regel, men den \u00e4r s\u00e5 &#8221;principiell&#8221;, \u00e4r kombinerad med ett s\u00e5 starkt betonande av att man ej vill verka f\u00f6r kravets aktualisering, att slutsatsen i sj\u00e4lva verket blir en monarkism med reservationer.<\/p><\/blockquote>\n<p>(<a title=\"Till sidans topp\" href=\"#top\">Upp \u2191<\/a>)<\/p>\n<p><a name=\"1944\"><\/a><\/p>\n<hr>\n<h3>1944 \u2014 &#8221;Jag kommer emellertid inte att k\u00e4mpa.&#8221;<\/h3>\n<p>Per Albin Hansson (1885-1946) var socialdemokrat, riksdagsledamot (andra kammaren) 1918-46, partiordf\u00f6rande 1925-46, statsminister 1932-46 (utom sommaren 1936), samt \u00e4ven statsr\u00e5d 1920, 1921-23 respektive 1924-26.<\/p>\n<h4>Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis 17:e kongress, 1944<\/h4>\n<p>Ur kongressprotokollet, s. 113f:<\/p>\n<blockquote><p>Per-Albin Hansson, partistyrelsen: Som Fredriksson redan har upplyst, var jag inom programrevisionen beredd att g\u00f6ra en s. k. kompromiss &#8211; det vill s\u00e4ga jag sade helt enkelt ifr\u00e5n, att kunna vi inte enas om en st\u00e5ndpunkt, s\u00e5 \u00e4r det lika bra att \u00f6ver huvud taget inte alls ta upp denna fr\u00e5ga. Det inneb\u00e4r att jag inte tillm\u00e4ter ett beslut i den ena eller andra riktningen n\u00e5gon st\u00f6rre betydelse. Jag konstaterade i g\u00e5r att principiellt r\u00e5der det ingen skiljaktighet, och d\u00e5 \u00e4r bara fr\u00e5gan huruvida man skall skriva programmet s\u00e5 att det n\u00e5gorlunda \u00f6verensst\u00e4mmer med vad man g\u00f6r. I motiveringen till programrevisionens f\u00f6rslag ha vi ocks\u00e5 sagt att med den faktiska st\u00e5ndpunkt, som vi ha intagit och som ju med \u00e5ren blivit allt mer markerad, \u00e4r det \u00e4rligast att man icke bibeh\u00e5ller republikkravet i programmet.<\/p>\n<p>Det finns s\u00e4kerligen inte n\u00e5gon &#8211; ja, det kanske var f\u00f6r mycket sagt &#8211; men i varje fall inte m\u00e5nga inom partiet, som skulle vilja p\u00e5yrka en aktion f\u00f6r republik fr\u00e5n partiets sida, om inte f\u00f6rh\u00e5llanden uppkomma, som \u00e4ro helt annorlunda \u00e4n de nuvarande och som p\u00e5 ett speciellt s\u00e4tt skulle motivera en s\u00e5dan aktion. Vi beh\u00e5lla allts\u00e5, trots att f\u00f6rslag har v\u00e4ckts om motsatsen, en programpunkt i medvetande om att vi inte ha n\u00e5gon avsikt att g\u00f6ra n\u00e5got f\u00f6r att realisera den. Jag tror inte att detta \u00e4r ett riktigt s\u00e4tt att skriva program. Jag kommer emellertid inte att k\u00e4mpa. F\u00f6rh\u00e5llandena komma att bli precis likadana, hur kongressen \u00e4n beslutar, och d\u00e4rf\u00f6r tycker jag inte att detta \u00e4r s\u00e5 mycket att g\u00f6ra sak av.<\/p><\/blockquote>\n<p><strong>Anders Isaksson<\/strong> (1943-2009), f\u00f6rfattare, historiker och journalist, skrev en biografi i fyra delar om Per Albin Hansson, och i sista delen diskuterar han p\u00e5 n\u00e5gra sidor republikfr\u00e5gan och Hanssons relation till kungen. Fr\u00e5n sidan 31:<\/p>\n<blockquote><p>I programkommitt\u00e9n fick han p\u00e5 h\u00f6sten 1943 prelimin\u00e4rt geh\u00f6r f\u00f6r sitt f\u00f6rslag att avskaffa republikkravet, men p\u00e5 det stadiet hade fr\u00e5gan fortfarande karakt\u00e4r av fingerfuktare f\u00f6r flera ledam\u00f6ter, ett s\u00e4tt att avl\u00e4sa st\u00e4mningen f\u00f6r att placera sig sj\u00e4lv r\u00e4tt. Vid slutjusteringen av f\u00f6rslaget till nytt partiprogram hade motst\u00e5ndet vuxit sig s\u00e5 starkt att Per Albins linje hotade att f\u00f6rlora, men d\u00e5 intog i st\u00e4llet Karl Fredriksson &#8211; mest k\u00e4nd under signaturen Nordens Karlsson &#8211; rollen av vit riddare. Han var Per Albins meste vapendragare i partipressen, och inf\u00f6r hans hot att reservera sig till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r republikkravets avskaffande b\u00f6jde sig flertalet \u00f6vriga ledam\u00f6ter.<\/p><\/blockquote>\n<ul>\n<li><strong>Ladda ner:<\/strong> <a href=\"https:\/\/arbark.se\/pdf_wrd\/isaksson-ur-per-albin-4-landsfadern.pdf\">sidorna 27-32 ur boken Per Albin. 4, Landsfadern<\/a> \/ Anders Isaksson (pdf)<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>Karl Fredriksson<\/strong> (1895-1963), som omn\u00e4mns ovan, var en socialdemokratisk tidningsman och debatt\u00f6r i ekonomiska och ideologiska fr\u00e5gor. Ledande kraft bakom arbetarr\u00f6relsens efterkrigsprogram 1944. K\u00e5serade under signaturen Nordens Karlsson.<\/p>\n<p>(<a title=\"Till sidans topp\" href=\"#top\">Upp \u2191<\/a>)<\/p>\n<p><a name=\"1950-1960-talen\"><\/a><\/p>\n<hr>\n<h3>1950-1960-talen \u2014 &#8221;&#8230; vikten av en fortg\u00e5ende upplysningsverksamhet i fr\u00e5gan &#8230;&#8221;<\/h3>\n<p>Sten Sj\u00f6berg (1909-2004), ordf\u00f6rande f\u00f6r Telef\u00f6rbundet, ber\u00f6r republikfr\u00e5gan &#8211; hans hj\u00e4rtefr\u00e5ga &#8211; p\u00e5 flera h\u00e5ll i memoarerna <a title=\"(i Kata)\" href=\"http:\/\/kata.arbark.se\/wsRecInfo.asp?idno=34053\">Fackf\u00f6reningsman och republikan<\/a>, Stockholm, 1999. P\u00e5 sidorna 166-174 skriver han om Sveriges republikanska f\u00f6rbund (vars arkiv vi har, 1 volym) och p\u00e5 sidorna 195-202 skriver han kritiskt under rubriken &#8221;Olof Palme och hans plym&#8221; om hur republikfr\u00e5gan blev behandlad p\u00e5 partikongressen 1972 (<a href=\"#1970-talet\">se l\u00e4ngre ned<\/a>).<\/p>\n<p>Sj\u00f6berg anger att han genom \u00e5ren producerade hundratals artiklar i \u00e4mnet. I en av dessa, &#8221;Republikkravet och dess f\u00f6rverkligande&#8221;, i <a title=\"(i Kata)\" href=\"http:\/\/kata.arbark.se\/wsRecInfo.asp?idno=78651\">Aktuellt i politik och samh\u00e4lle<\/a>, 1959:3, s. 9, 17, skriver han:<\/p>\n<blockquote><p>Till 1956 \u00e5rs partikongress f\u00f6rel\u00e5g&nbsp; fem motioner vilka samtliga yrkade p\u00e5 att republikfr\u00e5gan i olika former skulle aktualiseras. I partistyrelsens uttalande konstaterades att partiets principiella inst\u00e4llning f\u00f6r ett republikanskt statsskick var klar. Vidare framh\u00f6lls det att en upplysningsverksamhet kring konstitutionella fr\u00e5gor som har samband med en \u00f6verg\u00e5ng till ett republikanskt statsskick hade ett visst v\u00e4rde. Kongressmajoriteten tyckte att uttalandet var vagt och gjorde ett till\u00e4ggsuttalande som understr\u00f6m &#8221;vikten av en fortg\u00e5ende upplysningsverksamhet i fr\u00e5gan om v\u00e5rt lands framtida statsskick&#8221;.<\/p>\n<p>[&#8230;]<\/p>\n<p>Socialdemokratins principiella republikanism riskerar att v\u00e4cka l\u00f6je d\u00e4rest inte n\u00e5gra framst\u00f6tar i linje med det principiella kravet \u00e5stadkommes i samband med den kommande f\u00f6rfattningsrevisionen 1960 och 1961.<\/p><\/blockquote>\n<p>P\u00e5 sidorna 247-256 i <a title=\"(i Kata)\" href=\"http:\/\/kata.arbark.se\/wsRecInfo.asp?idno=34387\">Notiser fr\u00e5n Arbetarnas kulturhistoriska s\u00e4llskap : ett urval<\/a> (1996) hittar du en intervju med Sj\u00f6berg.<\/p>\n<p><strong>Olof Ruin<\/strong>, statsvetare, skriver i sin bok I v\u00e4lf\u00e4rdsstatens tj\u00e4nst :&nbsp; Tage Erlander 1946-1969 (1986), om Tage Erlanders relation till kungen och monarkin. Erlander hann under sin tid om statsminister uppleva tv\u00e5 kungar, och Ruin resonerar (p\u00e5 s. 254) kring hur man hos Erlander<\/p>\n<blockquote><p>&#8230;skymtar tanken att snabba f\u00f6r\u00e4ndringar i ett samh\u00e4lle, s\u00e5dana som Sverige undergick under 50- och 60-talen, underl\u00e4ttas av &#8211; accepteras l\u00e4ttare &#8211; om samtidigt en traditionell form bevaras. Det \u00e4r tanken, s\u00e4llan explicit utvecklad av socialdemokrater, att en i och f\u00f6r sig f\u00f6rlegad institution som en monarki kan genom sin existens ge en extra legitimitet \u00e5t snabba samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p><\/blockquote>\n<ul>\n<li><strong>Ladda ner:<\/strong> <a href=\"https:\/\/arbark.se\/pdf_wrd\/ruin-kungen-ur-i-valfardsstatens-tjanst.pdf\">avsnittet &#8221;Kungen&#8221; ur boken I v\u00e4lf\u00e4rdsstatens tj\u00e4nst :&nbsp; Tage Erlander 1946-1969<\/a> \/ Olof Ruin (pdf)<\/li>\n<\/ul>\n<p>(<a title=\"Till sidans topp\" href=\"#top\">Upp \u2191<\/a>)<\/p>\n<p><a name=\"1970-talet\"><\/a><\/p>\n<hr>\n<h3>1970-talet \u2014 Torekovskompromissen och ny f\u00f6rfattning<\/h3>\n<p>En bakgrund: Den 1 januari 1975 tr\u00e4der en ny f\u00f6rfattning i kraft i Sverige. Detta sedan 1973 och 1974 \u00e5rs riksdagar beslutat att ers\u00e4tta 1809 \u00e5rs regeringsform och 1866 \u00e5rs riksdagsordning. I botten ligger ett tjugo\u00e5rigt utredningsarbete.<\/p>\n<p>Lars Ricknell skriver i boken <a title=\"(i Kata)\" href=\"http:\/\/kata.arbark.se\/wsRecInfo.asp?idno=29709\">Hur v\u00e5rt statsskick fungerar<\/a>, Stockholm, 1975, s. 101:<\/p>\n<blockquote><p>Under grundlagsberedningens arbete kom fr\u00e5gan om statschefen att bli en huvudfr\u00e5ga. Den uppm\u00e4rksamhet som v\u00e4cktes i den allm\u00e4nna debatten kring fr\u00e5gan om statschefen och d\u00e4rmed kring statsformen b\u00f6r ses mot bakgrund av den debatt som f\u00f6rts tidigare eller snarare av de krav som framf\u00f6rts vid olika tillf\u00e4llen om avskaffande av monarkin och inf\u00f6rande av republik.<\/p>\n<p>[&#8230;]<\/p>\n<p>Den l\u00f6sning av fr\u00e5gan som grundlagsberedningen presenterade, den s. k. Torekovskompromissen, innebar i korthet att den monarkiska statsformen skulle bibeh\u00e5llas, och att statschefen endast skulle ha representativa och ceremoniella uppgifter. Han st\u00e4lldes utanf\u00f6r all politisk makt och riksstyrelsen skulle inte l\u00e4ngre f\u00f6ras i hans namn. Genom denna l\u00f6sning har de flesta argumenten i fr\u00e5gan om monarki eller republik avsev\u00e4rt kunnat reduceras eller nedtonas. Den reform som nu genomf\u00f6rts \u00e4r s\u00e5dan, att statsformen inte l\u00e4ngre f\u00e5r n\u00e5gon avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r statsskicket i \u00f6vrigt.<\/p><\/blockquote>\n<h4>Olof Palme talar p\u00e5 Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis 25:e kongress, 1972-10-06<\/h4>\n<p>Ur kongressprotokollet, s. 1010f:<\/p>\n<blockquote><p>Olof Palme, partistyrelsens f\u00f6redragande [&#8230;] Det \u00e4r en \u00f6verdrift att s\u00e4ga &#8211; s\u00e5som Clas Engstr\u00f6m var inne p\u00e5 &#8211; att stats\u00f6verhuvudet finns kvar. Det finns bara en plym kvar, en dekoration, och det \u00e4r l\u00e4tt att genomf\u00f6ra republik om man s\u00e5 vill.<\/p>\n<p>[&#8230;]<\/p>\n<p>LO, v\u00e5r stora fackliga r\u00f6relse, har p\u00e5 sin kongress beslutat att vi nu ska ha republik h\u00e4r i Sverige. All right, det m\u00e5ste vi naturligtvis ta h\u00e4nsyn till. Men hur tror ni att det kommer sig att Arne Geijer inte sitter h\u00e4r frustande av f\u00f6rv\u00e4ntan? Jag har s\u00e4kert samtalat med Arne Geijer hundra g\u00e5nger sedan LO-kongressen. Tror ni att han n\u00e5gon enda av dessa g\u00e5nger tagit upp republikfr\u00e5gan och LO-kongressens beslut? Nej, han har talat om syssels\u00e4ttningsfr\u00e5gor, arbetsmilj\u00f6, anst\u00e4llningstrygghet och annat. Han har sagt: &#8217;Vad t\u00e4nker ni g\u00f6ra \u00e5t det eller det fackliga kravet?&#8217; Inte en enda g\u00e5ng har vi resonerat om republikfr\u00e5gan.<\/p>\n<p>[&#8230;]<\/p>\n<p>Fr\u00e5n Stora teatern i G\u00f6teborg fick jag f\u00f6r n\u00e5gra dagar sedan en grammofonskiva med en inspelning av Hjalmar Brantings tal i riksdagen vid f\u00f6rfattningsreformen 1918. Jag hade aldrig h\u00f6rt den f\u00f6rut. Det var en med h\u00e4nsyn till dagens l\u00e4ge d\u00e5lig kompromiss man d\u00e5 gjorde i f\u00f6rfattningsfr\u00e5gan, och det var inte tal om att ta upp republikfr\u00e5gan. Branting sade d\u00e5: &#8221;Vi har alltid i v\u00e5r politik s\u00f6kt driva det uppn\u00e5eliga till gagn f\u00f6r arbetarklassen. Det har vi gjort p\u00e5 det fackliga omr\u00e5det s\u00e5v\u00e4l som p\u00e5 det politiska, och arbetarklassen har i stort sett funnit sig v\u00e4l d\u00e4rutav.&#8221;<\/p>\n<p>Det var egentligen en d\u00e5lig kompromiss, men den f\u00f6rde f\u00f6rfattningsfr\u00e5gan fram\u00e5t. Nu \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 en fullst\u00e4ndigt ny f\u00f6rfattning f\u00f6r Sverige som vi ska klara 1973\/1974. I denna fullst\u00e4ndigt nya f\u00f6rfattning ing\u00e5r ett grundlagsf\u00e4stande av parlamentarismen, vilket \u00e4r ett stort steg mot inf\u00f6rande av republik &#8211; sedan \u00e4r det bara ett penndrag. L\u00e5t oss s\u00e4tta in krafterna p\u00e5 detta under de n\u00e4rmaste \u00e5ren. Sedan f\u00e5r vi forts\u00e4tta att diskutera republiken.<\/p><\/blockquote>\n<ul>\n<li><strong>Lyssna:<\/strong> <a href=\"https:\/\/arbark.se\/ljud\/palme-talar-pa-sap-kongress-1972-1.mp3\">Palme om republikfr\u00e5gan p\u00e5 partikongressen 1972 (inl\u00e4gg 1\/2)<\/a><br \/>\nCirka 9 min. Id-nr: XA_ARAB07-07453. Arkiv: SAP, nr 1889.<\/li>\n<li><strong>Lyssna:<\/strong> <a href=\"https:\/\/arbark.se\/ljud\/palme-talar-pa-sap-kongress-1972-2.mp3\">Palme om republikfr\u00e5gan p\u00e5 partikongressen 1972 (inl\u00e4gg 2\/2)<\/a><br \/>\nCirka 15 min. Id-nr: XA_ARAB07-07454. Arkiv: SAP, nr 1889.<\/li>\n<\/ul>\n<h4>Olof Palmes minnestal \u00f6ver Konung Gustaf VI Adolf, 1973-09-15<\/h4>\n<p>Gustaf VI Adolf besteg tronen 1950, 67 \u00e5r gammal. Under hans tid f\u00f6rsvann flera av de mer pomp\u00f6sa inslagen i monarkin. Kungen avled den 15 september 1973 och Olof Palme, i egenskap av statsminister, h\u00f6ll ett minnestal \u00f6ver honom. H\u00e4r ett kort utdrag:<\/p>\n<blockquote><p>Konung Gustav VI Adolf har f\u00e5tt ro och vila. Ett l\u00e5ngt dagsverke \u00e4r nu slut. Konung Gustav VI Adolfs levnad var fyllt av ansvar. Stor pliktk\u00e4nsla, osvikligt omd\u00f6me, m\u00e4nsklig v\u00e4rdighet och integritet pr\u00e4glade hans kungag\u00e4rning. Hans klokhet och m\u00e4nskliga v\u00e4rme v\u00e4ckte beundran, respekt och tillgivenhet. Det svenska folket k\u00e4nner djup tacksamhet f\u00f6r hans g\u00e4rning.<\/p><\/blockquote>\n<ul>\n<li><strong>Fulltext:<\/strong> <a title=\"Olof Palmes minnestal \u00f6ver Gustaf VI Adolf (1973)\" href=\"http:\/\/www.olofpalme.org\/1973\/09\/15\/minnestal-over-konung-gustaf-vi-adolf\/\">Hela minnestalet finns tillg\u00e4ngligt p\u00e5 www.olofpalme.org<\/a>.<\/li>\n<li><strong>Lyssna:<\/strong> <a href=\"https:\/\/arbark.se\/ljud\/palme-minnestal-over-gustaf-vi-adolf-1973.mp3\">Palmes minnestal \u00f6ver kung Gustav VI Adolf<\/a> (de inledande meningarna saknas i inspelningen). Cirka 7,5 min. Id-nr: XA_ARAB07-03074. Arkiv: Olof Palmes arkiv, nr 676.<\/li>\n<\/ul>\n<h4>Olof Palme talar p\u00e5 Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis 26:e kongress, 1975-09-30<\/h4>\n<p>Ur kongressprotokollet, s. 578:<\/p>\n<blockquote><p>Olof Palme, partistyrelsens f\u00f6redragande: ( &#8230; ) Det g\u00e5r, som h\u00e4r har gjorts, att anf\u00f6ra mycket bra argument mot monarkin. Man kan kritisera att kommunalm\u00e4n ska beh\u00f6va st\u00e5 upp och hurra f\u00f6r kungen och man kan kritisera mycket annat. Man kan tala om denna el\u00e4ndiga veckopress och alla dessa skriverier som ofta \u00e4r fullst\u00e4ndigt skandal\u00f6sa och drabbar enskilda personer. Man kan ocks\u00e5 rent principiellt reagera mot veckopressens kryperi och kommersialism. Man menar att vi b\u00f6r inf\u00f6ra republik. Men fattar vi ett s\u00e5dant beslut h\u00e4r s\u00e5 blir det den politiska huvudfr\u00e5gan h\u00e4r i landet fram\u00f6ver. S\u00e5 viktiga fr\u00e5gor som \u00a7 32-utredningen, barnomsorgen, syssels\u00e4ttningspolitiken och j\u00e4mst\u00e4lldhetsfr\u00e5gorna f\u00e5r vi mer eller mindre l\u00e4gga \u00e5t sidan.<\/p>\n<p>[&#8230;]<\/p>\n<p>Vad vi g\u00f6r f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra samh\u00e4llet \u00e4r v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 viktigare \u00e4n fr\u00e5gan om monarkin med dess ceremoniella och representativa uppgifter.<\/p>\n<p>Vid varje kongress stiger ombud upp i talarstolen och pl\u00e5gar partiledningen i den h\u00e4r fr\u00e5gan. Jag k\u00e4nner mig pinad d\u00e4rf\u00f6r att jag upplever det inte som s\u00e4rskilt muntert att debattera den. Efter kongressen \u00e5ker ombuden hem och g\u00f6r i stort sett ingenting \u00e5t fr\u00e5gan fram till n\u00e4sta kongress &#8211; i den m\u00e5n man inte \u00e4r med och hurrar f\u00f6r kungen!<\/p><\/blockquote>\n<ul>\n<li><strong>Lyssna:<\/strong> <a href=\"https:\/\/arbark.se\/ljud\/palme-talar-pa-sap-kongress-1975.mp3\">Palme om republikfr\u00e5gan p\u00e5 partikongressen 1975<\/a><br \/>\nCirka 12,5 min. Id-nr: XA_ARAB07-07516. Arkiv: SAP, nr 1889.<\/li>\n<\/ul>\n<h4>Olof Palme talar p\u00e5 Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis 27:e kongress, 1978-09-29<\/h4>\n<p>Ur kongressprotokollet, s. 1054f:<\/p>\n<blockquote><p>Olof Palme, partistyrelsens f\u00f6redragande: N\u00e4r det b\u00f6rjar diskuteras republik g\u00e5r det en l\u00f6nnlig darrning i skelettet p\u00e5 mig. Fr\u00e5gan har varit uppe p\u00e5 varje partikongress.<\/p>\n<p>[&#8230;]<\/p>\n<p>Jag hade inte t\u00e4nkt ta till orda i fr\u00e5gan om monarki-republik den h\u00e4r g\u00e5ngen. Men n\u00e4r det f\u00f6resl\u00e5s att kravet om republik ska strykas ur partiprogrammet reagerar jag fr\u00e5n en saklig synpunkt. Det g\u00e5r ju inte att i princip acceptera att \u00e4mbeten g\u00e5r i arv. Jag k\u00e4nner ingen v\u00e5nda av att f\u00f6rsvara den st\u00e5ndpunkten. Jag tror att den dag kommer d\u00e5 det anses naturligt och sj\u00e4lvklart att vi p\u00e5 den punkten genomf\u00f6r en fullst\u00e4ndig demokratisering av v\u00e5r f\u00f6rfattning. D\u00e4rf\u00f6r ska vi inte stryka republikkravet ur v\u00e5rt program.<\/p><\/blockquote>\n<ul>\n<li><strong>Lyssna:<\/strong> <a href=\"https:\/\/arbark.se\/ljud\/palme-talar-pa-sap-kongress-1978-1.mp3\">Palme om republikfr\u00e5gan p\u00e5 partikongressen 1978 (1\/2)<\/a><br \/>\nCirka 3 min. Id-nr: XA_ARAB07-07594. Arkiv: SAP, nr 1889.<\/li>\n<li><strong>Lyssna:<\/strong> <a href=\"https:\/\/arbark.se\/ljud\/palme-talar-pa-sap-kongress-1978-2.mp3\">Palme om republikfr\u00e5gan p\u00e5 partikongressen 1978 (2\/2)<\/a><br \/>\nCirka 2 min. Id-nr: XA_ARAB07-07594. Arkiv: SAP, nr 1889.<\/li>\n<\/ul>\n<p>(<a title=\"Till sidans topp\" href=\"#top\">Upp \u2191<\/a>)<\/p>\n<p><a name=\"1990-2000-talen\"><\/a><\/p>\n<hr>\n<h3>1990-2000-talen \u2014 &#8221;Den kompromissen f\u00f6rsvarar jag&#8230;&#8221;<\/h3>\n<p>Ur boken <a title=\"(i Kata)\" href=\"http:\/\/kata.arbark.se\/wsRecInfo.asp?idno=81180\">Aldrig ensam, alltid ensam : samtalen med G\u00f6ran Persson 1996-2006<\/a> \/ Erik Fichtelius, Stockholm, 2007, s. 413:<\/p>\n<blockquote><p>EF [Erik Fichtelius]: N\u00e4r du st\u00e5r och utbringar ett fyrfaldigt leve f\u00f6r arvsmonarken, som du egentligen tycker \u00e4r fel ur demokratisk synpunkt, \u00e4r inte det hyckleri?<\/p>\n<p>GP [G\u00f6ran Persson]: Nej. Ingvar Carlsson \u00e4r ju i de h\u00e4r sammanhangen en v\u00e4ldigt genomt\u00e4nkt person, och han sa vid n\u00e5got tillf\u00e4lle en sak till mig som jag tycker \u00e4r viktigt. Han sa s\u00e5 h\u00e4r: Vi har den h\u00e4r kompromissen och det h\u00e4r statsskicket, och kungahuset g\u00f6r ett v\u00e4ldigt bra jobb f\u00f6r Sverige. Och det h\u00e5ller jag med om, de sliter h\u00e5rt. Vi g\u00f6r v\u00e5r insats, och vi skulle aldrig komma p\u00e5 tanken att de inte skulle acceptera v\u00e5r sida i den h\u00e4r kompromissen, d\u00e5 skulle vi bli djupt uppr\u00f6rda, och d\u00e5 har vi ocks\u00e5 anledning att upptr\u00e4da moget gentemot den andra sidan. Och vid ett s\u00e5dant tillf\u00e4lle som en 50-\u00e5rsdag, d\u00e5 ska jag f\u00f6rst\u00e5s g\u00f6ra vissa saker, och det tycker jag inte \u00e4r sv\u00e5rt att g\u00f6ra, verkligen inte, men om man sedan f\u00f6r ett intellektuellt och principiellt resonemang s\u00e5 \u00e4r det ju andra slutsatser man hamnar i. Men nu har vi den h\u00e4r situationen och nu respekterar vi den, och som person tycker jag det \u00e4r l\u00e4tt att tycka om b\u00e5de kungen och drottningen.<\/p><\/blockquote>\n<h4>Intervju med G\u00f6ran Persson om monarki- och republikfr\u00e5gan, 2003-12-02<\/h4>\n<p>Vi har tyv\u00e4rr inte uppgifter om i vilket sammanhang G\u00f6ran Persson blev intervjuad eller vem som st\u00e4ller fr\u00e5gorna. Vi tog emot den inspelad p\u00e5 kassettband och som avskrift, tillsammans med \u00f6vrigt material fr\u00e5n G\u00f6ran Persson. Ett kort utdrag fr\u00e5n intervjun:<\/p>\n<blockquote><p>[Intervjuare:] \u00c4r du republikan?<\/p>\n<p>[G\u00f6ran Persson:] Jag \u00e4r republikan. Det \u00e4r min principiella \u00f6vertygelse.<\/p>\n<p>[Intervjuare:] Som politiker &#8230; du tycker om att driva fr\u00e5gor. Varf\u00f6r driver du inte den h\u00e4r fr\u00e5gan om att vi ska ha republik, d\u00e5?<\/p>\n<p>[G\u00f6ran Persson:] D\u00e4rf\u00f6r att jag tror att den skulle splittra Sverige, p\u00e5 ett s\u00e4tt som inte skulle resultera i n\u00e5gonting gott. Och d\u00e4rf\u00f6r har vi tr\u00e4ffat en kompromiss redan p\u00e5 70-talet, om att beh\u00e5lla monarkin men i utbyte mot att ta bort de politiska funktionerna i monarkin, och l\u00e4gga det i riksdagen, hos folkets valda representanter. Den kompromissen f\u00f6rsvarar jag och den tycker jag att vi ska sl\u00e5 vakt om.<\/p>\n<p>[Intervjuare:] Varf\u00f6r har ni d\u00e5 kvar kravet p\u00e5 republik i partiprogrammet?<\/p>\n<p>[G\u00f6ran Persson:] Principiell fr\u00e5ga. Allt som st\u00e5r i ett partiprogram f\u00e5r man inte igenom. Vissa saker tycker man \u00e4r s\u00e5 viktiga, att de driver man fram i strid. Jag skulle aldrig dr\u00f6mma om att driva fr\u00e5gan om republik, inte som Sverige ser ut nu, i strid med folkopinionen &#8211; f\u00f6rlora m\u00f6jligheterna till politiskt inflytande och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt \u00e5stadkomma v\u00e4ldigt stor skada.<\/p>\n<p>[&#8230;]<\/p><\/blockquote>\n<ul>\n<li><strong>Lyssna:<\/strong> <a href=\"https:\/\/arbark.se\/ljud\/persson-intervju-om-monarki-och-republikfragan-2003.mp3\">Intervju med G\u00f6ran Persson om monarkin- och republikfr\u00e5gan<\/a> (brusreducerad)<br \/>\nCirka 8 min. Id-nr: XA_ARAB07-01947. Arkiv: G\u00f6ran Perssons arkiv, nr 3600.<\/li>\n<\/ul>\n<p>(<a title=\"Till sidans topp\" href=\"#top\">Upp \u2191<\/a>)<\/p>\n<p><a name=\"2010\"><\/a><\/p>\n<hr>\n<h3>2010 \u2014 Har republikkravet i partiprogrammen utan att driva fr\u00e5gan<\/h3>\n<p>SVT Rapport publicerade 2010 ett inslag om republikkravet, som var tillg\u00e4ngligt online 2010-03-12&#8211;2011-03-12. &#8221;Vem vill ha republik? Det finns en rojalistisk yra i Sverige just nu. Men samtidigt finns det krafter som vill avskaffa kungahuset! Alla de tre oppositionspartierna har det i sina partiprogram, utan att driva fr\u00e5gan.&#8221;<\/p>\n<p>Ur inslaget (cirka 2.20-2.45):<\/p>\n<blockquote><p>[&#8230;]<\/p>\n<p>[Mona Sahlin:] Vi har inga planer p\u00e5 att avskaffa kungahuset.<\/p>\n<p>[Reporter:] Varf\u00f6r st\u00e5r det s\u00e5 i ert partiprogram d\u00e5?<\/p>\n<p>[Mona Sahlin:] Men man kan ha en principiell uppfattning, och den har jag ocks\u00e5, men s\u00e5 m\u00e5ste man vara b\u00e5de pragmatisk och realistisk.<\/p>\n<p>[Reporter:] Men skulle ni inte lika g\u00e4rna kunna stryka det kravet d\u00e5, i partiprogrammet?<\/p>\n<p>[Mona Sahlin:] Det skulle vi kunna g\u00f6ra, men f\u00f6r mig s\u00e5 handlar det \u00e4nd\u00e5 om en principiell uppfattning om \u00e4gande och makt.<\/p>\n<p>[&#8230;]<\/p><\/blockquote>\n<p>(<a title=\"Till sidans topp\" href=\"#top\">Upp \u2191<\/a>)<\/p>\n<p><a name=\"kallor\"><\/a><\/p>\n<hr>\n<h3>K\u00e4llor<\/h3>\n<p>De b\u00f6cker, kongressprotokoll, tidningar och annat tryckt material som n\u00e4mns i det ovanst\u00e5ende kan s\u00f6kas fram och best\u00e4llas via <a href=\"https:\/\/arbark-swe.mikromarc.se\/mikromarc3\/default.aspx?Unit=6475&amp;db=arbark-swe\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">bibliotekskatalogen<\/a>.<\/p>\n<p>Ljudinslagen, som i vissa fall \u00e4r nedklippta, <a title=\"Om v\u00e5rt ljuddigitaliseringsprojekt\" href=\"https:\/\/arbark.se\/2009\/05\/digitalisering-av-ljudband\/\">finns digitaliserade<\/a> och du kan lyssna p\u00e5 dem i sin helhet p\u00e5 plats hos oss. Vi publicerar ljudsp\u00e5ren med till\u00e5telse fr\u00e5n arkivl\u00e4mnare och efterlevande.<\/p>\n<p>Vi har Socialdemokraternas arkiv hos oss, liksom de <a href=\"https:\/\/arbark.se\/2010\/06\/7-av-de-22-statsministrarna-finns-hos-oss\/\">tidigare partiordf\u00f6randenas<\/a> (i olika omfattning).<\/p>\n<p>I Socialdemokraternas partiprogram kan du f\u00f6lja hur republikkravet formulerats genom \u00e5ren, Ladda ner <a href=\"https:\/\/arbark.se\/pdf_wrd\/partiprogram_pdf.pdf\">partiprogrammen 1897-1990<\/a>, med kommentarer (Pdf, 338 kB), och <a href=\"http:\/\/www.socialdemokraterna.se\/upload\/Central\/dokument\/pdf\/V%c3%a5rt%20parti\/partiprogram.pdf\">det senaste partiprogrammet (2001)<\/a> fr\u00e5n partiets egen webbplats (Pdf, 326 kB).<\/p>\n<p>M\u00e5nga av fakta- och personuppgifterna \u00e4r h\u00e4mtade ur <a href=\"http:\/\/www.ne.se\">Nationalencyklopedin<\/a>.<\/p>\n<p>(<a title=\"Till sidans topp\" href=\"#top\">Upp \u2191<\/a>)<\/p>\n<p><a name=\"mer\"><\/a><\/p>\n<hr>\n<h3>Ett urval material p\u00e5 annat h\u00e5ll<\/h3>\n<h4>Videoklipp fr\u00e5n Sveriges television (SVT)<\/h4>\n<ul>\n<li><em><strong>Republikanska klubben bildas<\/strong><\/em>, med bland andra Einar Ljungberg. SVT, 4 april 1955.<\/li>\n<li><em>Diskussion p\u00e5 republikanska klubben.<\/em> SVT, 20 februari 1956.&nbsp;<\/li>\n<li><a title=\"(I SVT:s \u00d6ppet arkiv)\" href=\"https:\/\/www.svtplay.se\/video\/26778461\/olof-palmes-begravning\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">Kungens tal p\u00e5 Olof Palmes begravning<\/a> (cirka 10.55-13.20). Fr\u00e5n 15 mars 1986. SVT:s \u00d6ppet arkiv.<\/li>\n<li>Sven Str\u00f6mberg samtalar med kungaparet om 1986, d\u00e5 statsminister Olof Palme m\u00f6rdades bland annat. SVT, 31 december 1986.&nbsp;<\/li>\n<li>Riksdagsmotst\u00e5nd. N\u00e4stan h\u00e4lften av riksdagsledam\u00f6terna skulle f\u00f6redra en president. Medverkande: Hillevi Larsson, socialdemokratisk ledamot. SVT, 27 december 2002. .<\/li>\n<li>Om kungen och Harpsund. G\u00f6ran Persson om kungen och Harpsund. Ur &#8221;Ordf\u00f6rande Persson, del 1&#8221;. SVT, 19 mars 2007.<\/li>\n<\/ul>\n<ul>\n<li><a title=\"(hos SR Minnen)\" href=\"http:\/\/sverigesradio.se\/sida\/artikel.aspx?programid=1602&amp;artikel=3438719\">Den eviga fr\u00e5gan: Ska vi ha monarki eller republik?<\/a> SR Minnen belyser fr\u00e5gan med klipp ur arkiven.<\/li>\n<\/ul>\n<p>(<a title=\"Till sidans topp\" href=\"#top\">Upp \u2191<\/a>)<\/p>\n<p><a name=\"se-aven\"><\/a><\/p>\n<hr>\n<h3>Se \u00e4ven<\/h3>\n<ul>\n<li><strong>Om grundlagarna p\u00e5 riksdagens webbplats<\/strong>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/riksdagen.se\/sv\/dokument-lagar\/dokument\/svensk-forfattningssamling\/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">Regeringsformen<\/a>. Tretton kapitel med regler f\u00f6r hur demokratin ska f\u00f6rverkligas och hur makten ska f\u00f6rdelas. Kapitel 5 r\u00f6r statschefen, d.v.s. kungen.<\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/riksdagen.se\/sv\/dokument-lagar\/dokument\/svensk-forfattningssamling\/successionsordning-18100926_sfs-1810-0926\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">Successionsordningen<\/a>. Best\u00e4mmer tronf\u00f6ljden. D\u00e4r st\u00e5r det bland annat att tronen ska \u00e4rvas.<\/li>\n<\/ul>\n<\/li>\n<li><a href=\"http:\/\/hillevilarsson.blogspot.com\/2010\/04\/basta-argumenten-for-republik.html\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">Hillevi Larsson p\u00e5 sin blogg om argumenten f\u00f6r monarki respektive republik <\/a>(14\/4 2010). Larsson \u00e4r socialdemokratisk riksdagsledamot och kontaktperson f\u00f6r Riksdagens republikanska n\u00e4tverk. F. d. ordf\u00f6rande f\u00f6r Republikanska f\u00f6reningen.<\/li>\n<li><a title=\"Kr\u00f6nika i Sydsvenskan av Per T Ohlsson, om bl. a. Socialdemokraterna och monarkin\" href=\"https:\/\/www.sydsvenskan.se\/2010-06-12\/i-en-gyllene-bur\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">&#8221;I en gyllene bur&#8221;<\/a>. Kr\u00f6nika i Sydsvenskan av Per T Ohlsson, om bland annat Socialdemokraterna och monarkin (l\u00e5st artikel).<\/li>\n<li><a href=\"http:\/\/repf.se\/\">Republikanska f\u00f6reningen<\/a>. Partipolitiskt och religi\u00f6st obunden f\u00f6rening som verkar f\u00f6r inf\u00f6randet av republik p\u00e5 demokratisk v\u00e4g.<\/li>\n<li><a href=\"http:\/\/www.rojf.se\/\">Rojalistiska f\u00f6reningen<\/a>. Ideell och partipolitiskt obunden sammanslutning med m\u00e5ls\u00e4ttning att vidmakth\u00e5lla och st\u00e4rka den konstitutionella monarkin.<\/li>\n<li><a href=\"http:\/\/www.royalcourt.se\/\">Sveriges kungahus<\/a>. Organisationen kring statschefen och kungafamiljen heter officiellt Kungl. Hovstaterna.<\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/riksdagen.se\/sv\/dokument-lagar\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">S\u00f6k bland riksdagens dokument<\/a>. S\u00f6k f\u00f6r att till exempel se vilka som motionerat f\u00f6r inf\u00f6randet av republik och hur fr\u00e5gan behandlats.<\/li>\n<\/ul>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Hur diskussionen om republikfr\u00e5gan g\u00e5tt inom den svenska arbetarr\u00f6relsen, och inom det parti som innehade regeringsmakten under st\u00f6rre delen av 1900-talet? I den h\u00e4r artikeln ger vi en del av [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[3382,2935,2937,3153],"class_list":{"0":"post-516","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-tema","7":"tag-ljud-sv","8":"tag-monarki-sv","9":"tag-republik-sv","10":"tag-socialdemokraterna-sv","11":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/516","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=516"}],"version-history":[{"count":21,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/516\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":16332,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/516\/revisions\/16332"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=516"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=516"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=516"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}