![\"\"](\"https:\/\/arbark.se\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/demokrati-utstallning.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Under Demokratidagarna 2013 i Huddinge kommun anordnar vi i samarbete med Huddinge kommuns kultur- och fritidsf\u00f6rvaltningen seminarier samt en utst\u00e4llning. Denna kommer att visas samtidigt p\u00e5 tre st\u00e4llen, hos oss i Flemingsberg, p\u00e5 Skog\u00e5s bibliotek och p\u00e5 Huddinge Huvudbibliotek.<\/strong><\/p>\n Invigning av utst\u00e4llningen i Skog\u00e5s<\/strong> <\/strong> Det sk\u00f6tsamma motst\u00e5ndet. Arbetarr\u00f6relsens kamp f\u00f6r demokrati 1885-1925, <\/strong>med Jenny Langkjaer Demokrati bortom politiken<\/strong>, med Anna Friberg (som \u00e4ven inviger utst\u00e4llningen i Huddinge Huvudbibliotek) Demokratin handlar inte enbart om r\u00f6str\u00e4tten. Den \u00e4r n\u00e5got vi k\u00e4mpat oss till och som ber\u00f6r v\u00e5ra liv i grunden: vad vi f\u00e5r m\u00f6jlighet att l\u00e4ra oss, hur vi lever och skulle kunna leva v\u00e5ra liv. Samtidigt befinner den sig i st\u00e4ndig utveckling.<\/p>\n Denna utst\u00e4llning har ett tv\u00e5faldigt syfte: att bidra till en belysning av begreppet Demokrati och att visa hur v\u00e5ra samlingar kan bidra till en \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else av demokratins inneh\u00e5ll.<\/p>\n *<\/p>\n Arbetarr\u00f6relsens historia \u00e4r i grund och botten historien om organiseringen av de som st\u00e5r utanf\u00f6r men vill in, de som inte har men vill ha en plats och en r\u00f6st. Och n\u00e4r vi s\u00e4ger \u201dr\u00f6st\u201d handlar det inte enbart om att \u201dr\u00f6sta\u201d utan lika mycket om att kunna ge r\u00f6st \u00e5t n\u00e5got, att g\u00f6ra sin r\u00f6st h\u00f6rd.<\/p>\n *<\/p>\n Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek grundades 1902 av arbetarr\u00f6relsen sj\u00e4lvt. Det fanns en farh\u00e5ga: Om vi inte samlar in, bevarar och tillg\u00e4ngligg\u00f6r v\u00e5rt eget material, de protokoll, anteckningar, fanor, skrifter med mera som producerats och produceras av v\u00e5ra egna organisationer, kommer ingen annan att g\u00f6ra det. Och de egna organisationerna var de organisationer som grundats av de som ville ha en plats. Dessutom betonades att denna arkiv- och biblioteksinstitution skulle ombes\u00f6rja att \u00e4ven skrifter utgivna utanf\u00f6r landets gr\u00e4nser inf\u00f6rskaffades. Detta d\u00e5 arbetarr\u00f6relsens ambition var internationell.<\/p>\n Kamrater! Vi sakna tillg\u00e5ng p\u00e5 litteratur, vi sakna skolor, och om vi \u00e4gde dessa skulle vi sakna tid till l\u00e4sningen och om vi \u00e4fven \u00e4gde allt detta skulle vi likv\u00e4l n\u00f6dgas taga l\u00e4rarens omd\u00f6men f\u00e4rdiga till f\u00f6ga gagn f\u00f6r oss. D\u00e4rf\u00f6r skall v\u00e5ra fackf\u00f6reningar vara de skolor d\u00e4r man hufvudsakligast f\u00e5r erforderliga kunskaper genom det fria tankeutbytet. I dessa skolor samlas vi s\u00e5 snart en ledig stund gifves och syssels\u00e4tta oss d\u00e4r med allt, som kan bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r menskliga tankar.(1<\/a>)<\/p><\/blockquote>\n S\u00e5 skriver Frans Otto Bj\u00f6rkman (1854-1913), Svenska j\u00e4rn- och metallarbetaref\u00f6rbundets f\u00f6rste heltidsanst\u00e4llde f\u00f6rtroendeman, i en skrift med titeln N\u00e5got om fackf\u00f6reningarnes \u201dskynda l\u00e5ngsamt\u201d <\/em>\u00e5r 1891. Det finns h\u00e4r en tanke och en tradition som ing\u00e5r som ett fundament i arbetarr\u00f6relsens historia: Om vi inte l\u00e4r oss sj\u00e4lva kommer vi att f\u00f6rbli okunniga, om vi f\u00f6rblir okunniga kommer andra att styra oss.<\/p>\n *<\/p>\n Demokrati tillh\u00f6r inte de saker som n\u00e5gonsin vare sig varit eller \u00e4r sj\u00e4lvklara. Inte heller n\u00e5gonsin varit n\u00e5got som givits som en g\u00e5va eller fallit ned fr\u00e5n himmelen alldeles av sig sj\u00e4lvt.<\/p>\n Som en fransk filosof p\u00e5pekar:<\/p>\n Hatet mot demokratin \u00e4r definitivt ingen nyhet. Det \u00e4r lika gammalt som demokratin, av en enkel anledning: ordet sj\u00e4lvt \u00e4r ett uttryck f\u00f6r hat. Det var ursprungligen en f\u00f6rol\u00e4mpning som uppfanns i det antika Grekland av de som i m\u00e4ngdens on\u00e4mnbara styre s\u00e5g alla legitima ordningars f\u00f6rfall. Det f\u00f6rblev liktydigt med en styggelse f\u00f6r alla de som tyckte att makten av r\u00e4tt tillh\u00f6rde de som var \u00e4mnade f\u00f6r den av b\u00f6rd eller kallade till den i kraft av sina f\u00f6rm\u00e5gor. (2<\/a>)<\/p><\/blockquote>\n R\u00f6str\u00e4tten exempelvis. Dess historia kan s\u00e4gas handla om en gradvis minskning av antalet uteslutna\/utest\u00e4ngda. 1909 \u00e5rs r\u00f6str\u00e4ttsreform breddar s\u00e5lunda antalet r\u00f6str\u00e4ttsber\u00e4ttigade, men fortfarande \u00e4r endast m\u00e4n \u00e4ldre \u00e4n 24 \u00e5r r\u00f6stber\u00e4ttigade och av dessa m\u00e4n var cirka en femtedel fr\u00e5ntagna r\u00e4tten att r\u00f6sta av ett eller annat sk\u00e4l.<\/p>\n F\u00f6rst 1921 h\u00e5lls det f\u00f6rsta valet med allm\u00e4n och lika r\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r m\u00e4n och kvinnor. Det skall p\u00e5pekas att detta g\u00e4ller val till riksdagens andra kammare, dess f\u00f6rsta kammare tills\u00e4tts fortfarande med h\u00e4nsyn till inkomst och f\u00f6rm\u00f6genhet. Viktigt att komma ih\u00e5g i sammanhanget \u00e4r att en revolution bryter ut i Ryssland 1917 \u2013 det g\u00e5r inte att bortse ifr\u00e5n att hotet fr\u00e5n av vad som skulle kunna h\u00e4nda spelar in h\u00e4r.<\/p>\n *<\/p>\n Och forts\u00e4tta:<\/p>\n H\u00e4r st\u00e5 vi vid r\u00f6str\u00e4ttens svaga punkt, den som prolet\u00e4ren pekar p\u00e5, n\u00e4r han s\u00e4ger att folket sv\u00e4lter i r\u00f6str\u00e4ttsl\u00e4nderna ocks\u00e5. L\u00e5t oss alltid akta oss att av ett medel i frig\u00f6relseverkets tj\u00e4nst, ett gott och inom sitt omr\u00e5de ov\u00e4rderligt medel, g\u00f6ra ett universalmedel, ett arcanum, som skulle kunna utr\u00e4tta allt och bota allt! Den som tillskriver r\u00f6str\u00e4tten en hart n\u00e4r obegr\u00e4nsad f\u00f6rm\u00e5ga att omskapa samh\u00e4llet, han f\u00f6rbiser att den politiska likst\u00e4lligheten icke \u00e4r detsamma som verklig likst\u00e4llighet. (3<\/a>)<\/p><\/blockquote>\n I sammanhanget kan det f\u00f6rtj\u00e4na att p\u00e5minnas om att \u00e4ven om arbetarr\u00f6relsen k\u00e4mpar h\u00e5rt f\u00f6r att driva genom den allm\u00e4nna r\u00f6str\u00e4tten, \u00e4r man redan tidigt medveten om att r\u00f6str\u00e4tt inte \u00e4r allt. S\u00e5lunda kan Hjalmar Branting i en skrift fr\u00e5n 1890 pl\u00f6tsligt utbrista: \u201dStopp dock h\u00e4r litet!\u201d<\/em><\/p>\n *<\/p>\n Allts\u00e5 och s\u00e5lunda: Att demokrati inte \u00e4r n\u00e5got som bara en dag finns d\u00e4r, som genom ett trollslag, och sedan finns d\u00e4r f\u00f6r alltid \u2013 det \u00e4r n\u00e5got vi f\u00f6rs\u00f6ker visa med denna utst\u00e4llning.<\/p>\n Ocks\u00e5 att demokrati inte enbart handlar om r\u00e4tten att r\u00f6sta. Utan handlar om v\u00e5r vardag, hur vi lever v\u00e5ra liv, makten \u00f6ver v\u00e5ra liv, v\u00e5ra livs m\u00f6jligheter. Och samtidigt ocks\u00e5 om alla m\u00e4nniskors liv \u2013 detta d\u00e5 ingen m\u00e4nniska \u00e4r en \u00f6 och ingen kan leva op\u00e5verkad av sin omgivning, av andra m\u00e4nniskors p\u00e5g\u00e5ende liv. D\u00e4rmed handlar det ocks\u00e5 om det materiella, om arbetet, om kunskap och l\u00e4rande, om andra l\u00e4nder, om internationalism.<\/p>\n Om demokrati som r\u00f6relse. N\u00e5got som p\u00e5g\u00e5r och n\u00e5got som utvecklas och vidgas, inte av sig sj\u00e4lvt utan f\u00f6r att vi vill det och vill verka f\u00f6r det.<\/p>\n Som Olof Palme en g\u00e5ng uttryckte det: \u201dDemokratin bygger p\u00e5 lojalitet, \u00f6ppenhet, pulserande liv. Den m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r st\u00e4ndigt vinnas p\u00e5 nytt.\u201d (4<\/a>)<\/p>\n Eller Daniel Bensaid: \u201dDemokratin \u00e4r skandal\u00f6s eftersom den i slut\u00e4nden st\u00e4ndigt och p\u00e5 alla omr\u00e5den m\u00e5ste f\u00f6rs\u00f6ka utvidga tillg\u00e5ngen till j\u00e4mlikheten och medborgarskapet. Den \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r sig sj\u00e4lv f\u00f6rst n\u00e4r den \u00e4r fullt ut skandal\u00f6s.\u201d (5<\/a>)<\/p>\n <\/a><\/p>\n Under Demokratidagarna 2013 i Huddinge kommun anordnar vi i samarbete med Huddinge kommuns kultur- och fritidsf\u00f6rvaltningen seminarier samt en utst\u00e4llning. Denna kommer att visas samtidigt p\u00e5 tre st\u00e4llen, hos oss […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[256,3096],"class_list":{"0":"post-5504","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-nyheter","7":"tag-demokrati","8":"tag-solidaritet-sv","9":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5504","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5504"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5504\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5822,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5504\/revisions\/5822"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5504"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5504"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5504"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}\nV\u00e5ra seminarier och f\u00f6redrag under Demokratidagarna<\/h3>\n
\nTid: <\/strong>18.00-19.00, <\/strong>14 oktober 2013<\/strong> <\/strong>
\nPlats:<\/strong> Skog\u00e5s bibliotek, Skog\u00e5storget 7-9 <\/strong><\/p>\n
\nTid: <\/strong> 13.00-14.30, 15 oktober 2013
\nPlats: <\/strong>Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek, Flemingsberg<\/p>\n
\nTid: <\/strong> 17.30-18.30, 17 oktober 2013
\nPlats: <\/strong>Huddinge Huvudbibliotek<\/div>\nDemokrati i r\u00f6relse<\/h3>\n
\nFotnoter<\/h3>\n
\n