{"id":8332,"date":"2015-08-19T16:56:09","date_gmt":"2015-08-19T14:56:09","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=8332"},"modified":"2020-08-27T14:42:26","modified_gmt":"2020-08-27T12:42:26","slug":"unionsupplosningen-1905","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/sv\/unionsupplosningen-1905\/","title":{"rendered":"Unionsuppl\u00f6sningen 1905"},"content":{"rendered":"

1905 uppl\u00f6stes unionen mellan Norge och Sverige efter 90 \u00e5r. Den svensk-norska unionen var under hela perioden omtvistad och kom att mot dess slut att ifr\u00e5gas\u00e4ttas starkt. Vad sade d\u00e5 den svenska arbetarr\u00f6relsen och vilken roll hade den i unionsuppl\u00f6sningen? <\/strong><\/p>\n

\n
\"Flygblad<\/a>

Flygblad fr\u00e5n Socialdemokratiska ungdomsf\u00f6rbundets arkiv volym B 01:2, ARAB<\/p><\/div>\n

Det socialdemokratiska ungdomsf\u00f6rbundets (SDUF) h\u00f6ll sin f\u00f6rsta kongress den 11-13 juni 1905. Kongressen \u00e4gde rum endast n\u00e5gra dagar efter det att norska stortinget f\u00f6rklarat unionen uppl\u00f6st. Det vilade d\u00e4rf\u00f6r en upphetsad st\u00e4mning \u00f6ver kongressen. Zeth H\u00f6glund, Fredrik Str\u00f6m, Fabian M\u00e5nsson och Per Albin Hansson utarbetade ett manifest \u201dNed med vapnen\u201d som enh\u00e4lligt antogs under stormande bifall.
Unisont sj\u00f6ngs d\u00e4refter \u201dJa, vi elsker\u201d och manifestet spreds d\u00e4refter i en upplaga av 100 000 exemplar samt avtrycktes i n\u00e4stan alla tidningar. Som ansvarig f\u00f6r manifestet d\u00f6mdes Zeth H\u00f6glund f\u00f6r ”uppmaning till oh\u00f6rsamhet och myteri” till 8 m\u00e5naders f\u00e4ngelse. Strafftiden s\u00e4nktes i hovr\u00e4tten till 6 m\u00e5nader.<\/p>\n<\/div>\n

Nedan f\u00f6ljer en kort historik och sammanfattning av unionen och dess uppl\u00f6sning. Mer om arbetarr\u00f6relsen och unionsuppl\u00f6sningen kan ni l\u00e4sa om i Kalle Holmqvists kommande bok Fred med Norge : arbetarr\u00f6relsen och unionsuppl\u00f6sningen 1905<\/em> (2015) som presenteras n\u00e4rmare i kommande l\u00e4stips<\/a> fr\u00e5n bibliotekarierna samt i en recension i n\u00e4sta nummer av Arbetarhistoria Nr 156<\/a> som v\u00e4ntas i slutet av h\u00f6sten (2015).<\/p>\n

Allt material f\u00f6rutom pdf:en som avser flygbladet fr\u00e5n Norrk\u00f6pings socialistiska ungdomsf\u00f6rbund \u00e5terfinns i arkiv hos oss p\u00e5 Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek, se h\u00e4nvisningar. Materialet som presenteras \u00e4r ett axplock.
<\/strong><\/p>\n

En kort summering av unionen och dess uppl\u00f6sning<\/h3>\n

Den svensk-norska unionen inleddes 1814 vid fredsavtalet i Kiel, d\u00e5 ett avtal mellan Norge \u00e5 ena sida och Sverige och Storbritannien \u00e5 andra sidan sl\u00f6ts.<\/p>\n

Danmark hade befunnit sig p\u00e5 Frankrikes och f\u00f6rlorarnas sida i Napoleonkrigen, medan Sverige befann sig p\u00e5 vinnarsidan. I avtalet var d\u00e5 Danmark tvingad att avtr\u00e4da Norge till Sverige. N\u00e4r Norge s\u00e5 br\u00f6t sig ut, gick diskussionerna varma i Sverige och protestv\u00e5gen mot<\/em> krig och f\u00f6r<\/em> ett fritt och suver\u00e4nt Norge var skyh\u00f6g.<\/p>\n

Det norska Stortinget f\u00f6rklarade unionen uppl\u00f6st i juni 1905, varp\u00e5 b\u00e5de den svenska och den norska arm\u00e9erna mobiliserade p\u00e5 var sida gr\u00e4nsen. I oktober 1905 antogs d\u00e4remot unionen vara definitivt uppl\u00f6st vid det som har kommit att kallas f\u00f6r Karlstadskonferensen.<\/p>\n

Splittringen de tv\u00e5 l\u00e4nderna emellan f\u00f6regicks av en rad kriser, samt Norges allt starkare ekonomiska st\u00e4llning och krav p\u00e5 sj\u00e4lvstyre. Orsakerna till uppl\u00f6sningen var d\u00e4remot m\u00e5nga. I Norge hade unionen l\u00e4nge varit ifr\u00e5gasatts.<\/p>\n

Svensk-norska unionen och den svenska arbetarr\u00f6relsen<\/h3>\n

Beskedet att Norge vill uppl\u00f6sa unionen kom hastigt och upplevdes av svenska politiker och svenska kungahuset som n\u00e5got av en kupp. Beskedet var d\u00e4remot p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt v\u00e4ntat, men s\u00e4ttet det gjordes p\u00e5 fick svensk politik att svaja. Inom den svenska arbetarr\u00f6relsen fanns inte desto mindre en stark opinion som var positiv till Norges krav p\u00e5 sj\u00e4lvst\u00e4ndighet.<\/p>\n

Socialdemokratiska ungdomsf\u00f6rbundets (SDUF) antimilitaristiska manifest spreds som flygblad under vad har kommit att kallas f\u00f6r unionskrisen (se l\u00e4ngre upp p\u00e5 sidan, samt i pdf-form). F\u00f6rfattaren till manifestet Zeth H\u00f6glund  skrev det som en reaktion p\u00e5 de borgerliga krafterna i samh\u00e4llet som avs\u00e5g att bevara unionen och visade villighet att till och med g\u00e5 i krig mot Norge. Uppmaningen var k\u00e4rnfull: v\u00e4gra mobiliseringsordern:<\/p>\n

\n
\"Branting<\/a>

Hjalmar Branting, Sickla, 1905, Fotograf ok\u00e4nd, Fotosamlingen ARAB<\/p><\/div>\n

1895 yttrade Hjalmar Branting f\u00f6ljande i sitt f\u00f6rsta majtal:<\/p>\n

\u201dSkulle det f\u00f6rf\u00e4rliga verkligen bli allvar, att man ville l\u00e5ta de svenska gev\u00e4ren marschera v\u00e4sterut, s\u00e5 m\u00e5 den som b\u00e4r ansvaret ocks\u00e5 kunna s\u00e4ga sig, att m\u00e5h\u00e4nda nere i samh\u00e4llets breda lager n\u00e5gon kan falla p\u00e5 den tanken att upph\u00f6ja sig sj\u00e4lv till domare och med en kula utan order s\u00f6ka f\u00f6rebygga att tiotusenden kulor p\u00e5 order avfyras f\u00f6r att l\u00e4ml\u00e4sta och slakta v\u00e4nner och br\u00f6der.\u201d<\/p>\n

F\u00f6r detta tal \u00e5talades Hjalmar Branting och d\u00f6mdes till f\u00e4ngelse. Efter \u00f6verklagande s\u00e4nktes dock straffet till b\u00f6ter.N\u00e4r den stora unionskrisen seglade upp 1905 verkade Hjalmar Branting f\u00f6r ett fortsatt samarbete inom unionens ram. Han hoppades att unionsfr\u00e5gan skulle kunna l\u00f6sas s\u00e5 att \u201dman i v\u00e5rt broderland kan taga itu steg f\u00f6r steg med den o\u00e4ndligt viktigare fr\u00e5gan om fattigdomens, om kapitalismens avskaffande\u201d.<\/p>\n<\/div>\n

”vapenen – om de skulle riktas mot n\u00e5gon – icke borde riktas mot norrm\u00e4nnen”.<\/p>\n

\"socialdemokraternas-kongress-feb-1905\"<\/a>

Socialdemokraternas kongress februari 1905, SAP:s arkiv, ARAB<\/p><\/div>\n

Transkriberat arkivmaterial r\u00f6rande unionsuppl\u00f6sningen:<\/h3>\n

Norrk\u00f6pings Socialistiska ungdomsklubb,<\/a> PDF<\/p>\n

Resolution G\u00f6teborgs arbetarkommun juni 1905<\/a>, PDF<\/p>\n

Resolution Kalmar arbetarkommun juni 1905<\/a>, PDF<\/p>\n

Resolution Katrineholm arbetarkommun juni 1905<\/a>, PDF<\/p>\n

Resolution Socialdemokraterna Malm\u00f6 1895<\/a>, PDF<\/p>\n

Resolution Stockholms arbetarkommun juni 1905<\/a>, PDF<\/p>\n

Telegram fr\u00e5n Socialdemokraterna till norska arbeiderparti<\/a>, PDF<\/p>\n

Uttalande Socialdemokraterna partikongress februari 1905<\/a>, PDF<\/p>\n

Uttalande Socialdemokraternas verkst\u00e4llande utskott  juni 1905<\/a>, PDF<\/p>\n

Uttalande socialdemokratiska ungf\u00f6rbunds kongress juni 1905<\/a>, PDF<\/p>\n

Se mer i bibliotekskatalogen<\/a> f\u00f6r material om unionsuppl\u00f6sningen.<\/p>\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

1905 uppl\u00f6stes unionen mellan Norge och Sverige efter 90 \u00e5r. Den svensk-norska unionen var under hela perioden omtvistad och kom att mot dess slut att ifr\u00e5gas\u00e4ttas starkt. Vad sade d\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":23,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[3284,3286,3288],"class_list":{"0":"post-8332","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-ur-vara-samlingar","7":"tag-norge-sv","8":"tag-sverige-sv","9":"tag-unionsupplosningen-1905-sv","10":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8332","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/23"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8332"}],"version-history":[{"count":58,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8332\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15527,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8332\/revisions\/15527"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8332"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8332"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8332"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}