{"id":8734,"date":"2015-10-29T16:03:05","date_gmt":"2015-10-29T15:03:05","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=8734"},"modified":"2017-03-14T15:14:16","modified_gmt":"2017-03-14T14:14:16","slug":"nils-lindh-under-revolutionsaren","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/sv\/nils-lindh-under-revolutionsaren\/","title":{"rendered":"Nils Lindh under revolutions\u00e5ren i f\u00f6re detta Sovjetunionen"},"content":{"rendered":"

Under revolutions\u00e5ren var Nils Lindh anst\u00e4lld vid svenska ambassaden i Moskva. Denna artikel avser att dels visa p\u00e5 en del av det material som via honom kommit till Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek och dels ge en kortare presentation av Nils Lindh samt n\u00e5gra av hans skrifter.<\/strong><\/p>\n

Av: Praktikant Annica Hjelm, h\u00f6sten 2015<\/strong><\/p>\n

Lindh vistades i Ryssland – som senare blev Sovjetunionen –\u00a0 mellan 1911 och 1920 med n\u00e5gra enstaka avbrott f\u00f6r andra resor. Lindh beh\u00e4rskade ryska spr\u00e5ket och skrev i s\u00e5v\u00e4l ryska som svenska tidningar och tidskrifter. Efter revolutionen 1917 blev han korrespondent f\u00f6r tidningen Social-demokraten<\/em> och publicerade sig \u00e4ven i tidskriften Tiden<\/em>. I samband med detta samt genom bes\u00f6k i Stockholm kom han i kontakt med det socialdemokratiska partiets ledarskikt.<\/p>\n

1918 gav han ut n\u00e5gra av sina mer utf\u00f6rliga korrespondenser i boken Bolsjevismen i Sovjetriket. Ett \u00f6gonvittnes iakttagelser och reflektioner<\/em> under pseudonymen N. Strannikov, som p\u00e5 ryska betyder pilgrim eller vandrare. 1918-1919 fungerade han som r\u00e5dgivare \u00e5t Utrikesdepartementet i Rysslandsfr\u00e5gor.\u00a0Detta f\u00f6rtroende, nu som sakkunnig, fick han \u00e4ven 1920 vid n\u00e5gra tillf\u00e4llen.<\/p>\n

1924 fick Nils Lindh tj\u00e4nst som pressombudsman p\u00e5 svenska ambassaden i Moskva. Diplomatiska f\u00f6rbindelser hade n\u00e4mligen uppr\u00e4ttats detta \u00e5r, eftersom Sverige d\u00e5 hade erk\u00e4nt Sovjetunionen och allts\u00e5 \u00e5terupptagit de diplomatiska f\u00f6rbindelserna. Eftersom Lindh studerat vid Uppsala universitet och hade erfarenhet som journalist fr\u00e5n Stockholms-tidningen<\/em> samt \u00e4ven f\u00e5tt ett Lars Hierta-stipendium genom Publicistklubben f\u00f6r studier i Ryssland, var han v\u00e4lmeriterad f\u00f6r tj\u00e4nsten [1].<\/a> Lindhs f\u00f6rh\u00f6ll sig f\u00f6rh\u00e5llandevis f\u00f6rst\u00e5ende till h\u00e4ndelserna i det nya landet Sovjetunionen. Han menade att det var den stora massan som tryckte p\u00e5 underifr\u00e5n och att det inte gick att stoppa utvecklingen [2].<\/a><\/p>\n

Boken Bolsjevismen i Sovjetriket. Ett \u00f6gonvittnes iakttagelser och reflektioner<\/em><\/h3>\n

I boken Bolsjevismen i Sovjetriket: ett \u00f6gonvittnes iakttagelser och reflektioner <\/em>utgiven 1918, f\u00f6rs\u00f6ker Lindh skildra bolsjevikernas makt\u00f6vertagande, hur de gick tillv\u00e4ga f\u00f6r att bef\u00e4sta sin maktposition och de problem som var f\u00f6rknippade med detta. Under de f\u00f6rsta \u00e5ren efter ryska revolutionen fanns krafter som var r\u00e4dda f\u00f6r bolsjevismen och s\u00e5g den som en farsot, men det fanns \u00e4nd\u00e5 en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r att denna politiska kraft vuxit fram ur de umb\u00e4randen i form av krig och sv\u00e4lt som det ryska folket f\u00e5tt st\u00e5 ut med [3].<\/a><\/p>\n

Ett s\u00e4tt att se p\u00e5 bolsjevismen \u00e4r att detta var ett samh\u00e4llstillst\u00e5nd som det gamla samh\u00e4llet m\u00e5ste g\u00e5 igenom f\u00f6r att bana v\u00e4gen f\u00f6r ett nytt samh\u00e4lle. Lindh beskriver bolsjevismen som en kris f\u00f6re \u00f6verg\u00e5ngen till ett tillst\u00e5nd d\u00e4r solidaritet mellan m\u00e4nniskor och fr\u00e5nvaro av f\u00f6rtryck och lidande ska r\u00e5da. Utvecklingen i d\u00e5varande Sovjetunionen hade under denna period st\u00f6d hos befolkningen, men det fanns \u00e4ven ett motst\u00e5nd mot bolsjevismen, inte bara i form av den forna maktapparaten, utan \u00e4ven p\u00e5 v\u00e4nsterflygeln, exempelvis fr\u00e5n det socialrevolution\u00e4ra partiet, som var en aktiv och betydande kraft. Terror och ih\u00e5liga reformer tillh\u00f6r vardagen. Lindh g\u00f6r en skarpsinnig analys av l\u00e4get och det m\u00e4rks i hans skildringar av sakernas tillst\u00e5nd att han har en mycket god k\u00e4nnedom om de milj\u00f6er d\u00e4r han befinner sig. Med inlevelse och intensitet beskrivs hur bolsjevikernas program s\u00e4tts i verket och vilka \u00e5terverkningar dessa har p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l gemene man som p\u00e5 samh\u00e4llet i stort.\u00a0 Lindh pekar p\u00e5 r\u00e4dslan f\u00f6r att bolsjevikerna skulle komma att representeras av f\u00f6rr\u00e5ade soldater som plundrade och terroriserade civilbefolkningen och satte ig\u00e5ng judepogromer:<\/p>\n

Var det allts\u00e5 den knytn\u00e4vspolitiken bolsjevikerna byggde p\u00e5? Ja, var voro eljes de bolsjevistiska h\u00e4rskaror, som skulle st\u00e5 bakom Lenin och Trotskij, Sinovjev och Kamenev, Alexandra Kollontaj och Pjasanov [4]<\/a>?<\/p><\/blockquote>\n

Lindh konstaterar att det verkade som att \u201dfel\u201d grupper i samh\u00e4llet antagit ben\u00e4mningen bolsjeviker p\u00e5 de \u201driktiga\u201d bolsjevikernas bekostnad:<\/p>\n

[\u2026] vi fingo r\u00e4tt. Vilddjuret reste sig. Och uppslukade bolsjevikerna. Endast namnet blev kvar. Men b\u00e4rs nu av vilddjuret, ej av socialdemokrater, som en g\u00e5ng k\u00e4mpade f\u00f6r att bygga upp det socialistiska samh\u00e4llet\u201d [5]<\/a>.<\/p><\/blockquote>\n

Lindhs styrka ligger emellertid i att inte erbjuda en ensidig tolkning av bolsjevismen, utan h\u00e4nsyn tas till historiska, politiska och inte minst ekonomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar [6].<\/a><\/p>\n

Tv\u00e5 artiklar av Nils Lindh i tidskriften Tiden<\/em> 1920<\/h3>\n

Nils Lindh skrev ocks\u00e5 artiklar p\u00e5 temat revolution och Ryssland f\u00f6r tidskriften Tiden<\/em>, varav tv\u00e5 av dem fr\u00e5n 1920 presenteras nedan.<\/p>\n

”I Sovjetrepubliken”<\/h4>\n

I denna artikel diskuteras dels d\u00f6dsstraffet, dels demokratifr\u00e5gor. Bland annat \u00e4r det ett problem att den revolution\u00e4ra demokratin f\u00f6rvandlats till en v\u00e4pnad partidiktatur. Detta diskuteras i dialektiska termer p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att utvecklingen \u00e4r paradoxal, vilket i sin tur f\u00f6rklaras med att motsatser f\u00f6der och betingar varandra [7].<\/a><\/p>\n

”Lenins koncessioner”<\/h4>\n

Lindh skriver f\u00f6ljande om de eftergifter som Lenin tvingas g\u00f6ra [8].<\/a>:<\/p>\n

Lenins koncessioner \u00e4ro icke blott koncessioner till det utl\u00e4ndska kapitalet. De \u00e4ro des concessions in\u00e9vitables, oundvikliga medgivanden till en verklighet som ej l\u00e5ter lura sig och till slut alltid utkr\u00e4ver sitt, till livet sj\u00e4lvt [9].<\/a><\/p><\/blockquote>\n

N\u00e5gra tidskrifter ur Nils Lindhs samling<\/h3>\n

I v\u00e5ra samlingar finns bland annat fem tidskrifter med anknytning till Nils Lindh som kommit till oss p\u00e5 oklara v\u00e4gar. Dessa ges en kortare presentation nedan.<\/p>\n

\"K-momentu\"<\/a><\/p>\n

K momentu<\/em><\/h4>\n

(F\u00f6r stunden) med undertiteln \u201dUpprepningar och ekon<\/em>\u201d \u00e4r ett samlingsh\u00e4fte med dikter, g\u00e5tor, korta noveller, tankar, ins\u00e4ndare, tales\u00e4tt, sentenser, och dylikt b\u00e5de av traditionellt och aktuellt slag. Inneh\u00e5llet i h\u00e4ftet v\u00e4nder sig till allm\u00e4nheten. Detta nummer \u00e4r det f\u00f6rsta som kom ut 1917 och gavs antagligen ut f\u00f6re b\u00e5de Februari- och\u00a0 Oktoberrevolutionen.<\/p>\n

\"krasnoarmeec-framsida\"<\/a>\"krasnoarmeec-baksida\"<\/a><\/p>\n

Krasnoarmeec<\/em><\/h4>\n

(Soldat i R\u00f6da arm\u00e9n) med undertiteln \u201dMot v\u00e4stfronten<\/em>!\u201d \u00e4r ett extra insatt nummer. Tidskriften v\u00e4nder sig till milit\u00e4ren och den intresserade allm\u00e4nheten.<\/p>\n

\"krasnyj-djavol\"<\/a><\/p>\n

Krasnyj D\u2019javol<\/em><\/h4>\n

(R\u00f6da Dj\u00e4vulen) \u00e4r en satir och humortidning som fr\u00e4mst v\u00e4nder sig till arbetare, det vill s\u00e4ga allm\u00e4nheten i sovjetsamh\u00e4llet. P\u00e5 framsidan ser man en sk\u00e4mtteckning med rubriken \u201dR\u00e4ttvisans f\u00f6rsvarare<\/em>\u201d.<\/p>\n

\"mezdunarodnaja-zizn\"<\/a><\/p>\n

Me\u017edunarodnaja \u017eizn\u2019<\/em><\/h4>\n

(Internationellt liv) med undertiteln \u201dFem \u00e5r av det sovjetiska Rysslands internationella relationer 1917 (7 nov.) \u2013 1922 (25 okt.).<\/em>” Tidskriften v\u00e4nder sig till politiker och en politiskt intresserad allm\u00e4nhet.<\/p>\n

\"tvorcestvo-1919-4-5\"<\/a><\/p>\n

Tvor\u010destvo<\/em><\/h4>\n

(Skaparkraft), nr. 4-5 fr\u00e5n 1919, \u00e4r en tidskrift f\u00f6r litteratur, konst, vetenskap och liv. Bilden p\u00e5 framsidan f\u00f6rest\u00e4ller ett tr\u00e4snitt tillverkat av\u00a0 V. D.\u00a0 Falilejev. Tidskriften v\u00e4nder sig i f\u00f6rsta hand till arbetare, R\u00f6da arm\u00e9deputerade samt en konst- och vetenskapsintresserad allm\u00e4nhet.<\/p>\n

Arkivf\u00f6rteckningen<\/h3>\n

Ytterligare material r\u00f6rande Nils Lindh finns att s\u00f6ka i Nils Lindhs personarkiv<\/a> hos oss, exempelvis klippb\u00f6cker med i huvudsak hans egna artiklar i tidsspannet 1905-1908 samt 1943-1958. \u00c4ven \u00a0Lindhs\u00a0tidningssamling, tidningsklipp och dokumentpublikationer, som mestadels \u00e4r p\u00e5 ryska.<\/p>\n

\u00d6vrigt tidningsmaterial som \u00e4r relaterat till Lindh, ligger kvar i sin ursprungliga ordning, vilket har grovsorterats, antagligen av Lindh sj\u00e4lv. Lindhs samling kom till arkivet p\u00e5 ok\u00e4nt s\u00e4tt 1963 respektive 1964. Ut\u00f6ver detta material, finns mer att s\u00f6ka i Utrikesdepartementets arkiv och p\u00e5 Kungliga Biblioteket.<\/p>\n

Fotnoter:<\/a><\/h3>\n

1. Carlgren, W., ”Nils Lindh. Pressombudsman, pressattach\u00e9 och legationsr\u00e5d i Moskva”, i (red. Bj\u00f6rk, R., m. fl.,) M\u00e4nniskan i historien och samtiden :\u00a0Festskrift till Alf W. Johansson \/<\/em><\/a> Stockholm: Hjalmarsson & H\u00f6gberg, 2000, s. 82
\n2. Jfr Carlgren : 2000, s. 89
\n3. Strannikov, N., Bolsjevismen i Sovjetriket : ett \u00f6gonvittnes iakttagelser och reflektioner<\/em><\/a>\/ Stockholm : Tiden, 1918
\n4. Citat i Strannikov : 1918, s. 15
\n5. Citat i Strannikov :\u00a01918, s. 16
\n6. Strannikov :\u00a01918
\n7.\u00a0 Strannikov, N., ”I Sovjetrepubliken”, i Tiden <\/em><\/a>: 1920a
\n8. Strannikov, N., ”Lenins koncessioner”, i Tiden <\/em><\/a>: 1920b
\n9. Citat i Strannikov : 1920b, s. 333<\/p>\n

Referenser<\/h3>\n

Carlgren, W., ”Nils Lindh. Pressombudsman, pressattach\u00e9 och legationsr\u00e5d i Moskva”, i (red. Bj\u00f6rk, R., m. fl.,) M\u00e4nniskan i historien och samtiden :\u00a0Festskrift till Alf W. Johansson \/<\/em><\/a> Stockholm: Hjalmarsson & H\u00f6gberg, 2000,<\/p>\n

K momentu : Perepevy i otkliki <\/em><\/a>\/ Petrograd : Redaktor-Izdatel\u2019 Ch. Grajcer, 1917: No. 1.<\/p>\n

Krasnoarmeec : Na zapadnyj front!<\/a> \/ Moskva : Literaturno izdatel’skij otdel politiceskogo opravlenija revoljucionnogo voennogo soveta respubliki, Ekstrennyj nomer : 1920<\/p>\n

Krasnyj D\u2019javol : Rabo\u010dij \u017eurnal jumora i satiri <\/em><\/a>\/ Petrograd: Krasnyj D\u2019javol, 1918 : No. 2.<\/p>\n

Me\u017edunarodnaja \u017eizn\u2019 : Pjat’ let mezdunarodnych otnosenij Sovetskoj Rossii<\/em><\/a> \/ Moskva : Izdanije Narodnogo Komissariata Inostrannych Del, 1922 : No. 15.<\/p>\n

Strannikov, N., Bolsjevismen i Sovjetriket : ett \u00f6gonvittnes iakttagelser och reflektioner<\/em><\/a>\/ Stockholm : Tiden, 1918<\/p>\n

Strannikov, N., <\/em>”I Sovjetrepubliken”, i Tvor\u010destvo : literatura, iskusstvo, nauka, zizn’ <\/em><\/a> \/Moskva : Izdanije moskovskogo soveta rabocich i krasno-armejskich deputatov, 1919: No. 4-5<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Under revolutions\u00e5ren var Nils Lindh anst\u00e4lld vid svenska ambassaden i Moskva. Denna artikel avser att dels visa p\u00e5 en del av det material som via honom kommit till Arbetarr\u00f6relsens arkiv […]<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[3300,3302,3304,3306,2980,3308,3310,3312],"class_list":{"0":"post-8734","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-ur-vara-samlingar","7":"tag-bolsjevism-sv","8":"tag-digitalt-material-sv","9":"tag-nils-lindh-sv","10":"tag-oktoberrevolutionen-sv","11":"tag-personarkiv-sv","12":"tag-ryska-inbordeskriget-1918-1921-sv","13":"tag-ryssland-sv","14":"tag-tidskrifter-sv","15":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8734","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8734"}],"version-history":[{"count":45,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8734\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11010,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/8734\/revisions\/11010"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8734"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=8734"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=8734"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}