{"id":984,"date":"2010-11-03T16:10:42","date_gmt":"2010-11-03T15:10:42","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/?p=984"},"modified":"2023-02-28T10:45:06","modified_gmt":"2023-02-28T09:45:06","slug":"sagostundsrorelsen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/arbark.se\/sv\/sagostundsrorelsen\/","title":{"rendered":"Sagostundsr\u00f6relsen och tidningen Solstr\u00e5len"},"content":{"rendered":"

Den socialistiska sagostundsr\u00f6relsen blev p\u00e5 kort tid mycket popul\u00e4r. Den 1 januari 1904 kallades arbetarbarnen i Malm\u00f6 till Folkets hus festsal f\u00f6r den f\u00f6rsta sagostunden. De f\u00f6ljande \u00e5ren startade Sagostunden p\u00e5 flera andra platser: Stockholm, G\u00f6teborg, Eskilstuna och Helsingborg. <\/strong><\/p>\n

Av Daniel Lagerkvist<\/strong><\/p>\n

\"Stor

Stor barnfest anordnas vid S\u00f6derbrunn. Affisch XXL 1906:022.<\/p><\/div>\n

En f\u00f6rsummad del av den svenska arbetarr\u00f6relsens historia \u00e4r den som r\u00f6r arbetarbarnen och deras anslutning till och organisering i olika politiska verksamheter, n\u00e4raliggande eller anslutna till SAP eller SKP, h\u00e4vdade Eva-Mari K\u00f6hler 1979. Som exempel p\u00e5 s\u00e5dana verksamheter n\u00e4mner hon de socialistiska s\u00f6ndagsskolorna under 1890-talet, sagostundsr\u00f6relsen fr\u00e5n 1903 och fram\u00e5t samt barngillena – arbetarbarnens f\u00f6rbund.<\/p>\n

Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti grundades 1889 och 1897 bildades partiets ungdomsf\u00f6rbund, Socialistiska Ungdomsf\u00f6rbundet<\/em>. Tage Lindbom skriver i sin studie Den socialdemokratiska ungdomsr\u00f6relsen i Sverige<\/em> att det socialistiska ungdomsf\u00f6rbundets fj\u00e4rde kongress 1903 kom att skilja sig fr\u00e5n de tidigare. Medan de tidigare kongresserna i stort sett g\u00e5tt i enighetens tecken, fanns det p\u00e5 1903 \u00e5rs kongress en opposition i praktiskt taget alla principiella fr\u00e5gor. Det g\u00e4llde fr\u00e5gor om militarism och framf\u00f6r allt ungdomsf\u00f6rbundets f\u00f6rh\u00e5llande till moderorganisationen, SAP. Majoriteten av kongressen riktade skarp kritik mot partiet, som beskylldes f\u00f6r att ha svikit sina id\u00e9er och anklagades f\u00f6r byr\u00e5kratisering och str\u00e4vanden att undertrycka ”den fria inre diskussionen” (Lindbom, s. 58).<\/p>\n

B\u00f6rjan i Malm\u00f6 1903<\/h3>\n

Enligt Lindbom stred mot centralkommitt\u00e9n och kongressmajoriteten en minoritet, med sitt starkaste f\u00e4ste i Malm\u00f6klubben, som mer lojalt ville st\u00e4lla ungdomsr\u00f6relsens krafter till det socialdemokratiska partiets f\u00f6rfogande. D\u00e5 1903 \u00e5rs kongressbeslut fick konsekvensen att ungdomsf\u00f6rbundet klippte de ideologiska banden med det socialdemokratiska partiet beslutade sig Malm\u00f6klubben strax efter kongressen d\u00e4rf\u00f6r att uttr\u00e4da ur f\u00f6rbundet. Grunden lades d\u00e4rmed f\u00f6r ett nytt f\u00f6rbund, Socialdemokratiska Ungdomsf\u00f6rbundet<\/em>, som fick sin tyngdpunkt i Malm\u00f6. I Ber\u00e4ttelse \u00f6fver Socialdemokratiska ungdomsf\u00f6rbundets verksamhet fr\u00e5n mars 1903-maj 1905<\/em> heter det att<\/p>\n

Malm\u00f6 socialistiska ungdomsklubb, p\u00e5 grund af det socialistiska ungdomsf\u00f6rbundets afst\u00e5ndtagande fr\u00e5n partiprogrammet och den ovederh\u00e4ftighet som pr\u00e4glade dess organ, uttr\u00e4dde ur detsamma. Och man kan s\u00e4ga, att detta beslut om uttr\u00e4de utgjorde begynnelsen och upphofvet till den socialdemokratiska ungdomsr\u00f6relsen.<\/p>\n

(s. 1)<\/p><\/blockquote>\n

Initiativ fr\u00e5n Ossian-Nilsson<\/h3>\n

F\u00f6rfattaren Karl Gustav Ossian-Nilsson blev vald till ordf\u00f6rande i centralkommitt\u00e9n f\u00f6r det nya ungdomsf\u00f6rbundet. Han hann under sin korta tid i ungdomsf\u00f6rbundet vara med och starta Sagostundsr\u00f6relsen, <\/em>som i b\u00f6rjan kallades f\u00f6r de socialistiska s\u00f6ndagsskolorna. Han s\u00e4gs ocks\u00e5 ha varit den som myntade namnet Sagostunderna (K\u00f6hler, Den prolet\u00e4ra barnr\u00f6relsen i Sverige 1890-1917<\/em>).<\/p>\n

Ossian-Nilsson ber\u00e4ttar sj\u00e4lv i sina memoarer O gamla klang och jubeltid<\/em> att<\/p>\n

[d]et segrande namnet skapades ocks\u00e5 av mig – n\u00e4mligen Sagostunderna<\/em>. Sj\u00e4lv \u00e4lskar jag in i \u00e5lderdomens \u00e5r sagan som litter\u00e4r genre<\/p>\n

(s. 137, kursiv i originalet).<\/p><\/blockquote>\n

Ossian-Nilsson h\u00e4vdar \u00e4ven att f\u00f6rslaget hade en ”polemisk udd”, och meningen var att sagostunderna skulle ers\u00e4tta ”de sektreligi\u00f6sa s\u00f6ndagsskolorna”, men att syftet inte var n\u00e5gon ”antikristlig propaganda”. Han ans\u00e5g ist\u00e4llet att<\/p>\n

de sm\u00e5 borde f\u00f6rskonas f\u00f6r varje slags religi\u00f6s, antireligi\u00f6s eller politisk p\u00e5tryckning. Barnen skulle v\u00e4xa upp i en friskare och dogmfriare luft, \u00e4n den sekterna unnade dem<\/p>\n

(s. 137)<\/p><\/blockquote>\n

Det \u00e4r intressant att kontrastera denna beskrivning av verksamheten med den som f\u00f6rekommer i Ber\u00e4ttelse \u00f6fver Socialdemokratiska ungdomsf\u00f6rbundets verksamhet fr\u00e5n mars 1903-maj 1905<\/em>, d\u00e4r det heter att<\/p>\n

Sagostundsid\u00e9n har genom f\u00f6rbundet gjorts aktuell h\u00e4r i Sverige… det \u00e4r af stor vikt att skaffa en motgift mot de religi\u00f6sa s\u00f6ndagsskolorna och redan fr\u00e5n barna\u00e5ren fostra den blifvande k\u00e4mpen f\u00f6r proletariatets frig\u00f6relse<\/p>\n

(s. 6).<\/p><\/blockquote>\n

Enligt K\u00f6hler kom inspirationen till verksamheten dels fr\u00e5n de socialistiska s\u00f6ndagsskolorna vid slutet av 1800-talet, dels fr\u00e5n liknande verksamhet i England (K\u00f6hler, Arbetarr\u00f6relsearkiv och arbetarbarn<\/em>).<\/p>\n

Malm\u00f6 var f\u00f6rst<\/h3>\n

Den 1 januari 1904 kom 800 arbetarbarn till Folkets hus festsal i Malm\u00f6 f\u00f6r allt delta i den f\u00f6rsta sagostunden. Det var b\u00e5de barn i skol\u00e5ldern och deras yngre syskon. Vid sagostunderna blev barnen, enligt en rapport i Solstr\u00e5len,<\/em> roade med ”deklamation, s\u00e5ng, musik och sagober\u00e4ttelser”. De \u00e4ldre barnen fick ocks\u00e5 h\u00f6ra f\u00f6rel\u00e4sningar med ”skioptikonbilder”. En kommitt\u00e9 utsedd Socialdemokratiska Ungdomsklubben ledde sagostundsverksamheten. Fram till 1906 hade den anordnat 61 sagostunder. <\/p>\n

Socialdemokratiska ungdomsklubben, Socialdemokratiska Partiet, flera fackf\u00f6reningar och tidningen Arbetet gav bidrag till verksamheten.<\/p>\n

Eskilstuna och Helsingborg<\/h3>\n

Under de f\u00f6ljande \u00e5ren startade Sagostunden i flera andra st\u00e4der, till exempel Stockholm, G\u00f6teborg, Eskilstuna och Helsingborg. <\/p>\n

I Stockholm h\u00f6lls den f\u00f6rsta Sagostunden l\u00e5ngfredagen den 13 april 1905 i Folkets hus A-sal. Fredrik Str\u00f6m h\u00f6ll ett f\u00f6redrag om sagostundsid\u00e9n, medan barnen blev underh\u00e5llna med s\u00e5ng, musik, deklamation och sagouppl\u00e4sning. Arbetarkommunen uppl\u00e4t gratis lokal, fackf\u00f6reningarna l\u00e4mnade ekonomiskt bidrag och kvinnoklubben broderade en fana. En v\u00e4lk\u00e4nd person f\u00f6r Sagostunderna i Stockholm var Olle Olsson, ocks\u00e5 k\u00e4nd som Sagostunds-Olle.<\/p>\n

I G\u00f6teborg startade Sagostunden en avdelning 1906. Verksamheten fanns p\u00e5 minst tre platser i G\u00f6teborg: Lindholmen, Olshagen och Majorna. Ett tusental barn verkar ha varit anslutna. Verksamheten blev nedlagd efter n\u00e5gra \u00e5r, men startade p\u00e5 nytt 1914.<\/p>\n

Samarbete med Unga \u00d6rnar<\/h3>\n

Lokala grupper startade snart p\u00e5 flera andra orter. Enligt K\u00f6hler var verksamheten som mest intensiv dels fr\u00e5n starten 1903  fram till 1915-1917, dels under 1920-talet. I de lokala organisationerna upplevde man att det fanns problem med att samordna verksamheten. I Stormklockan<\/em> p\u00e5gick 1910 en diskussion om behovet av ett s\u00e4rskilt Sagostundsf\u00f6rbund. Det ledde till tillkomsten av De ungas freds- och sagostundsf\u00f6rbund<\/em>, med program och stadgar fr\u00e5n 1916. Organisatoriskt fanns enligt K\u00f6hler fortfarande en kontakt med partiet. DUF fick bidrag fr\u00e5n Socialdemokratiska partiet, Socialdemokratiska ungdomsf\u00f6rbundet samt Svenska freds- och skiljedomsf\u00f6reningen. DUF blev dock uppl\u00f6st redan 1918 och en Centralkommitt\u00e9 med s\u00e4te i Malm\u00f6 bildades ist\u00e4llet.<\/p>\n

1937 sl\u00f6t sagostundsverksamheten ett samarbetsavtal med Unga \u00d6rnar och i juni 1944 slogs de b\u00e5da organisationerna samman.<\/p>\n

Sagor och utflykter<\/h3>\n

Det viktigaste inslaget i Sagostundsr\u00f6relsens verksamhet var just de sagostunder som gett namn \u00e5t r\u00f6relsen. Grupperna samlades under en till tv\u00e5 timmar p\u00e5 s\u00f6ndagsf\u00f6rmiddagen, vid ungef\u00e4r samma tidpunkt som de religi\u00f6sa s\u00f6ndagsskolorna. N\u00e5gon eller n\u00e5gra vuxna l\u00e4ste sagor, ber\u00e4ttade, sj\u00f6ng eller trollade f\u00f6r ett hundratal barn i Folkets hus.<\/p>\n

P\u00e5 somrarna anordnade man \u00e4ven utflykter till exempelvis Folkets park och t\u00e5gresor till n\u00e4raliggande systerorganisationer. <\/p>\n

Tre tidningar<\/h3>\n

Tidningar som gavs ut av r\u00f6relsen var<\/p>\n