{"id":13307,"date":"2019-06-19T16:35:00","date_gmt":"2019-06-19T14:35:00","guid":{"rendered":"https:\/\/arbark.se\/sv\/?post_type=tribe_events&p=13307\/"},"modified":"2019-08-12T12:43:58","modified_gmt":"2019-08-12T10:43:58","slug":"gilles-deleuze-sven-olof-wallenstein","status":"publish","type":"tribe_events","link":"https:\/\/arbark.se\/sv\/events\/gilles-deleuze-sven-olof-wallenstein\/","title":{"rendered":"Att t\u00e4nka \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt – ”Gilles Deleuze”, Sven Olof Wallenstein"},"content":{"rendered":"

V\u00e4lkomna till den andra f\u00f6rel\u00e4sningen av fyra, i f\u00f6rel\u00e4sningsserien ”Att t\u00e4nka \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt”, ett samarbete mellan Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek och S\u00f6dert\u00f6rns H\u00f6gskola.<\/strong><\/p>\n

Denna andra f\u00f6rel\u00e4sning om ”Gilles Deleuze”, h\u00e5lls av Sven Olof Wallenstein, professor i filosofi, S\u00f6dert\u00f6rns H\u00f6gskola.<\/p>\n

Nedan f\u00f6ljer en introducerande text till Deleuze, av bibliotekarie Hans Larsson. <\/p>\n

Gilles Deleuze (1925-1995)<\/h4>\n

Det f\u00f6rsta jag l\u00e4ste av Deleuze var n\u00e5got av det sista han skrev, Post Scriptum: Kontrollsamh\u00e4llet <\/em>(Res Publica 23 (1993)). En kort artikel laddad med n\u00e5got som jag tydde som desperation. Deleuze fann att det disciplinsamh\u00e4lle som Foucault identifierat var p\u00e5 v\u00e4g att mutera in i n\u00e5got som han gav namnet kontrollsamh\u00e4llet. Inte l\u00e4ngre strikt disciplin\u00e4ra former som f\u00e4ngelset, skolan, fabriken, utan n\u00e5got flytande, n\u00e5got gasaktigt som hotar tr\u00e4nga in i och omforma allt och alla, d\u00e4r centrat utg\u00f6rs av f\u00f6retaget<\/em> och d\u00e4r insamlandet och analyserandet av data<\/em> utg\u00f6r en viktig best\u00e5ndsdel.<\/p>\n

Ett par rader gick jag och grunnade p\u00e5 ett bra tag: \u201d (\u2026) det var redan det vi inte l\u00e4ngre var, det vi upph\u00f6rt att vara.\u201d N\u00e4r Gl\u00e4nta<\/em> och Aiolos<\/em> 1994 \u00e4gnade honom ett gemensamt tidskriftsnummer \u00e5terkn\u00f6t jag bekantskapen.<\/p>\n

\u201d\u2019Alla\u2019 vet mycket v\u00e4l att m\u00e4nniskor faktiskt inte t\u00e4nker s\u00e4rskilt ofta, och n\u00e4r s\u00e5 sker \u00e4r det snarare i en sorts chocktillst\u00e5nd \u00e4n i ut\u00f6vandet av en preferens.\u201d<\/p><\/blockquote>\n

S\u00e5 skrev han d\u00e4r och denna tanke om t\u00e4nkandet som en form av v\u00e5ld \u00e5terkommer i hans skrift om Proust, Proust och tecknen<\/em> (2015). T\u00e4nkandet har en tendens att bli ett harvande, n\u00e5got som r\u00f6r sig i ett slutet rum, bland v\u00e4lbekanta ting; Deleuze menade att detta egentligen inte alls var att t\u00e4nka, att t\u00e4nkandet ist\u00e4llet \u201d\u00e4r ingenting utan n\u00e5got som tvingar till t\u00e4nkande, som g\u00f6r v\u00e5ld p\u00e5 t\u00e4nkandet.\u201d<\/p>\n

Sj\u00e4lv fick det mig att minnas Antonio Gramsci, vars begrepp \u201dsenso commune\u201d st\u00e5r f\u00f6r ett f\u00f6rnuft som inte alls \u00e4r sunt utan blott insn\u00e4vande.  Tillsammans med F\u00e9lix Guattari skapade han verken Anti-Oidipus<\/em> och dess efterf\u00f6ljare Tusen plat\u00e5er<\/em>, svindlande resor genom kapitalismens och schizofrenins v\u00e4rld.<\/p>\n

Elisabeth Roudinesco, som f\u00f6ljde hans undervisning, kan tala om honom som ”en man med ett inre s\u00e5r” som han aldrig talade om, som avskydde tanken p\u00e5 att reducera livet till n\u00e5gon slags privat aff\u00e4r och som f\u00f6ruts\u00e5g ankomsten av en en-dimensionell v\u00e4rld utan vare sig kultur eller sj\u00e4l, helt underkastad marknadens lagar och en politik som handlade om ting och inte levande varelser, en sorts fabrik f\u00f6r tillverkning av skurkar och uslingar.<\/p>\n

 <\/p>\n

H\u00e4nvisning i texten:<\/strong><\/p>\n

Roudinesco, Elisabeth, Philosophy in turbulent times<\/em>, New York : Columbia University Press, 2008<\/p>\n

Rekommenderad vidarel\u00e4sning:<\/strong><\/p>\n

Deleuze och litteraturen. Red. Johan Sehlberg, Sven-Olov Wallenstein.  H\u00e4gersten : Tankekraft f\u00f6rlag, 2018, 280 s.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

V\u00e4lkomna till den andra f\u00f6rel\u00e4sningen av fyra, i f\u00f6rel\u00e4sningsserien ”Att t\u00e4nka \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt”, ett samarbete mellan Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek och S\u00f6dert\u00f6rns H\u00f6gskola. Denna andra f\u00f6rel\u00e4sning om ”Gilles Deleuze”, h\u00e5lls […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":13305,"template":"","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"_tribe_events_status":"","_tribe_events_status_reason":"","footnotes":""},"tags":[436,46155,46165],"tribe_events_cat":[],"class_list":{"0":"post-13307","1":"tribe_events","2":"type-tribe_events","3":"status-publish","4":"has-post-thumbnail","6":"tag-filosofi","7":"tag-forelasningar","8":"tag-gilles-deleuze","9":"czr-hentry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tribe_events\/13307","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tribe_events"}],"about":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/tribe_events"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tribe_events\/13307\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13312,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tribe_events\/13307\/revisions\/13312"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/13305"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13307"}],"wp:term":[{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13307"},{"taxonomy":"tribe_events_cat","embeddable":true,"href":"https:\/\/arbark.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tribe_events_cat?post=13307"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}