I år firar Socialdemokraterna kongress i Göteborg. Med anledning av detta vill vi passa på att lyfta fram en slagkraftig bild, publicerad i Socialdemokratiska arbetarpartiets egen tidning Social-demokraten den 10 mars 1910 som väl illustrerar arbetarpartiets grundläggande mål. En kongresshälsning till partiet, samt en erinran om den korta tid som förflutit sedan rösträttsfrågan var en brännande fråga inom partipolitiken.
“Hand i hand måste arbetarklassens män och kvinnor tåga fram mot ljusare och lyckligare tider. Vägen är både mödosam och lång, men med hurtigt mod skall den dock tillryggaläggas. Det är en ny klass, som stormar fram och den vill ej eller får ev veta av några oöverstigliga hinder. Fram mot målet, ljuder det mot brusande fältropet! Och målet är arbetarklassens ekonomiska och sociala frigörelse.”
“Fram till val för Arbetarepartiet!” Teckning av Teckning av G.Widholm i Social-demokraten 10.3 1910
Rösträttsfrågan är till synes en historisk artefakt i Sverige, men sanningen är snarare att den allmänna rösträtten inte alls var vare sig självklar eller särskilt gammal i Sverige.
Rösträttsrättsfrågan är äldre än själva partiväsendet, och kom senare att tas över av partierna som en partifråga. Liberalerna var först, därefter kom socialdemokraterna.
Före år 1910 var det i stort sett bara män som hade rösträtt i kommunalval, och bara män var valbara. Den kvinnliga rösträtten kom först 1921. Bilden berör därför en fråga som idag kan till synes te sig främmande.
1912 lade Karl Staaffs andra regering fram den allra första propositionen om rösträtt och valbarhet för kvinnor i riksdagsval. Den röstades dock ned i första kammaren.
Revolutionsåret 1917 tillträdde en koalitionsregering bestående av liberaler och socialdemokrater, ledda av liberalen Nils Edén, samt bland andra Hjalmar Branting.
De lade fram en proposition om allmän och lika rösträtt som fick bifall i andra kammaren men återigen röstades ned i första kammaren.
Allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor infördes först efter den ryska revolutionen inträffat. Ett händelseförlopp som kom att påverka Sverige och resten av Europa djupt. Rädslan en annalkande revolution ledde till att de konservativa i första kammaren 1918 gick med på en rösträttsreform. Den graderade rösträtten avskaffades och kvinnor fick rösträtt och var valbara i kommunalvalen.
Kommunalval med de nya reglerna hölls redan 1919. Nyval hölls under hösten 1919 till första kammaren i de nyvalda kommunala församlingarna. För första gången fick nu socialdemokrater och liberaler majoritet i första kammaren år 1920.
Det var däremot först 1921, som det första andrakammarvalet med allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor hölls, på grund av att reglerna för val till riksdagen fordrade en grundlagsändring.
Fem kvinnor valdes in i riksdagen 1921. Liberalerna Kerstin Hesselgren (första kammaren), Elisabeth Tamm (andra kammaren), Bertha Wellin (andra kammaren, lantmannapartiet) samt Agda Östlund och Nelly Thüring, båda socialdemokrater (andra kammaren).
2017 har vi allmän och lika rösträtt för riksdagsval i Sverige, landstingsval i Sverige, kommunalval i Sverige och folkomröstningar i Sverige. Detta är en landvinning som vi som jobbar med det historiska partimaterialet vill passa på att lyfta fram.
En kongresshälsning skickar vi därför till en av våra stiftare, Sveriges socialdemokratiska arbetareparti:
“Hand i hand måste arbetarklassens män och kvinnor tåga fram mot ljusare och lyckligare tider.”