Monica Muréus har avlidit. Ett helt arbetsliv ägnade hon åt Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Hon började 1966 och arbetade fram till 2013 som navet på administrationen med löner, tidsredovisningar och semesterlistor. Hon höll reda på pensionsfrågor, arbetsrättsliga frågor och skötte genomförandet av avtalsutfallet så att rätt summa hamnade i rätt lönekuvert. Hennes noggrannhet och kunnighet gjorde att det aldrig uppstod några problem kring dessa centrala delar för en fungerande arbetsplats.
Hennes tid på ARAB var en epok av förändring, från handskrivna handlingar till komplicerade dataprogram, något som hon tog itu med en tålmodig självklarhet. Hon var en institution på institutionen. Hon har sett fler chefer komma och gå än någon av oss andra, brukade hon säga. Mellan alla dessa uppgifter brukade hon kryddade samtalen med milda, underfundiga kommentarer och ett gott skratt.
Monica var viktig för Handels fackklubb, i första hand som kassör men också som aktiv medlem under lång tid. Hon var också ofta den som på sitt omtänksamma sätt påminde arbetskamraterna om att utnyttja möjligheterna att köpa gymkort eller delta i träning av något slag.
Monica var en trofast vän. Hon tillhörde den grupp på fem kvinnor som lärde känna varandra genom jobbet på ARAB – tjejligan – och som höll ihop hela tiden från 1960-talet och framåt. Tjejligan sågs senast i höstas, då Monica också var med. Då såg det ut som om hon var på väg att bli frisk, men sedan vände det igen.
Några av oss har arbetat i mer än 30 år tillsammans med Monica. Vi minns hennes plikttrogenhet, hennes kamratskap, hennes ljusa sinnelag och hennes vänliga attityd. Hon personifierade ARAB-andan där arbetet inte bara är en plikt utan också en ständig källa till glädje och gott kamratskap. Monicas bortgång är en stor förlust för oss som har haft förmånen att arbeta med henne.