Utbildning anses vara ett av de viktigaste sätten för en individ att påverka sin sociala position. Men vid sekelskiftet 1900 hade endast en liten del av befolkningen tillgång till utbildning högre än folkskolenivå. Denna ordning var dock under snabb förändring. Bland de former av utbildning som fanns tillgängliga för ett större flertal var folkhögskolorna. De första hade grundats på 1860-talet för att tillgodose bondeståndets behov av medborgerlig bildning till sina söner.

Runt sekelskiftet etablerades skolor som samundervisade manliga och kvinnliga elever och även vände sig till industri- och jordbruksarbetare. Dessa skolor kom att bli viktiga för de framväxande folkrörelserna, vars medlemmar krävde jämlik tillgång till bildning. Men var en folkhögskoleutbildning något som kunde påverka en individs möjligheter på arbetsmarknaden, i ett samhälle under omvandling?

Denna studie behandlar elever på tre folkhögskolor, Brunnsvik, Väddö och Hola, för perioden 1906–1921. Utifrån en metodpluralistisk ansats där resultaten från systematiska jämförelser av såväl skolornas undervisning och organisation som elevgruppernas kollektivbiografier, kompletteras studien med livs- och mikrohistoriska perspektiv.

Jonas Söderqvist doktorerar i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Nu arbetar han på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.